torsdag 23 mars 2017

Avlägsnande

Regeringen föreslår i proposition 2016/17:159 att det skall införas en ny form av handräckning i utsökningsbalken: avlägsnande. Den skall göra det lättare för ägaren att få personer avhysta, som olovligen har bosatt sig på ägarens mark, i ägarens bostad eller liknande. Det skall inte alltid vara nödvändigt att identifiera dem som skall avhysas, och avhysningen skall även kunna omfatta personer som har tillkommit efter det att ägaren ansökt om handräckning hos Kronofogdemyndigheten.


Det låter som ändringar i rätt riktning. Möjligen skulle lagen behöva skärpas ytterligare till förmån för ägaren, men det är bäst att utvärdera det när de nu föreslagna ändringarna har använts en tid.

onsdag 22 mars 2017

Körkortet som id-handling

Infrastrukturminister Anna Johansson var i dag på besök på Transportstyrelsen, där jag arbetar. Det gavs tillfälle till frågor, så jag ställde en fråga om körkortet som id-handling. Ministern inser att det finns ett stort värde i att körkortet är id-handling. Det är bra, det torde vara vad folk i gemen anser och det stödjer det ständiga arbetet vi lägger ned på Transportstyrelsen på att stärka körkortets säkerhet och funktion som id-handling.

fredag 17 mars 2017

ATG får ha monopol

Högsta förvaltningsdomstolen har i beslut om rättsprövning den 15 mars 2017 (mål nr 4716-16) kommit fram till att regeringens beslut att för ytterligare ett år ge ATG monopol på spel på hästar i Sverige var lagligt. Domstolen gjorde en grundlig genomgång av EU-rätt och svensk rätt och drog slutsatsen att beslutet inte stred mot någon rättsregel. Sedan avskrev domstolen målet från vidare handläggning, eftersom den tid för vilket monopolet skulle gälla enligt beslutet redan hade passerats. Avskrivning kan innebära att en fråga inte prövas i sak. Det var ändå bra att beslutet prövades i sak, eftersom beslut av Högsta förvaltningsdomstolen har prejudicerande verkan och därför har betydelse för motsvarande beslut om monopol på spel på hästar i framtiden. Mycket kort kan det sägas i sak, att det går bra att ha ett statligt kontrollerat monopol, när det gäller spel om pengar.

onsdag 15 mars 2017

Rysk abdikation

För hundra år sedan i dag abdikerade Rysslands senaste kejsare, Nikolaj II.

Det går att säga mycket om orsakerna till abdikationen, legitimiteten av den och följderna av den. Oavsett vad man tycker om den ryske kejsarens så gott som enväldiga politiska makt, torde dock alla vettiga människor vara överens om att följden av de ryska revolutionerna 1917 ledde till svåra försämringar för det ryska folket och för världen. Den kommunistiska diktaturen som följde var bara positiv för en liten maktelit i det kommunistiska partiet.

Det hade varit bättre om Ryssland hade kunnat utvecklas till en konstitutionell monarki av den typ som nu fins i flera lömder i norra och västra Europa. Då skulle Ryssland sannolikt vara mer fredligt och demokratiskt även nu.

Kejsardömets fall var en tragedi av flera, till följd av första världskriget. Vi kan inte göra historien ogjord, men vi kan lära oss av den. En demokratisk, konstitutionell monarki är sannolikt det mest stabila styresskick ett land kan ha. Det skulle kunna återinföras i Ryssland. Det vore rimligtvis positivt för fred och frihet i och kring Ryssland. Jag hyser en något fåfäng förhoppning om att så kan ske.

tisdag 7 mars 2017

Det borde bli strängare konsekvenser

I en skola i Skåne går två unga män som har dömts för våldtäkt på en skolkamrat. Offret undervisas på annat håll, hon orkar inte återkomma till skolan.


Det här är rätt märkligt. Nog för att en av gärningsmännen tydligen var under 15 år och alltså inte straffmyndig, men det borde vara gärningsmännen som skulle få fortsätta sin skolgång på annat håll. För den straffmyndige i fängelse, för den icke straffmyndige på någon typ av ungdomsvårdsplats.

torsdag 2 mars 2017

Ingen värnplikt, tack!

Den senaste borgerliga regeringen avskaffade i praktiken värnplikten i Sverige. Det bör så förbli.

På ett filosofiskt plan är värnplikt tvångsarbete och således statligt slaveri. Staten är en juridisk person som är till för att skydda medborgarnas friheter och rättigheter. Detta skyddas inom statens gränser genom polis, rättsväsende och övriga rättsvårdande myndigheter. Det skyddas gentemot yttre fiender främst genom militären. Om staten tvingar medborgarna att delta i det militära försvaret, inskränks den frihet som staten är satt att försvara.

Värnplikt är inte heller praktiskt. Alla arbetsuppgifter utförs bäst om arbetet är frivilligt. Värnplikt bygger på tvång, men riket försvaras inte bra av personer som är omotiverade och tvingade att göra militärtjänst. Det är bättre att låta dem som vill göra militärtjänst göra det, mot en god lön, än att ha värnplikt.

Värnplikt infördes första gången av den första franska republiken i slutet av 1700-talet. Det krävdes revolutionära, kollektivistiska idéer för att komma på tanken att varje vapenför man skulle tvingas att delta i det militära. Sverige införde värnplikt 1901, på den tiden då militärmakt ofta räknades i det antal soldater som ett rike kunde ställa under fanan. Redan under första världskriget blev kriget så beroende av teknik att värnplikten egentligen var överspelad. Ryssland kunde ersätta soldater på östfronten, men hade inte vapen till dem.

Ju mer tekniken har utvecklats, desto mindre betydelse har de militära styrkornas numerär för styrkornas slagkraft. USA har länge haft världens starkaste militärmakt utan att ha värnplikt.

De som är angelägna om att arbeta för svenskarnas friheter och rättigheter kommer att göra det, genom militärtjänst eller på annat sätt. Om det skulle bli krigsfara, skulle fler vilja ställa upp i det militära. Det behövs inte värnplikt för detta.

onsdag 1 mars 2017

Högsta domstolen får kritik av JO

När jag läste juridik fick jag bland annat lära mig den allmänna maximen: Högsta domstolen har rätt, även om den har fel. Det går inte att överklaga Högsta domstolens (HD) domar och beslut, utan de är högsta rätt under den lagstiftning som domstolen har haft att pröva den enskilda frågan emot. Även den som anser att HD har fel i en viss tolkning, får finna sig i att det är HD:s tolkning som är den tolkning som är gällande rätt, och som alltså är rätt. Det går alltid att fortsatt hålla sin åsikt som bättre, men den är inte gällande rätt.


Det förekommer emellertid att Högsta domstolen fattar beslut i andra frågor. Då kan det i enstaka fall finnas skäl att rikta kritik mot domstolen. Justitieombudsmannen (JO) har i beslut den 24 februari 2017, ärende 2600-2016, kritiserat HD, för att en man inte fick spela in eller fotografera av uppspelningar av ljud och bild på två skivor (CD) som var offentliga. Detta administrativa beslut av HD stred mot tryckfrihetsförordningen.


HD har planerat informationsinsatser för sin administrativa personal, med syftet att undvika sådana här problem i framtiden. JO såg positivt på detta. I övrigt såg JO inte skäl till ytterligare åtgärder eller uttalanden.