måndag 31 januari 2011

Blir det omval?

Det var tal om att valprövningsnämnden skulle meddela beslut i frågan om omval i Örebro kommun i dag, men nu har beskedet kommit att vi får vänta ytterligare en tid på avgörandet i sakfrågan. Det börjar alltmer likna en parodi. Med så många fler överklagade val än vanligt efter valet 2010, borde mer resurser ha tillförts och fler handläggare anställts temporärt för att utreda frågorna. Det är skandalöst att det skall ta sådan tid att få ett besked i en så pass viktig fråga som hur kommunen skall styras fram till nästa ordinarie val.

fredag 28 januari 2011

Höjd pensionsålder i Spanien

Politiker i Spanien har nått en överenskommelse om att höja pensionsåldern från 65 till 67 år. Det är ett steg på vägen för att förbättra den spanska ekonomin och göra den mer redo för en alltmer åldrande befolkning. Frågan är om politikerna i Grekland och Frankrike, som har mycket lägre pensionsålder än 65, kommer att lyckas göra detsamma inom överskådlig tid.

onsdag 26 januari 2011

Positiva sidor med ett varmare klimat?

Den förhärskande meningen är att klimatet håller på att bli varmare, att detta är negativt och huvudsakligen orsakat av mänskliga handlingar. Det kan dock innebära mer positiva saker än att många faktiskt trivs bättre när vädret är varmare. Ett sämre klimat på 300- och 400-talen kan ha blivit Västroms fall. En genomgående trend i hela Europas historia de senaste 2 500 åren kan faktiskt vara att det blir mer krig, umbäranden och svält när klimatet är kallare, och mer fred och fler framsteg när klimatet är varmare. Kanske är den nuvarande förändringen mot ett varmare klimat mer positiv än vad många tror?

måndag 24 januari 2011

Hunger

En liten uppföljning av mitt inlägg i lördags följer här.

En forskarrapport från Storbritannien beskriven av BBC beskriver att Jorden kan få uppåt 8,3 miljarder människor och kan råka ut för omfattande svält inom de närmsta decennierna. Nya metoder för att producera livsmedel behövs, inklusive mer forskning. Nya metoder som genmodifiering och kloning bör inte uteslutas helt och hållet.

Vad jag saknar i referatet, som kanske inte finns i rapporten heller, är hänvisningar till resurser utanför jordklotet. Vi behöver kolonisera rymden för den växande mänskligheten.

söndag 23 januari 2011

Regeringen har suttit sedan 2006

PJ Anders Linder skriver i dag i Svenska Dagbladet en intressant krönika om den första tiden efter valet 2010 med Sveriges sittande regering. Min största invändning är att han talar om "regeringen Reinfeldt II", när samma regering har suttit sedan valet 2006 och är Reinfeldts hittills enda. En viss ommöblering efter valet 2010 har ingen betydelse.

lördag 22 januari 2011

Ökande befolkning

I går hörde jag på TV att Jordens befolkning är på väg att växa till sju miljarder människor. Jag sökte mer uppgifter på Internet under dagen i dag och hittade intressanta prognoser i en debattartikel i Dagens Nyheter från den 14 mars förra året.

Artikelförfattarna Cecilia Boldemann, Magnus Henreksson, Stig-Olof Holm och John Tempel citerar FN-rapporten ”World Population to 2300”. Med ett fortsatt födelsetal som det nuvarande, cirka 2,6 barn per kvinna, kommer vi enligt rapporten bli cirka 134 000 miljarder människor år 2300 (artikelförfattarna i DN påpekar särskilt att detta inte är feltryck). Med 2,35 barn per kvinna blir vi omkring 36 miljarder år 2300. Med 2,1 barn per kvinna ökar befolkningen till 9 miljarder om 50 år för att sedan plana ut. Artikelförfattarna ser de båda första scenarierna som omöjliga, därför att Jorden inte kan försörja så många människor. De förespråkar därför åtgärder för att få folk att på frivillig väg minska barnafödandet och tar även upp det positiva med att arbeta längre upp i åldrarna.

Några konkreta idéer för att åstadkomma en frivillig minskning av nativiteten för artikelförfattarna inte fram, men påpekar mycket riktigt att befolkningen minskar i många välutvecklade länder. En dellösning är då naturligtvis att verka för att hela Jorden får en mycket god materiell nivå, eftersom lågt barnafödande tycks följa av detta.

Jag är övertygad om att Jordens befolkning aldrig kommer att bli så stor som de nämnda prognoserna säger. Det stämmer att Jorden inte kan försörja så många, så det kommer att regleras på ett eller annat sätt. Kanske blir det krig, svält och andra umbäranden som "råder bot" på en alltför stor befolkningsökning, sådant har hänt förut. Det vore dock en tragisk lösning.

Mänskligheten kan dock bli så stor som prognoserna säger, och ännu större. Vi får komma ihåg att alla framgångsrika arter ökar i antal. Jag vill inte medverka till befolkningsminskning, för det är i sig att medverka till att människan som art blir mindre framgångsrik.

Hur skall då mänskligheten kunna bli större, om inte Jordens befolkning blir det?

Det finns en lösning. Artikelförfattarna i den ovan nämnda DN-artikeln nämner den inte. Många andra skulle inte heller tänka på den, trots att de bokstavligen bara behöver lyfta blicken litet för att se lösningen. Jag menar att lösningen är kolonisation utanför Jorden. Medan vår planet har begränsade naturresurser, har vi Solsystemet och därefter hela galaxen Vintergatan utanför Jorden. Människor som har behövt fler resurser har i alla tider gett sig av mot nya marker. När nu nästan hela Jorden är exploaterad, får vi bege oss vidare ut i rymden. Befolkningsexplosionen kan och bör lösas genom rymdkolonisering. Mer resurser bör därför läggas på våra rymdprogram.

Det lär bli staterna som får ta huvudansvaret för rymdkoloniseringen. Det var de europeiska staterna som tillförde de huvudsakliga resurserna för utforskningen och sammanföringen av Jorden till en global civilisation mellan 1492 och 1914. Här krävs dock politiska visioner och initiativ. Detta hör till de viktigaste frågorna i vår tid. Med mer resurser till rymdprogrammen bör Mars kunna vara föremål för kolonisation om hundra år. Det är bara första steget på vägen, men ett viktigt sådant. Rymdkolonier med människor ombord kan vara på väg mot andra stjärnsystem år 2300. Med en sådan lösning kan vi säkert vara åtminstone 36 miljarder människor då.

fredag 21 januari 2011

Moralism

Det har väckt debatt att Apple moraliserar på Internet. Apple tillåter inte vad som helst i sin butik Appstore. Det som visar för mycket naket eller sex är inte tillåtet, ej heller det som företaget ser som kritik av religion eller som grov satir gentemot offentliga personer.

Jag är för ett öppet samhälle och mot alla former av censur. Apple är en privat aktör på en öppen marknad, därför är jag inte så upprörd, därför att de som är missnöjda väljer att handla med andra företag. Däremot tror jag att Apples inställning i längden kommer att slå tillbaka på företaget.

I början av 80-talet låg videoband i framkanten för teknikutvecklingen. Det fanns tre huvudsakliga system att välja på: VHS, Betamax och 2000. Det tekniskt bästa var 2000, men Philips som hade utvecklat det lät inte andra använda tekniken. Betamax sägs ha varit tekniskt bättre än VHS, men VHS tog en mycket större marknadsandel och kom att konkurrera ut de andra systemen. En av orsakerna var att de som ägde rätten till systemet VHS tillät att pornografiska filmer skulle spelas in och distribueras via systemet, vilket de andra rättighetsinnehavarna inte tillät.

Sex säljer. Om Apple vidhåller sin njugga attityd till sex kan Apple med sina appar gå samma väg som Betamax och 2000 - fram till nästa teknikbyte, förstås.

onsdag 19 januari 2011

Nationalekonomi och naturvetenskap

Nationalekonomin har uppenbarligen en hel del att lära från naturvetenskapen, när det gäller hantering av kriser. Olika typer av kriser har förekommit genom årmiljonerna i ekosystemen i naturen, medan våra moderna finanssystem bara har sekler på nacken. Detta borde inte förvåna någon, tycker jag, men alla har nog inte tänkt just i dessa banor förut.

måndag 17 januari 2011

Avatar

Denna söndagskväll såg jag James Camerons film Avatar för första gången. Det var som jag trodde, ingen film att betala för, men något man kan titta på när den kommer på en TV-kanal som man ändå har.

Filmen har i princip samma grundhistoria som Kevin Costners västernfilm Dansar med vargar: en enskild soldat blir vän med infödingar, upptäcker ett nytt liv i harmoni med naturen, går över på infödingarnas sida och slåss med dem mot de "onda" kolonisatörerna. Den stora skillnaden är givetvis att medan Kevin Costners amerikanska soldat på 1860-talet blev vän med andra människor i form av siouxindianer, blir James Camerons framtida soldat vän med utomjordingar. Det finns ingenting i filmen som förklarar varför jag som tittare skall hysa mer sympati med utomjordingarna, som jag ju är mindre släkt med än kolerabakterier, än med människorna. Indianerna i Dansar med vargar är människor, och har därför samma värde som alla människor i mina ögon. Det förs dock inte den minsta filosofisk diskussion i Avatar som förklarar varför de få människorna som går över på utomjordingarnas sida gör det. De tycks bara känna att det är rätt. Den överste som leder människornas militära anfall mot infödingarna är den som kommer närmast något slags filosofiskt resonemang, när han på slutet av filmen frågar en av de människor som har gått över till utomjordingarna hur det känns att förråda sin egen art. Frågan blir dock hängande i luften utan svar.

Jag förmodar att James Cameron tycker att det är underförstått att utomjordingarna i filmen är moraliskt överlägsna människorna, med undantag från de människor som går över till utomjordingarnas sida. Det skulle förklara avsaknaden av filosofiska resonemang i filmen. Förvisso passar filmen som pastisch på de vita människornas kolonisation av Jorden på bekostnad av andra människors rättigheter, men det gör samtidigt filmen till dålig science fiction, när den ändå utger sig för att vara science fiction. Bra science fiction ställer upp filosofiska konfliktytor som vi människor ännu inte har ställts inför, men kan komma att ställas inför under de förutsättningar som berättelsen ger. Bra science fiction skulle ställa frågan vilka rättigheter vi skulle erkänna att utomjordingar har, och i så fall varför. Avatar sätter upp förutsättningarna för denna fråga, men ställer den inte. Det gör att Avatar är en riktigt dålig film.

Om man önskar litet påkostad och välregisserad action, så kan man se Avatar. Det är ändå långt ifrån säkert att man tycker att de goda vinner i slutet. Jag tyckte inte det.

lördag 15 januari 2011

Befolkningsutveckling

Storstockholm växer så det knakar. Nya siffror visar att Stockholms stad har närmare 850 000 invånare och Stockholms län har över 2 miljoner invånare.

En stor del av befolkningsökningen beror på arbetskraftsinvandring, medan en annan del beror på att det föds relativt många barn i Stockholms län. Den direkta orsaken till det myckna baranfödandet beror på befolkningsstrukturen, många unga bor i Stockholmsområdet.

Födsloöverskottet i Stockholmsområdet är ganska udda. Det tycks annars som om minskade födelsetal går hand i hand med en hög materiell standard. Japan har en kraftigt minskande befolkning. Samtidigt får allt fler delar av världen en materiell status som liknar vår. Jag skulle förmoda att Stockholms födsloöverskott är lokalt, men att vi totalt i Sverige fortfarande har födslounderskott. Det finns de som anser att ett födslounderskott kan åtgärdas med ökad arbetskraftsinvandring. Vad händer i så fall när så gott som alla har hög materiell standard runt om i världen? Om hela Jorden då får födslounderskott kan befolkningsminskningen i Sverige knappast åtgärdas med arbetskraftsinvandring. Hur skall det åtgärdas?

torsdag 13 januari 2011

Allvarlig brottslighet

Justitiekanslern har beslutat att förundersökning skall inledas mot en tjänsteman på Diskrimineringsombudsmannen avseende misstänkt brott mot det grundlagsstadgade efterforskningsförbudet. Myndigheter får, som bekant, inte försöka ta reda på vem som har lämnat ut uppgifter från myndigheten för publicering (med vissa särskilda undantag angivna i grundlag). Brott mot grundlagsskyddade rättigheter är allvarligt och det är bra att förundersökning inleds. Den här typen av brott får inte bagatelliseras.

onsdag 12 januari 2011

Betyg bör inte kunna överklagas

Det finns de som anser att det bör införas en möjlighet för elever i grund- och gymnasieskolor att överklaga sina betyg. Det är inte någon god idé.

Mattias Lundbäck anför ett relevant argument: det kan bli mer orättvist, om det leder till att bara de som har engagerade föräldrar överklagar betyg.

Min egen tyngsta invändning har med överklagandeinstitutet i sig att göra. Det organ som prövar ett överklagande måste ha en reell möjlighet att göra en minst lika bra prövning som tidigare instans. En lärare undervisar oftast elever i minst en termin innan första betygsättning och ofta i flera år innan det slutliga betyget sätts. Det är omöjligt för en domstol eller annan överprövningsinstans att ha samma inblick som läraren i vad eleven kan eller ej.

Jag jämför med förarprov för körkort, de kan inte heller överklagas. Orsaken är naturligtvis att en överprövningsinstans inte alls kan ha samma inblick i hur körprovet avlöpte som den förarprövare som följde med i fordonet vid körprovet. Den som har misslyckats på förarprovet kan i stället göra ett nytt förarprov inom kort. Enligt min mening borde motsvarande resonemang vara giltigt för betyg i skolan.

En lösning är, som Mattias Lundbäck föreslår (länk som ovan), att införa en centralt administrerad studentexamen. En annan lösning, som också skulle kunna införas, är att elever får möjlighet att tentera upp betyg som de har anledning att klaga på.

tisdag 11 januari 2011

Med elbil från London till Edinburgh

En brittisk journalist testar för närvarande att resa med elbil från London till Edinburgh och bara använda offentliga laddningsstationer längs vägen. Det är inte särskilt bekvämt. Han beskriver bland annat hur han måste vänta i sex timmar vid Mercedes Benz kontor utanför Milton Keynes medan han väntade på att bilen skulle laddas upp igen.

Om han i stället hade kunnat byta ut det urladdade batteriet mot ett nytt, hade han kunnat vara på väg igen inom ett par minuter. Jag har beskrivit denna idé tidigare här i min blogg. Bensinstationer och andra skulle kunna tillhandahålla nyladdade batterier i utbyte mot de urladdade batterierna, precis som bensinstationer i dag tillhandahåller bensin för bensindrivna bilar. Jag tror att det är framtiden för elbilen.

söndag 9 januari 2011

Kulturskymning

Peter Jacksons filmer baserade på J.R.R. Tolkiens trilogi om härskarringen blev med rätta hyllad. Filmerna följde böckerna mycket bra. Nu är det snart dags för Peter Jackson att medverka vid inspelningen av en film baserad på Tolkiens tidigare bok Bilbo - en hobbits äventyr. Enligt rapporter i massmedia förhandlar nu Elijah Wood om att upprepa sin roll som Frodo i filmen om Bilbo, trots att Frodo inte förekommer i boken. Om detta blir sant kommer filmen om Bilbo i ett viktigt avseende att skilja sig från sin förlaga. Det är kulturskymning.

fredag 7 januari 2011

Studier i efterhand

I och med det senaste riksdagsvalet var det 126 personer som slutade vara riksdagsledamöter. Flera av dem har inga tidigare jobb att gå tillbaka till efter tjänstledighet eller nya jobb att ägna sig åt. De försörjs ändå genom riksdagens inkomstgaranti. Samtliga har möjlighet att få hjälp med att söka jobb av särskilda s.k. jobbcoacher med att söka jobb, men bara 15 av dem utnyttjar denna hjälp.

Några av dem som inte söker jobb är Karin Svensson Smith och Lage Rahm, båda miljöpartister. Båda skall i stället ägna sig åt universitetsstudier. Lage Rahm säger att det är bättre att söka jobb efter studierna.

Det märkliga är inte att det finns en inkomstgaranti. Riksdagsledamöter skall inte vara rädda för att vara kontroversiella och kanske behöva avgå, för att de vill behålla sin lön. Det märkliga är hur många som utnyttjar inkomstgarantin. Allra märkligast är hur man med sin egen självkänsla i behåll kan utnyttja inkomstgarantin för att finansiera studier. Är det inte meningen att riksdagsledamöter skall vara välutbildade redan när de börjar ett så viktigt värv som att företräda folket i riksdagen?

onsdag 5 januari 2011

Byte

Jag skulle släppa ut hundarna i hundgården den här eftermiddagen, och noterade att vår yngsta, Polly, hade något i munnen som dels var genomskinligt, dels var grönt. Utan att veta vad det var, såg det i vart fall inte ut som en hundleksak, så jag bad Polly att släppa det. Hon lade det på golvet framför sig, som den duktiga hund hon är. Sedan öppnade jag dörren, och innan jag visste ordet av hade Polly återigen tagit tag i föremålet och sprungit ut. Jag gick efter henne, eftersom jag var osäker på vad det var hon hade fått tag på. Jag ville inte bli av med föremålet, om det var viktigt. Hundar är nu alltid snabbare än människor och kan springa under lägre buskar, och när jag väl fick tag på Polly hade hon inte längre föremålet i munnen. Jag bad henne och de andra hundarna att gå in, och tog sedan med mig en handlampa och följde Pollys spår i snön. Efter en liten stund hittade jag det genomskinliga och gröna föremålet. Det visade sig att det bara var en tom ask Tic Tac med grön etikett.

Förvisso var det bra att det inte var något viktigare och att jag hittade det, men litet snopen kände jag mig över att ha lagt så stor vikt vid denna lilla plastask. Å andra sidan upptäckte jag att det var ett onödigt föremål jag hade jagat, det är bättre det än om jag inte hade hittat föremålet och fortfarande hade trott att det kunde vara något viktigt. Hur ofta lägger vi ned tid och kraft på att jaga föremål som vi tror kan vara viktiga, men som vi aldrig hittar och därför aldrig upptäcker hur betydelselösa de är? Då är det bättre med en kort jakt som ger resultat, även om resultatet visar sig vara oviktigt. Det blir mindre förspilld tid på det viset.

tisdag 4 januari 2011

Aggression och diplomati

En intressant artikel i Svenska Dagbladet den 2 januari för fram en teori om hur Vietnamkriget hade kunnat undvikas. Artikeln beskriver ett möte mellan FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld och USA:s då nye president John F. Kennedy. Den väl insatte författaren för fram tesen att en bättre personkemi mellan dessa båda personer vid detta möte hade kunnat vara en avgörande faktor för diplomati som hade kunnat hindra Vietnamkriget. Det handlade framför allt om FN:s agerande i Vietnams grannland Laos.

Artikeln är mycket intressant, men jag tvivlar på tesen. Jag tror inte att diplomati hade kunnat stoppa den nordvietnamesiske diktatorn Ho Chi Minhs aggression och hans regims krig mot Sydvietnam. Det framstår som lika osannolikt som att diplomati hade kunnat stoppa Adolf Hitlers aggression och hans krig mot Tyska Rikets grannländer. Ibland är det bara krig som kan stoppa aggressioner från tyranner som Adolf Hitler och Ho Chi Minh. För egen del tror jag att en amerikansk seger i Vietnamkriget hade varit mer sannolik än att USA och FN med diplomati hade kunnat stoppa kriget.

måndag 3 januari 2011

Arvsrätt

Jag debatterade monarki och arvsrätt till offentliga ämbeten på Internet härförleden. Min meningsmotståndare var för arvsrätt till egendom, men motsatte sig arvsrätt till offentliga ämbeten såsom kungens statschefsämbete och till statliga privilegier. Han tyckte att arvsrätt till sådant var groteskt och felaktigt.

När jag frågade varför han tyckte så, svarade han att han ansåg att arvsrätt till offentliga ämbeten och privilegier stred mot alla människors lika värde. Jag invände då att det argumentet lika gärna kan föras mot arvsrätt mot egendom. Om detta argument förs mot all arvsrätt, så blir det logiskt, menar jag, men det blir argumentet inte om man förespråkar viss arvsrätt men motsätter sig annan arvsrätt. Jag frågade därför vad han ansåg att skillnaden var mellan arvsrätt till egendom respektive arvsrätt till offentliga ämbeten och privilegier. Detta svarade han aldrig på.

Det är ibland svårt att veta orsaken till att en diskussion på Internet avslutas. Det kan vara så att meningsmotståndaren inte har tid eller inte hittar tillbaka till debatten, men det kan också bero på att meningsmotståndaren får slut på argument. Det senare kanske kan vara fallet här, jag kan i varje fall inte se något självklart svar på min sista fråga. Jag tar dock inte det för givet, möjligen finns det bra argument som inte jag har tänkt på. Kanske kan någon svara i en kommentar till detta inlägg?