fredag 22 mars 2019

Fyllnadsval går bra vid proportionella val

Mandatperioden 2010-14 valdes kommunstyrelsen i Örebro kommun med proportionella val. Detta är en särskild, mer uppstyrd form av val till kommunala styrelser eller nämnder, där ledamöter och ersättare väljs strikt proportionellt efter styrkeförhållandena i kommunfullmäktige. Efter en tid avgick successivt personer ur kommunstyrelsen. Det fanns inga bestämmelser i den då gällande kommunallagen (1991:900) om fyllnadsval till en proportionellt vald nämnd eller styrelse, varför det först antogs att sådana val inte fick ske.

När så många personer avgått att det började bli ett verkligt problem, fyllnadsvalde kommunfullmäktige ändå personer till kommunstyrelsen. Beslutet överklagades inte och blev därför inte juridiskt prövat.

Nu har Kammarrätten i Göteborg i dom den 19 mars 2019 (mål nr 903-909-18) avslagit en talan om kommunalbesvär mot ett likadant fyllnadsval i Trelleborgs kommun. Kammarrätten fann att det saknades förbud i lagen, varför det var upp till kommunfullmäktige att bestämma hur eventuella fyllnadsval skulle gå till. De fyllnadsval som hade skett, hade alltså varit lagliga.

Mot bakgrund av denna dom i kammarrätten, kan vi dra slutsatsen att Örebro kommunfullmäktige gjorde rätt som beslutade om fyllnadsval till kommunstyrelsen mandatperioden 2010-14.

tisdag 12 mars 2019

Krav på hederligt levnadssätt för medborgarskap

Det framgår av 11 § 5 lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap, att den som ansöker om svenskt medborgarskap genom naturalisation måste ha haft och kunna förväntas ha ett hederligt levnadssätt.


Migrationsöverdomstolen har i dom den 8 mars 2019 (mål nr UM 10656-18) slagit fast att en man som får rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning, och vars vård har förlängts på grund av risk för återfall i brottslighet av allvarligt slag, inte uppfyller kravet på hederligt levnadssätt. Migrationsverkets beslut om att avslå ansökan om medborgarskap fastställs därmed.


Det här är en bra dom. Det borde stå klart för alla att en person som är intagen för rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning och där vården förlängs på grund av risk för återfall i allvarlig brottslighet, inte uppfyller kravet på hederligt levnadssätt. Någon vidare diskussion om detta kan jag inte tycka är nödvändig.

måndag 11 mars 2019

Dom för finansiering av IS verksamhet m.m.

Solna tingsrätt har i dom den 8 mars 2019 (mål nr B 3678-18) bland annat dömt fyra män för finansiering av IS verksamhet, samt dömt en man för förberedelse till terroristbrott. Den senare får längst straff, sju års fängelse och livstids utvisning, men är också den ende som döms till utvisning. Det kan finnas skäl att vara kritisk mot domen, kanske är den inte i alla delar hård nog. Det är ändå bra med fällande domar i ett sådant här mål.

söndag 10 mars 2019

Personval och partival

Sverige har ett valsystem som är ett utpräglat partivalssystem. Ibland klagar folk på det, de vill se mer personligt ansvar från politikerna och vill därför ha mer personvalsinslag.

I Finland finns det stora inslag av personval, även om det i grunden också är ett partivalssystem. Den svenskspråkiga tidningen HBL har en valkompass byggd på partiernas åsikter. Det finns också statsvetare som nu föreslår att inslaget av partival skall öka. De tror att det skulle öka valdeltagandet, eftersom det finns väljare i Finland som inte röstar, för att de inte tycker att de hittar rätt person att rösta på. En möjlighet att rösta bara på parti skulle kunna läka den bristen.

Det finns fördelar och nackdelar med alla valsystem. Jag anser att det system vi har i Sverige i stort sett fungerar bra. De som klagar på dåligt inflytande, är ofta de som inte engagerar sig – det är i alla fall min erfarenhet. En rask övergång till ett annat valsystem, till exempel det finska, vore ingen god lösning om vi inte först har analyserat nackdelarna med det systemet. Här ovan är några nämnda. Jag tror att det vore bättre med varsamma och försiktiga reformer inom det svenska systemet i stället för att införa något helt nytt.

torsdag 7 mars 2019

Ingen utvisning på grund av barn

Svea hovrätt har i dom den 28 februari 2019 (mål nr B 856-19) beslutat att en man som döms till fängelse för våldtäkt och narkotikabrott inte skall utvisas ur landet efter avtjänat straff. Hovrättens majoritet motiverar det med den nära relation som mannen har med sin son, som är svensk medborgare och bor med sin mor i Sverige.


Ett hovrättsråd och en nämndeman är skiljaktig. Efter en mer utförlig beskrivning av mannens förhållande till sonen och tveksamheter i vad som bevisats härvidlag, kommer de fram till att mannen bör utvisas på tio år efter avtjänat fängelsestraff.


För min del skulle jag vilja lägga till en omständighet till skälen för utvisning. En man som har begått våldtäkt är ingen bra förebild för ett minderårigt barn. Ur den synvinkeln vore det bättre för barnet om mannen utvisades, det skulle skydda barnet från skadligt inflytande från en man dömd för våldtäkt.

lördag 2 mars 2019

Begränsad överföring av personuppgifter till Storbritannien


Svenska myndigheter och företag bör göra sig redo för att möjligen neka överföringar av personuppgifter till Storbritannien, när Storbritannien lämnar EU.

 
För närvarande ser det ut som om Storbritannien kommer att lämna EU den 29 mars 2019 utan något särskilt utträdesavtal. I sådant fall kommer Storbritannien att bli ett tredjeland utan beslut av EU-kommissionen om adekvat skyddsnivå. Enligt den brittiska dataskyddsmyndigheten kan det ta flera månader innan det är klart med ett sådant beslut av EU-kommissionen. Detta skulle hindra ett fritt flöde av personuppgifter från Sverige till varje person som finns i Storbritannien.

 
Ovanstående förhållande påverkar inte Guernsey, Isle of Man och Jersey, som är självstyrande områden under den brittiska kronan, redan står utanför EU och redan har beslut om adekvat skyddsnivå.

Bostad tillåts inte vid skjutfält

Bodens kommun har beslutat att neka bygglov för att bygga om en bygg ad nära ett skkutfält till bostad. Beslutet överklagades ända upp till regeringen, men sökandena fick inte rätt. Högsta förvaltningsdomstolen har i dom den 26 februari 2019 (mål nr 5647-18)efter rättsprövning förklarat att regeringens beslut står fast.

Det är högst rimligt att neka bygglov för bostadsändamål intill ett skjutfält. Då slipper de militärer som använder skjutfältet oroa sig över att boende intill störs av buller.