söndag 22 juni 2014

En grym sedvänja som ej bör finnas kvar

Skolhälsovården i Norrköping har upptäckt sextio fall av könsstympning. Samtliga trettio flickor i en skolklass hade blivit könsstympade. Sociala myndigheter är inkopplade. Rimligtvis kommer även polis och åklagare att kopplas in. Könsstympning är, och bör givetvis vara, förbjudet. Det är, och bör givetvis vara, förbjudet även när det utförs utomlands på flickor och kvinnor som bor i Sverige. Det är en grym sedvänja, kan likställas med misshandel men ger alltid bestående men. Könsstympning är en sedvänja som snarast bör utrotas i hela världen.

Vissa människor skulle säga att denna tradition måste accepteras som en del av kulturen i de länder i Afrika där den förekommer, men det ser jag som rasistiskt. Jag menar att man är rasist, om man urskuldar könsstympning med att det ingår i vissa människors kultur. Då räknar man inte alla människor som lika mycket värda, lika skyddsvärda och med lika rättigheter till sin kropp och mot misshandel. Rasism är att behandla människor olika baserat på deras ras, etniska härkomst eller liknande. Könsstympning bör inte accepteras för någon människa. Ingen skulle väl få för sig att godkänna könsstympning på etniska européer, så varför då godkänna det på etniska afrikaner?

Det finns uttryck för gammal kultur som inte bör bevaras. Kunskapen om könsstympning bör bara finnas kvar på samma sätt som kunskapen om Förintelsen, det vill säga så att vi skall känna till det och därmed kunna hindra att något liknande inträffar i framtiden.

lördag 21 juni 2014

En turnering för fotbollsligorna?

Nu när fotbolls-VM pågår för fullt, kan jag inte undgå att fundera på det faktum att inte alla de bästa spelarna i världen är med. Det gäller att ha "valt" rätt hemland. Bildproducenterna i Brasilien zoomade till exempel in Zlatan Ibrahimovic, när han satt på läktaren och såg på en match.
Skulle inte FIFA kunna skapa en kompletterande turnering, Ligornas cup, Cup of the Leagues, som skulle ha lag med de fotbollsspelare som ingår i högstaligan i olika länder, oavsett nationalitet på spelarna? Det skulle föra den extra fördelen med sig, att det skulle visa tydligt vilka fotbollsligor som har de bästa spelarna i världen.
Det skulle inte bli en lika stor turnering som fotbolls-VM, så klart, men det skulle kanske räcka med åtta lag. De skulle spela gruppspel i två grupper, sedan semifinaler, bronsmatch och final. Lag från ligorna i England, Frankrike, Italien, Spanien och Tyskland vore nästan självskrivna, sedan finns det plats för tre ytterligare lag.
Än så länge är det här bara lösa tankar från mig. Jag tror ändå att det vore en god idé och skulle locka stor publik.

tisdag 17 juni 2014

Återbetalning

Det bör noteras att Radiotjänst AB numera har bestämt sig för att betala tillbaka de TV-licenser som har tagits ut för datorer och liknande teknik. Radiotjänst kommer således att följa den praxis som Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast. Det är bra.

fredag 13 juni 2014

Individuell prövning - men många summor lär behöva betalas tillbaka

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i dom den 13 juni 2014 (mål nr 7368-13) avgjort frågan om skyldighet att betala TV-avgift för dator med Internetuppkoppling. Domstolen skriver bland annat följande:
Av avgörande betydelse är emellertid att det här är fråga om att bestämma räckvidden av en betungande lagstiftning. Frågan gäller ytterst om enskilda kan åläggas avgiftsskyldighet för innehav av datorutrustning med internetuppkoppling. Någon sådan skyldighet har inte funnits tidigare och om en förpliktelse av detta slag ska införas bör det fordra tydligt stöd i lag. Ett sådant tydligt lagstöd saknas.

HFD kommer fram till att det inte har varit lagligt för Radiotjänst i Kiruna AB att ta ut TV-avgift för dator med Internetuppkoppling eller för liknande teknisk utrustning där inte tekniken har varit avsedd att ta emot TV-sändningar. De inbetalade avgifterna från det att bolaget började debitera avgifterna av den klagande datorägaren skall därför betalas tillbaka.

Det här är en välskriven och vettig dom.

Besluten om att ta ut TV-avgift gäller fortfarande, men skall omprövas - i vart fall på begäran av den enskilde - och ändras till den enskildes fördel, om de grundar sig på att den enskilde bara har haft dator med Internetuppkoppling eller liknande. Pengarna skall då betalas tillbaka. Det snabbaste och billigaste torde vara att höra av sig direkt till Radiotjänst och förklara att debiteringsbeslutet bygger på sådan teknisk utrustning som enligt HFD:s dom inte är avgiftspliktig. Det lär bli många omprövningsärenden för Radiotjänst att pröva ett tag framöver. Påståendet på Radiotjänsts hemsida att praxis gäller från och med nu och att ingen därför skall få tillbaka sina pengar, har varken grund i HFD:s dom eller i svensk rätt i allmänhet.

tisdag 10 juni 2014

Det borde vara stöld

Hovrätten för Västra Sverige har i dom den 4 juni 2014 ( mål nr B 5325-13) friat en man från misstankar för stöld. Av de fem domarna (varav två nämndemän), var två skiljaktiga och ville döma mannen för stöld. Jag håller med de två skiljaktiga domarna.

Det rörde sig om en man som anlitade en budfirma för att hämta ett stort antal granitstenar, som var upplagda på pallar på en industritomt där det för närvarande inte bedrevs verksamhet. Mannen hävdade att han trodde att stenarna var övergivna och att det därför var fritt fram för honom att ta dem. Han visste förvisso om att tomten ägdes av kommunen, men brydde sig inte ens om att kontakta kommunen innan han tog stenarna. Han uppskattade själv värdet på stenarna till omkring 10 000 kr, vilket är en ganska stor summa och i sig borde tala emot att han kunde tro att det var fritt fram att ta dem.

Vad som finns på annans mark måste, som huvudregel, betraktas som markägarens egendom. Det finns särskilda undantag som gör det fritt fram för envar att plocka bär och svamp med mera utanför tomtmark. När det gäller andra saker, kan det inte bara vara fritt fram att ta dem, för att man tror att de är övergivna.

Jag hoppas att målet överklagas till Högsta domstolen och att denna domstol beviljar prövningstillstånd. Det vore bra om den åtalade mannen skulle dömas för stöld i Högsta domstolen.

måndag 9 juni 2014

Tillstånd krävs inte för kopior på datorskärm och i cacheminne på Internet

EU-domstolen har i ett förhandsavgörande den 5 juni 2014 (mål nr C360/13) avgjort en fråga om rätten att ta emot bilder på datorskärm och i cacheminnet på datorn när man surfar på Internet.

EU-domstolen kom fram till att den som surfar på Internet inte behöver upphovsrättshavarens tillstånd för att bilder med mera visas på datorns skärm eller sparas i datorns cacheminne. Detta är en nödvändig teknisk del av användandet av Internet och det som visas på skärmen eller sparas i cacheminnet finns där bara tillfälligt. Det är, enligt domstolen, ett användande som är tillåtet utan särskilt tillstånd från upphovsrättshavaren, enligt 5.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (EGT L 167, s. 10).

Svaret ter sig ganska självklart för många av oss som använder Internet mycket. Det är ändå bra att frågan blir avgjord på ett tydligt sätt. Juridiken har många ljusa stunder.

söndag 8 juni 2014

Avskaffa detaljhandelsmonopolet!

Enligt en ny undersökning vill 60 procent av alla svenskar avskaffa Systembolagets monopol på detaljhandel för alkohol. Då tillhör jag alltså en ganska stor majoritet som vill göra just det.

Jag har aldrig förstått hur ett monopol på försäljning av alkohol skulle vara nödvändigt, eller ens önskvärt, för att begränsa missbrukares tillgång till alkohol.

Jag är för en restriktiv alkoholpolitk. Den svenska gränsen på rattfylleri på 0,2 promille är i princip en nolltolerans, som sig bör. Åldersgränser kan upprätthållas även utan ett monopol, så sker i dag på krogar och för andra varor i butiker. Det är vettigt att en uppenbart överförfriskad person inte skall få köpa alkohol.

Däremot är monopolet i sig ett hinder för oss som vill ha ett stort, brett utbud av varor. Systembolaget må ha ett ganska brett utbud, men de flesta svenskar bor i tätbebyggda områden och skulle få större totalt utbud genom de samlade butiker som de skulle kunna handla i utan monopolet. Det är dags att avskaffa detta monopol!

lördag 7 juni 2014

Hyllandet av en massmördare

I den ryska staden Volgograd har det föreslagits att staden skulle återfå sitt tidiga sovjetiska namn: Stalingrad. Namnet byttes ut mot Volgograd redan på kommunismens tid, 1961, eftersom man inte ville hylla massmördaren Josef Stalin. Ett skäl för att återge staden det gamla namnet, skulle vara namnets betydelse i andra världskrigets historia. Jag ser inte att det räcker, inte när Stalin var en av de värsta tyranner och massmördare som världen har skådat. Det vore inte klokt att återgå till namnet Stalingrad. Vi skall minnas Stalin, men minnas honom just som den avskyvärda människan som han var. Då bör inte städer uppkallas efter honom på nytt.

fredag 6 juni 2014

Stort och smått i historien

I dag är sjuttioårsjubileet av den brittiska, amerikanska och canadensiska invasionen i Normandie, början till slutet på Nazitysklands kontroll av Västeuropa. Invasionen lyckades, vilket säkrade demokrati och frihet för Västeuropa under efterkrigstiden. Det är storslagen världshistoria.

Vi firar litet mindre i Sverige. Vår nationaldag bygger på viktiga händelser i svensk historia, men det är inga händelser som har haft lika stor betydelse för världshistorien.

För egen del, så deltog jag i återinvigningen av det så kallade templet i Sommarro här i södra Örebro. Templet är en paviljong som ursprungligen byggdes i början av 1800-talet, då Sommarro var ett privat lantställe. Sedan 1894 tillhör det Örebro stad, numera Örebro kommun. För några år sedan brändes det ned, men nu har kommunen byggt upp det igen. Det har varit en omtyckt byggnad och den återuppbyggda byggnaden blir en god länk till Örebros historia. Det är historien i det lilla. Det är också viktigt för människor.

torsdag 5 juni 2014

Felaktig pensionsutbetalning dras in

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i dom den 3 juni 2014 (mål nr 2908-13) beslutat att en efterlevandepension skall dras in. Pensionen har betalats ut på felaktiga grunder i många år.

Huvudregeln för förvaltningsrättsliga beslut, såsom beslut om att betala ut en pension, är att ett beslut som är gynnande för den enskilde inte kan ändras till den enskildes nackdel, även om beslutet var felaktigt. Det finns dock undantag från denna huvudregel. Högsta förvaltningsdomstolen har med den här domen förtydligat vilka omständigheter som kan leda till att ett sådant gynnande men felaktigt beslut kan upphävas.

Bland de tillåtna grunderna för att upphäva gynnande men felaktiga beslut, finns grunden att den enskilde har lurat myndigheten att fatta beslutet. En annan grund är att beslutet måste upphävas av säkerhetsskäl som hälsofara, trafikfara eller liknande. Gynnande beslut kan också upphävas, om det finns ett förbehåll om just detta i själva beslutet eller i den bestämmelse som beslutet grundar sig på.

I det nu aktuella fallet fanns en bestämmelse i 113 kap. 29 § socialförsäkringsbalken, som säger att en omprövning till den enskildes nackdel endast får ske när det finns anledning till omprövning enligt 30 eller 31 §. Enligt 31 § 1 får ett beslut omprövas, om det har fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag eller om det finns andra synnerliga skäl. Bestämmelserna överensstämmer i huvudsak med äldre lagstiftning.

HFD konstaterade att pensionen betalats ut felaktigt under sju års tid och om omprövning inte skulle kunna ske, skulle den betalas ut felaktigt i ytterligare femton år. Med hänsyn till detta och till storleken av det belopp som skulle ha betalats ut - trots tiden som förflutit sedan det gynnande beslutet fattades - fann HFD att det förelåg sådana synnerliga skäl som krävdes för att beslutet skulle ändras.

Det är intressant att storleken av det belopp som skulle betalas ut är en del av skälet för att HFD dömer att pensionsbeslutet får ändras. Det är alltså ett rent ekonomiskt beslut. HFD hänvisar till rättsfallet FÖD 1992:2 (från den tidigare Försäkringsöverdomstolen), där beloppet också hade betydelse.

Det är vettigt att storleken av de ekonomiska konsekvenserna får betydelse för den samlade bedömningen av om ett gynnande förvaltningsrättsligt beslut skall upphävas eller ej. Rimligtvis kan det även ha betydelse när det gäller andra typer av gynnande förvaltningsrättsliga beslut än sådana som har med socialförsäkringsförmåner att göra.