torsdag 29 september 2011

Avtal kan inte stå över grundlag

Europadomstolen skall pröva professor Christopher Gillbergs fall. Det var han som förstörde offentliga handlingar hellre än att följa svensk grundlag och lämna ut dem, något som han fick villkorlig dom och böter för. Han fick även betala dryga böter.

De närmare omständigheterna rörde uppgifter om patienter med ADHD och DAMP, som låg till grund för professor Gillbergs forskning. Bland uppgifterna fanns många känsliga uppgifter om patienternas personer - sägs det. Eftersom handlingarna är förstörda är det ingen som kan kontrollera att det var så. Det är heller ingen som kan kontrollera grunden för professor Gillbergs vetenskapliga slutsatser.

Göteborgs universitet hade i första läget sagt nej till utlämnande av uppgifterna. De hänvisade bland annat till avtal mellan universitetet och de inblandade patienterna och deras föräldrar. Efter överklagande förordnade dock kammarrätten att dokumenten skulle lämnas ut. Det skedde alltså inte, utan dokumenten förstördes.

Kärnan här är att Göteborgs universitet hänvisade till avtal. Göteborgs universitet är en statlig myndighet och lyder därför under den grundlagsskyddade offentlighetsprincipen i 2 kap. tryckfrihetsförordningen. De enda undantagen från offentlighetsprincipen finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), vid tiden för de här händelserna sekretesslagen (1980:100). En statlig myndighet skall aldrig försöka sätta grundlagen ur spel genom avtal.

Det finns två sätt att undvika utlämnande av sådana här uppgifter i framtiden. Det ena sättet är att stärka skyddet genom ytterligare eller starkare sekretess i offentlighets- och sekretesslagen. Det andra sättet är att privatisera universiteten. Privata organ lyder inte under offentlighetsprincipen. Båda sätt är framkomliga vägar. Inte ger det professor Gillberg upprättelse, så som han vill ha i Europadomstolen, men varför skulle en statlig tjänsteman få "upprättelse" för att han i tjänsten har motsatt sig medborgares grundlagsskyddade rättigheter?

söndag 25 september 2011

Jämställdhet i bolagsstyrelser

Moderaternas partisekreterares utspel om att det borde till lag för att tvinga bolag att ha jämställda styrelser har lett till debatt inom partiet. De flesta tycks, lyckligtvis, vara emot det. Jag skrev själv om frågan här i bloggen härom dagen, men tänkte göra ett tillägg.

Första frågan är: är jämställdhet ett självändamål? Aktiebolag har som grundläggande syfte att ge ekonomisk vinst till aktieägarna. Om bolagsstämmor finner att vinsten gynnas av jämställda styrelser, då kommer vi att få sådana. Personer som förespråkar jämställda styrelser kan alltså förklara för bolagsstämmodelegater varför jämställda styrelser är bra, så behöver vi ingen tvingande lagstiftning sedan.

lördag 24 september 2011

Ryssland och demokratin

En av de stora fördelarna med demokratin är att den säkerställer regelbundna maktskiften på fredlig väg. Makt korrumperar, men med maktskiften minskar sådan korruption.

I Ryssland har ett enda parti över två tredjedelar av mandaten i parlamentet. Detta parti, Enade Ryssland, har därför makt att ändra grundlagen som det vill och har bland annat ökat presidentens mandatperiod från fyra till sex år. Den sittande presidenten och den sittande premiärministern tillhör Enade Ryssland. Premiärminister Vladimir Putin var tidigare president i två gånger fyra år, maximal tid enligt grundlagen. Han efterträddes av Dmitrij Medvedev, som dock efter endast en mandatperiod har nominerat Putin till att åter bli president. Det är en parodi på demokrati. Har man en grundlag som begränsar antalet mandatperioder för presidenten skall man inte kringgå begränsningen på detta sätt.

Jag har inget emot statschefer som sitter länge på sina poster. Jag är övertygad rojalist och monarker sitter oftast mycket längre på sin post än vad presidenter i republiker gör. Det ger en god kontinuitet för statens styre. Demokratiska, konstitutionella monarkier har demokratiska val till sina parlament, där flera partier är företrädda. Framför allt brukar de dock ha politiker och monarker som tror på demokrati, öppenhet och frihet för människorna.

Det hade varit bättre om Rysslands folk hade fått minst två presidentkandidater från Enade Ryssland. Dmitrij Medvedev hade kunnat ställa upp själv för omval, och så hade Vladimir Putin också kunnat ställa upp. Kanske skulle deras parti splittras då, men det vore bara bra för demokratin och därmed på sikt för Ryssland.

Det allra bästa hade i och för sig varit om Ryssland hade haft en kejsare i stället. Då skulle situationen över huvud taget aldrig ha uppstått. Enade Rysslands ledning skulle då inte ha gjort sig till åtlöje hos alla människor med demokratiska värderingar runt om i världen.

torsdag 22 september 2011

Det var ändå inte alltför illa

Den moderate riksdagsmannen Johnny Munkhammar skriver om värnskatten i en debattartikel i Dagens Industri. Länken såg hemsk ut: "M-politiker: Behåll värnskatten!" Rubriken på artikeln var inte heller rolig: "Moderat riksdagsledamot: Därför ska vi behålla värnskatten".

Nu tolkar jag i och för sig Johnny Munkhammar så att han fortfarande vill avskaffa värnskatten, även om han prioriterar andra skattesänkningar. Han menar att ytterligare jobbskatteavdrag ger bättre effekter för såväl privatpersoner som för staten. Det finns naturligtvis argument för det.

Sedan skriver Johnny Munkhammar också att de flesta positiva effekterna som bedöms komma av att värnskatten avskaffas är så kallade dynamiska effekter. Det är alltså effekter som kan förutses, men som inte har direkt stöd i föreliggande siffror för statsbudgeten och samhällsekonomin. Det är svensk tradition att inte ta hänsyn till dynamiska effekter. Kanske bör vi ompröva denna tradition? Det är orimligt att helt bortse från de dynamiska effekter som på goda grunder kan förutses.

Diskriminering

En av grunderna i min personliga politiska ideologi är att alla människor skall behandlas lika. Varje människa har ett grundläggande människovärde som inte får kränkas.

I den mån människor behandlas olika, måste skälen vara påtagliga och mätbara skillnader mellan människorna. Alla människor får exempelvis inte köra bil på allmän väg, det är bara de som har körkort som får det. Den som har körkort har genom förarprov visat att hon eller han har de teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter som krävs för att framföra körkortspliktiga fordon på allmän väg. Detta är en grund för att behandla körkortshavare annorlunda jämfört med dem som inte har körkort.

Moderata Samlingspartiet har alltid varit det större svenska politiska parti som mer än andra har betonat att alla människor skall behandlas som individer. Människor skall inte klumpas ihop som kollektiv och behandlas efter de kunskaper eller fördomar vi har om detta kollektivs förmågor. Varje människa skall behandlas utifrån sig själv. Detta leder också fram till slutsatsen att människor inte skall ges eller förnekas rättigheter, positioner eller dylikt på grund av vilket kollektiv som människan i fråga skulle kunna räknas in i. En kvotering som gynnar en individ, missgynnar samtidigt en annan individ. Det är diskriminering.

Nu har emellertid Moderaternas partisekreterare Sofia Arkelsten fallit för diskrimineringens lockelse. Hon förespråkar i dag att kvinnor tvångsvis, genom lag, skall kvoteras in i bolagsstyrelser. Det vore diskriminering.

Jag känner inte igen detta som ett uttalande från en hög företrädare för mitt parti. Det är inte moderat politik. Kvotering är diskriminering.

För övrigt talar moderater ofta om att få fler kvinnor, särskilt i kvinnodominerade yrken, att bli företagare. Skulle dessa behöva kvotera in män i sina bolagsstyrelser? Det vore diskriminering.

onsdag 21 september 2011

Bortgång

Stockholms läns landshövding, den tidigare utbildningsministern Per Unckel (m), gick bort i går. Det är en förlust. Han var en god kraft i politiken.

tisdag 20 september 2011

Ojämförligt

Läs gärna detta på Svenska Dagbladets ledarblogg om en groda från Carin Jämtin (s). Det kan knappast kommenteras bättre.

söndag 18 september 2011

Tomt hot

Andra halvåret 2012 kommer Cypern att bli ordförandeland i EU, allt enligt det rullande schema som EU och tidigare EG hela tiden har haft. Turkiet tycker inte om det. Turkiet stödjer den turkiska minoriteten på Cypern som ensidigt har utropat en egen stat, endast erkänd av Turkiet. Det pågår fredsförhandlingar på Cypern, förhoppningen är att konflikten mellan den grekiska majoriteten och den turkiska minoriteten skall biläggas och ön enas. Nu säger Turkiets biträdande premiärminister  Besir Atalay att om Cypern blir ordförandeland i EU och fredsförhandlingarna inte dessförinnan har blivit tillräckligt konstruktiva, kommer Turkiet att frysa sina förbindelser med EU.

Turkiet behöver EU mycket mer än vad EU behöver Turkiet. Turkiet är ett utvecklingsland som behöver EU för att sälja produkter och tjänster, medan det mycket större EU med mycket mer utvecklad industri och ekonomi klarar sig utmärkt utan Turkiet. Det turkiska hotet att frysa förbindelserna med EU kan bara drabba Turkiet, inte EU. Sedan gammalt har Turkiet en medlemsansökan i EU liggande i Bryssel, men på grund av landets historia av låg respekt för demokrati och mänskliga rättigheter är ansökan just liggande. Än så länge är Turkiet inte redo för EU-medlemsskap. Detta "hot" om frysta förbindelser hjälper inte Turkiet, lika litet som landets stöd till en icke erkänd stat som ockuperar en del av ett EU-medlemsland gör det.

Vi får väl se om Turkiet gör allvar av sitt "hot". Jag är inte rädd för det.

torsdag 15 september 2011

Ishockey

Elitserien i ishockey har börjat. Såsom född och uppvuxen utanför Stockholm är jag, som sig bör, djurgårdare. Serien började bra, med seger borta mot Huskvarnalaget HV71 med 2-1 (0-0, 0-1, 1-1).

Numera bor jag i Örebro. Här har det lokala elitsatsande ishockeylaget Örebro Hockey frågat kommunen om ekonomiskt stöd. Sådant är jag emot. En elitsatsande klubb skall inte understödjas av skattebetalarnas pengar. Visst vore det bra om Örebro Hockey skulle gå upp i Elitserien, men bara för att det då vore möjligt att se när de spelar mot Djurgården på plats här i staden. Det är inget motiv för mig att rösta för kommunalt stöd till klubben.

tisdag 13 september 2011

AP-fonderna är till för pensionerna

Två vänsterpartister skriver på SvD:s brännpunkt i dag och föreslår att AP-fondernas investeringar skall flyttas från oljebolag till hållbar energi. De vill att fonderna skall få ett "huvudsakligt uppdrag att ställa om energisystem, investeringar i miljöteknik, gröna jobb och överlag hållbara lösningar för Sverige och omvärlden".

Jag håller inte med. Jag anser att AP-fonderna skall ha som huvudsakligt uppdrag att spara och investera svenskarnas pensionspengar till högsta möjliga avkastning.

Den dag då så kallad hållbar energi är lika lönsam som, eller mer lönsam än, olja, den dagen kommer de stora oljebolagen byta fokus och satsa på dessa sorters energi i stället. Oljebolagen satsar inte på olja för att de är cyniska eller vill förstöra miljön, de satsar på olja för att alla vi människor efterfrågar oljan och för att oljan därför ger hög avkastning på investerade pengar.

Pensionspengarna skall ha högsta möjliga avkastning i pengar. Det skall inte sitta politiker och tycka att investeringar i sådant som ger lägre avkastning är "finare". Snobbar är de, dessa heltidspolitiker för Vänsterpartiet som inte själva behöver bry sig om vad de kommer att få i pension. De får höga politikerpensioner. Det är klart att de själva inte har behov av högsta möjliga avkastning från AP-fonderna, men de borde tänka mer på alla väljare som faktiskt har det.

söndag 11 september 2011

Årsdag

För tio år sedan angreps USA av terrorister. Flygkapare lät flygplan flyga in i World Trade Center i New York och i Pentagon i Washington. Staterna har blivit hårdare efter det. Kontrollen har ökat gentemot flygpassagerare och kraven på övervakning av människor har vuxit. Många nya kontroller är befogade, men är alla det? Sådant är svårt att veta. De människor som blev oskyldiga offer för angreppen för tio år sedan förtjänar dock all respekt och hågkomst.

lördag 10 september 2011

Majoritetsregering?

Sedan valet 2010 styrs Sverige återigen av en minoritetsregering, det vill säga en regering som består av partier som inte har majoritet i riksdagen. Det är vanligt i Sverige. Exempelvis hade Sverige mellan 1981 och 2006 bara minoritetsregeringar. Det är inte bara nackdelar med det.

En majoritetsregering kan vara mer handlingskraftig än en minoritetsregering, därför att den vet att den (så gott som alltid) har riksdagen med sig. Minoritetsregeringen behöver dock förhandla med ett eller flera partier utanför regeringssamarbetet för att vara säker på att få igenom sina förslag i riksdagen. Fördelen med en minoritetsregering är att riksdagen får mer makt. Riksdagen består av de direkt folkvalda politikerna, medan regeringen är indirekt vald. Statsministern är vald av riksdagen, varpå statsministern utser övriga statsråd som ingår i regeringen.

Min uppfattning om den bästa staten är att den skall styras genom maktdelning. Folket skall genom parlamentet bestämma om lagarna, medan regeringen skall styra riket under lagarna och domstolarna skall tolka lagarna. I Sverige har regeringen sedan länge haft den största makten över lagstiftningen, eftersom regeringen utreder och föreslår slutliga lagförslag för riksdagen genom sina propositioner. Med en minoritetsregering är denna makt över lagstiftningen mindre, eftersom riksdagen får mer makt.

Det finns alltså fördelar med minoritetsregeringar. Det finns alls inget självändamål i att ha en majoritetsregering och den nuvarande regeringen har inga bärande skäl att ändra på detta med nuvarande maktförhållanden i riksdagen.

Oavsett detta, hoppas jag på en borgerlig majoritet i riksdagen efter valet 2014. En sådan majoritet borgar för en god politik.

lördag 3 september 2011

Självständighet?

Den lilla staden Filettino i centrala Italien har utropat självständighet. Den har också börjat ge ut sedlar i en egen valuta. Det omedelbara skälet till självständigheten är att den italienska regeringen vill lägga samman Filettino med en grannstad för att åstadkomma billigare administration. Filettinoborna vill dock bevara sin stads ställning.

Det finns de som har varnat för att den nuvarande ekonomiska krisen i Europa, med krisen för euron framför allt, kan leda till att inte bara eurosamarbetet spricker utan att hela Europeiska Unionen spricker. Det är nog ändå inte många som har räknat med att krisen skulle leda till att ett medlemsland i EU börjar spricka sönder. Det kan bli intressant att se vad som händer framöver. Kommer självständigheten att bli verklighet? Kommer fler delar av Italien följa i Filettinos fotspår? Italien förenades inte till en sammanhållen stat förrän 1861, för 150 år sedan. Dessförinnan var området uppdelat i småstater under mycket längre tid än så. Kanske känns det fortfarande mer naturligt för många italienare.