onsdag 30 december 2015

Smällare mot oknytt och demoner

Seden att skjuta fyrverkerier och smälla smällare vid nyår uppkom när man trodde på oknytt och demoner som kunde skrämmas bort på detta sätt inför det nya året. Nu vet vi att sådana oknytt och demoner inte finns. De som skräms är oskyldiga djur, såväl tama som vilda. Människor som har skotträdda husdjur kan ofta ta hand om dem, men vem tar hand om de vilda djuren? Är gammal vidskepelse så viktig att oskyldiga djur behöver skrämmas?

söndag 27 december 2015

"Svenskt" sätt att sälja alkohol

Systembolaget gör TV-reklam till stöd för den svenska alkoholpolitiken.

Nu under jul visas en film där en kund får hjälp att hitta ett vin utifrån vad hon skall äta. En amerikansk konsult tränger sig på och föreslår en snabb affär med en vara som har nedsatt pris för veckan. Sedan kommer text om att det "svenska" sättet att sälja alkohol skulle vara annorlunda. Det är bara det att butiker som saluför vin och sprit har god service och ger råd till sina kunder över hela världen. Det är inget specifikt svenskt med det. Det krävs inget statligt monopol på försäljning av alkohol för det.

 I en annan av Systembolagets reklamfilmer nu under jul, föreslår samme amerikanske konsult ett medlemsprogram för att få kunderna trogna. Det behöver ju inte Systembolaget. De har redan lagstöd för sitt monopol. Det är värre än medlemsprogram.

lördag 19 december 2015

Slutet för brittiska kolgruvor

Den sista brittiska kolgruvan har lagts ned. Det beror mycket på att marknadspriset på kol har fallit. Det är positivt, för det borde innebära minskad efterfrågan på kol. Vi får hoppas att detta i sin tur bygger på högre efterfrågan på renare typer av energi, som vattenkraft och kärnkraft. Energimarknaden är stor och komplicerad, så sambanden är inte lätta att se, men någonstans kan de finnas.

tisdag 15 december 2015

Vindkraft och fladdermöss

Sedan lång tid tillbaka har jag hört att vindkraftverk kan utgöra hot mot fåglar. Nu har jag också fått kännedom om att de kan utgöra hot mot fladdermöss.

Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt har i två domar den 10 december 2015 (mål nr M 1114-14) och den 12 december 2015 (mål nr M 1529-14) fastslagit villkor för drivande av vindkraftverk till förmån för fladdermöss. Villkoren säger bland annat att vindkraftverken måste vara avstängda under delar av året, från en timme före solnedgång till en timme efter soluppgång.

Det var intressant att läsa att även fladdermöss måste skyddas från vindkraftverkens propellrar på vissa platser.

Beteckningar för extraärenden

Det händer att en numrerad lista måste kompletteras med en eller flera punkter mellan några numrerade ärenden. Det är sällan praktiskt att göra om hela den efterföljande numreringen, utan en ny punkt får en beteckning som hamnar mellan två heltal. Den normala svenska ordningen är att lägga till en gemen bokstav efter föregående nummer. Så skulle punkt 17 följas av punkt 17 a. I en lagtext eller liknande följs 17 § på samma sätt av 17 a §. Efter a följer b, c, d och så vidare, vilket ger god flexibilitet.

I dag deltar jag i kommunfullmäktige i Örebro kommun, där jag är ledamot. Vi fick ett extraärende på morgonen, att behandla framåt eftermiddagen. Fullmäktige beslutade att behandla detta ärende. Ärendet togs in i föredragningslistan mellan punkt 17 och punkt 18. Fullmäktiges ordförande gav ärendet beteckningen 17 1/2.

Vi fick ingen förklaring till den oortodoxa beteckningen för extraärendet. I det stora hela spelar det heller ingen roll. Det vore ändå litet intressant att få veta vad ytterligare ett ärende efter 17 1/2 skulle få för beteckning, och ärenden efter det, före 18. Det hade varit enklare att följa svensk praxis i övrigt och kalla extraärendet för 17 a.

måndag 7 december 2015

Julbord med frågesport

I kväll hade Moderaterna i Örebro julbord. Innan vi satte oss till bords hade vi en tipsrunda. Här följer frågorna, rätta svar kommer på slutet.


1. Vilken familj i en TV-serie har en hund som heter Santa’s Little Helper (Jultomtens Lille Medhjälpare)?

1. Familjen Simpson i The Simpsons

X. Familjen Griffin i Family Guy

2. Familjen Pritchett-Tucker i Modern Family


2. När bytte Allmänna Valmansförbundet namn till Högerns Riksorganisation?

1. 1928

X. 1938

2. 1948


3. I vilken stad föddes Jesus?

1. Nasaret

X. Jerusalem

2. Betlehem


4. Vilka två våglängder av synligt ljus absorberas i högst grad av klorofyllen i julgranens barr?

1. Blå och grön

X. Blå och röd

2. Grön och röd


5. Varifrån kom Sankta Lucia?

1. Sardinien

X. Kalabrien

2. Sicilien


6. Rött är julens färg, men i vilken valrörelse var det också Moderaternas partifärg?

1. 1970

X. 1973

2. 1976


7. Julön i Indiska Oceanen upptäcktes på juldagen 1643 av sjöfarare från Brittiska Ostindiska Kompaniet. Vilket land är det som Julön tillhör nu för tiden?

1. Australien

X. Indien

2. Storbritannien


8. Vad heter det företag i Örebro som gör essensen till all julmust?

1. Robins

X. Roberts

2. Robertssons


9. I det förkristna Rom firade man en hednisk gud vid midvinter, vem då?

1. Uranus

X. Saturnus

2. Jupiter



10. Oktober 2015 i Örebro var den oktobermånad som fått minst mängd regn sedan mätningarna började. Enligt en artikel i NA den 27 oktober hade det dittills fallit 1,7 millimeter regn i oktober. Hur mycket regn skulle då ha fallit på en tomt på 1 000 kvadratmeter i oktober?

1. 0,017 kubikmeter

X. 0,17 kubikmeter

2. 1,7 kubikmeter


11. På vilket sätt var den 12 december 1915 en speciell dag för Trefaldighetskyrkan på Södra Strandgatan i Örebro?

1. Det var då kyrkan invigdes.

X. Där och då presenterade Levi Rickson för första gången sin nya bok Jeremias bok II.

2. Där och då gjorde Jussi Björling sitt allra första framträdande som sångare inför publik.


12. Vilket år drabbades flera länder runt Indiska Oceanen av en stor

tsunami på annandag jul?

1. 2004

X. 2006

2. 2007


13. För vilken organisation har Carl Bildt varit ordförande?

1. Moderata Ungdomsförbundet

X. Medborgarskolan

2. Fria Moderata Studentförbundet


Utslagsfråga

Hur många röster fick Moderaterna i valet till kommunfullmäktige i Örebro kommun 2014?

(den som är närmast rätt svar, av dem som har flest rätt av de tidigare frågorna, vinner)

Rätt svar:
1: 1
2: X
3: 2
4: X
5: 2
6: 1
7: 1
8: X
9: X
10: 2
11: 2
12: 1
13: 2
Utslagsfrågan:
17 066

lördag 5 december 2015

Neutraliteten och freden

Då och då återkommer den gamla ursäkten från det offentliga Sverige, att Sverige klarade sig undan andra världskrigets fasor tack vare neutralitetspolitiken. Så var inte fallet. Sverige klarade sig undan tack vare Finlands tappra försvarskrig mot Sovjetunionen och Storbritanniens och USA:s lyckade krigföring mot Tyska Riket. Om inte de länderna hade stridit, hade Sverige förr eller senare hamnat under kommunisternas eller nazisternas styre.

onsdag 2 december 2015

Partibeteckningar

När jag började intressera mig för politik, i samband med valet 1976, fanns det fem partier i Riksdagen. Det var de partierna, och inga andra, som satt i Riksdagen under flera decennier. De fem partierna var Moderata Samlingspartiet (m), Folkpartiet (fp), Centerpartiet (c), Socialdemokratiska Arbetarepartiet (s) och Vänsterpartiet kommunisterna (vpk).

Från 1988 och framåt har det kommit in nya partier i Riksdagen. Först kom Miljöpartiet de gröna (mp) 1988. De åkte ur igen 1991, men kom tillbaka 1994 och sitter kvar. I valet 1991 kom Kristdemokratiska Samhällspartiet (kds) och Ny Demokrati (nyd) in. Det förra partiet sitter kvar, numera som Kristdemokratiska partiet (kd). Ny Demokrati åkte ut ur riksdagen 1994 och har försvunnit sedan dess. I valet 2010 kom Sverigedemokraterna (sd) in.

Under tidigt 1990-tal, efter kommunistdiktaturernas fall i östra och centrala Europa, bytte Vänsterpartiet kommunisterna namn till Vänsterpartiet (v). Nyligen bytte Folkpartiet namn till Liberalerna. Med modern praxis skrivs partibeteckningar med versaler och Liberalernas beteckning blev (L).

Det här innebär att Riksdagen nu har åtta partier. Av dessa har de fem partier som var med redan före 1988 partibeteckningar med en bokstav, medan de senare tillkomna partierna har beteckningar med två bokstäver. Det är en slump, men en litet rolig sådan, som kuriosa.

lördag 28 november 2015

Aprilskämt i november

Enligt en artikel på Dagens Nyheters hemsida, har Svenska fotbollförbundet beslutat att det från 2017 inte längre skall utses några segrare i fotbollsturneringar. Detta meddelas i slutet av november, inte den 1 april, trots att det låter som ett aprilskämt.

Nu gäller beslutet tydligen bara för turneringar för barn upp till tretton års ålder. Det gör inte beslutet mer realistiskt. Idrott handlar om tävlan. Hela livet handlar om tävlan. Vi skulle inte befinna oss där vi är i dag i vår civilisation, om inte människor hade lärt sig att tävla från ung ålder. Om barn inte får tävla i fotboll, kommer de att tävla i annat, mindre organiserat. Hur gör det barnens uppväxt bättre? Hur gynnar det intresset för fotboll? Om man inte kan vinna i fotboll som barn, kommer man då inte att välja andra idrotter i stället?

Om detta beslut är sant, kommer det att allvarligt missgynna svensk fotbolls framtid. Det är jag övertygad om. Frågan är när det kommer att gå upp för Svenska fotbollförbundet.

onsdag 25 november 2015

Det blev L

För dem som inte redan har läst det, blev förkortningen för partiet Liberalerna helt enkelt "L", inte "Lib", som de hade tänkt sig. Partiet ändrade sig sedan språkvårdsorganet Mediespråksgruppen rekommenderat L, i likhet med förkortningarna för andra svenska partier. Jag tror inte att mitt blogginlägg om samma sak den 17 november påverkade saken, men jag är likafullt nöjd med att det blev så som jag redan i förväg ansåg vore bäst.

onsdag 18 november 2015

HFD godkänner arbetsplanen för Förbifart Stockholm

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har den 17 november 2015 (mål nr 4158-14) vid rättsprövning slagit fast att regeringens beslut om att godkänna Trafikverkets arbetsplan för Förbifart Stockholm inte strider mot några rättsregler. Därmed är ett hinder mot byggandet av denna motorväg undanröjt. Det är bra, en storstad som Stockholm behöver vägar som tar passerande trafik förbi staden.

tisdag 17 november 2015

L vore en bättre, kortare förkortning

I många sammanhang förkortar vi ord och begrepp. Inom politiken förkortas partinamnen. De svenska partierna har oftast förkortningar på bara en bokstav, ibland två. Bara udda bokstavspartier brukar ha förkortningar på tre bokstäver eller fler. Det är bra, eftersom huvudsyftet med en förkortning är att den skall vara kort.

Folkpartiets ledare Jan Björklund förklarar nu att partistyrelsen kommer att föreslå partiets landsmöte, som är dess högsta beslutande organ, att byta namn på partiet till Liberalerna. Förslaget innehåller också en ny förkortning: lib. Vad syftet med att ha en så lång förkortning är, när inget annat etablerat parti har bokstaven l som förkortning, förklaras inte.

Alldeles oavsett vad Folkpartiet får för politik med sitt nya namn, anser jag att de borde begränsa sin förkortning till l.

måndag 16 november 2015

fredag 13 november 2015

Överdrivet försvar av allemansrätten?

Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) har i dom den 10 november 2015 (mål nr F 9255-14) uttryckt sig på följande vis i slutklämmen av sina domskäl, där FBL står för fastighetsbildningslagen (1970:988):

Sammantaget finner Mark- och miljööverdomstolen att en överföring av område y skulle innebära att allemansrättsligt tillgängligt område överförs till en bostadsfastighet. En sådan överföring anses inte förenlig med de grundläggande villkoren för fastighetsbildning i 3 kap. l § och 2 § andra stycket FBL och det finns därför inte skäl att pröva om övriga villkor i FBL är uppfyllda. Lantmäteriets beslut ska således undanröjas och förrättningen ställas in.


Det framstår av andra meningen som om MÖD menar att en överföring av ett allemansrättsligt tillgängligt område aldrig skulle få överföras till en bostadsfastighet. Kan domstolen verkligen mena det? Borde det inte vara en bedömning i det enskilda fallet? Vid en ordagrann tolkning gäller uttalandet generellt, för alla fastigheter och alla områden tillgängliga för allmänheten genom allemansrätten. Det framstår som en orimligt vid tolkning av allemansrättens begränsande verkan för fastighetsbildning.

En rimlig tolkning av MÖD:s dom är att uttalandet bara gäller i det enskilda fallet. Det handlade om ett område invid en sjö, som gav flera andra fastighetsägare runt sjön tillgång till en strand.

I det enskilda fallet kan jag förstå uttalandet, men inte om det skulle gälla generellt. Bara för att ett område, oavsett var, vid ett tillfälle är tillgängligt för allmänheten enligt allemansrätten, vore det orimligt att dess överföring till en bostadsfastighet aldrig någonsin skulle kunna anses förenlig med de grundläggande villkoren för fastighetsbildning.

Om en ordagrann tolkning skulle bli rättspraxis utifrån denna dom, bör riksdagen se till att justera FBL för att ändra på detta. Det är orimligt att all mark som vid något tillfälle är allemansrättsligt tillgänglig också för all framtid skulle behöva vara det. Samhället förändras, tätbebyggda områden måste kunna växa och fastigheters användning måste kunna förändras i konsekvens med detta.

torsdag 12 november 2015

Eftersupning motbevisad

Ibland talas det i den allmänna debatten om att det borde vara förbjudet med så kallad eftersupning i Sverige. Eftersupning innebär att en person som har begått rattfylleri dricker alkoholhaltiga drycker efter att ha kört rattfull och sedan hänvisar till eftersupningen som skäl för att provsvar visade så hög alkoholkoncentration i utandningsluften eller blodet.

Göta hovrätt har i dom den 10 november 2015 (mål nr B 1164-15) dömt en person för rattfylleri, trots denna persons invändning om eftersupning. I domskälen framgår bland annat följande:
Enligt informationsblad från Rättsmedicinalverket kan en invändning om eftersupning bedömas utifrån den rättskemiska undersökningen om alkohol finns analyserat i ett blodprov samt två urinprov tagna med en timmes mellanrum. Två fallande urinprov ger stöd för bedömningen att den huvudsakliga alkoholförtäringen inte har ägt rum inom de närmaste en till två timmarna före det första urinprovet togs. En förutsättning är dock att det inte har gått för lång tid mellan det påstådda efterintaget av alkohol och provtagningen. Om det har förflutit mer än två timmar fram till första urinprovtagningen försvåras möjligheten att bedöma invändningar om eftersupning utifrån analysvärdena.

Det framgår vidare i domen att Rättsmedicinalverket har, utifrån tillgänglig bakgrundsinformation, bedömt att den åtalades analysvärden inte ger något stöd åt invändningen om eftersupning, utifrån den tidpunkt som framkommit då den olycka skedde som skall ha berott på rattfylleri. Enligt hovrättens uppfattning framkom det ingenting som gav anledning att ifrågasätta den bedömning av analysvärdena som hade gjorts. Invändningen om eftersupning var därmed motbevisad och det var istället utrett att den åtalade hade gjort sig skyldig till rattfylleribrott.

Det här är en intressant dom, eftersom den ger god information om hur invändningar om eftersupning kan bedömas och när de kan avfärdas. Det framkommer att det är viktigt att provtagning görs så snart som möjligt efter ett misstänkt rattfylleribrott. Om provtagning ser snabbt, finns det kanske inte skäl för att införa ett förbud mot eftersupning i Sverige. Provsvar och analyser kan vara tillräckligt för att tala emot en invändning om eftersupning. En god polisiär och rättsmedicinsk verksamhet kan alltså minska behovet av att kriminalisera eftersupning.

onsdag 11 november 2015

Vapenstilleståndets dag

Den 11 november 1918, kl. 11, tystnade vapnen på västfronten under första världskriget. Kriget och dess omedelbara fasor var över. Många tråkiga följder av kriget lever vi med än. Flera monarkier störtades och ersattes av republiker. Värst blev det i Ryssland, där kommunisterna hade tagit över. Den republik som genom en statskupp ersatte monarkin i Tyska Riket blev politiskt instabil och ledde fram till nazisternas maktövertagande. Fortfarande lever vi med de republiker som blev resultatet av kriget. Helst skulle jag önska att första världskriget, detta hemska krig som drogs igång av en mängd olyckliga omständigheter, aldrig hade inträffat. Vapenstilleståndet är likafullt något att högtidlighålla. Det var givetvis bra att kriget tog slut.

tisdag 10 november 2015

Märklig minnesstund

På årsdagen av Kristallnatten, som inträffade natten mellan den 9 och 10 november 1938 i det då naziststyrda Tyska Riket, samlade Umeå kommun ihop folk till en minnesstund kvällen den 9 november i år. Representanter för judiska föreningar bjöds inte in. Det var tydligen ett medvetet val, som motiverats med att de skulle kunna känna sig "ovälkomna eller otrygga", med hänvisning till att en person vid en tidigare manifestation hållit upp ett antisemitiskt plakat. Frågan varför de inte kunde bli inbjudna och välja själva om de ville komma eller ej kvarstår obesvarad.

Hedervärt nog avstod representanter från Moderaterna och Kristdemokraterna från att delta i denna manifestation. Moderaternas kommunalråd och några till moderater deltog i stället i Judiska föreningens egen minnesstund.

måndag 9 november 2015

Berlinmurens fall

I dag är årsdagen av Berlinmurens fall. Det är en händelse som för alltid bör bli ihågkommen. Murens fall blev den största symbolen för kommunistblockets fall i östra och centrala Europa. Bara tanken på att de kommunistiska länderna med våld behövde tvinga folken att stanna kvar och inte fly västerut, visar hur människofientlig deras politik var. Möjligheten att fly från förtrycket måste vi alltid värna om, i alla demokratiska, frihetliga länder. Det ländar till eftertanke med de nuvarande, stora flyktingströmmarna. Östblocket och dess förtryck försvann. Hur kan vi verka för att de regimer och krig som folk nu försöker undfly kommer att försvinna?

onsdag 4 november 2015

Hundförare friad

En polis som med sin polishund kallats till en skola för att söka efter brottslingar släppte hunden vid skolan för att söka fritt. Hunden hittade några pojkar och bet en av dem. Metoden för att låta hunden söka utan att vara kopplad är vedertagen och det var i åtalet inte klarlagt hur pojken blivit biten.

Såväl tingsrätten som Svea hovrätt, i dom den 2 november 2015 (mål nr B 2409-15), har därför friat polisen från åtal om vållande till kroppsskada. Det är bra, hundförare måste få använda sina polishundar på detta vedertagna sätt. Så länge det inte heller var klarlagt hur och varför pojken blev biten, är det rätt att fria den åtalade.

lördag 31 oktober 2015

En teori om den judiska diasporan

I dag, när jag bytte kanal på TV:n, kom jag av en händelse in på en dokumentär på Axess TV som hette Den judiska diasporan. Dokumentären berättade om indicier, arkeologiska upptäckter och traditioner hos den muslimska befolkningen i Palestina, som tyder på att många av de som nu kallas palestinier härstammar från de judar som bodde i Palestina innan araberna kom dit med islam.

Det här låter sannolikt. Det ger också en annan bild av konflikten mellan israeler och palestinier. Kanske är det en konflikt inom samma folk? Då är det bara det att de som bodde kvar i Palestina anammade de muslimska erövrarnas språk och religion, medan de som flydde behöll sin religion och kunskaperna om hebreiska. Det är inte ovanligt att erövrade folk anpassar sig till erövrarnas kultur.

Dokumentären presenterade bara teorier, men intressant var den.

fredag 30 oktober 2015

Diskussioner om Syrien

USA, Ryssland, Saudiarabien, Turkiet och Iran kommer att träffas för att diskutera Syriens framtid. Syrien är inte med, ej heller Syriens oppositionella.

För mig går tankarna då osökt till München 1938., när Tyska Riket, Italien, Frankrike och Storbritannien träffades för att komma överens om Tjeckoslovakiens framtid. Ingen representant för Tjeckoslovakien var med. Tyska Riket fick rätt att ta över Sudetlandet, de delar av Tjeckoslovakien där tyskar var i majoritet. I gengäld garanterade Tyska Riket att det inte skulle starta krig. Året därpå startade Tyska Riket andra världskriget.

Vad skall främmande länder komma överens om vad gäller Syrien, utan att några syrier är närvarande?

tisdag 27 oktober 2015

Egenmäktigt förfarande

Ett antal människor har sedan en tid tillbaka slagit sig ned och bott på en obebyggd tomt centralt i Malmö. Långt om länge har nu kommunen beslutat att ta polisen till hjälp och avhysa dessa ockupanter, om de inte självmant har givit sig av på söndag.

Det är brottsligt att ta annans mark i anspråk och bosätta sig där. De som nu bor där är brottslingar och bör behandlas därefter. De bör således inte bara avhysas, utan lagföras för sina brott. Det är märkligt att ingen på ansvariga myndigheter har agerat tidigare.

söndag 25 oktober 2015

Normaltid

För andra gången i år har vi ställt om klockorna, inte för att vi har rest till en annan tidszon, utan för att politiker tycker att det är lämpligt att tidszonerna i Europa förskjuts med en timme varje sommarhalvår. Syftet är att folk skall kunna ha mer dagsljus medan de är vakna, som om de inte kan anförtros att själva välja att gå upp tidigare på morgnarna om de vill ha mer dagsljus. Onödigt är det. Vi borde ha normaltid året om, den tid som vi nu har ställt tillbaka klockorna till.

onsdag 21 oktober 2015

Parkeringsvakts namn är offentligt

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har slagit fast i en dom den 20 oktober 2015 (mål nr 7009-14) att uppgift om en kommunal parkeringsvakts namn är offentligt och skall lämnas ut.

Kommunen och kammarrätten menade att uppgiften var skyddad av sekretess. HFD konstaterar att utfärdande av parkeringsanmärkningar är myndighetsutövning, varför den enskilde har rätt att få veta vem som har fattat beslutet. Parkeringsvaktens tjänstenummer kan stå på parkeringsanmärkningen utan att namnet står där. För att det namn som tjänstenumret kan härledas till skall kunna omfattas av sekretess enligt 39 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), krävs det enligt HFD att uppgiften hör till personaladministrativ verksamhet. Beslut om parkeringsanmärkningar är dock inte personaladministrativ verksamhet och sekretessbestämmelsen är därför inte tillämplig.

Det här är en bra dom. Det är viktigt att enskilda skall få veta vilka personer de har att göra med, när det gäller myndighetsutövning. Det är visserligen myndigheten, eller som i detta fall ett kommunalt bolag, som i formell mening fattar beslutet och är part, men det måste gå att nå den enskilda person som har utövat sin delegation att fatta beslut i enskilda fall. En sådan öppenhet måste vi ha för alla myndighetsbeslut. Det är nödvändigt för den enskildes rättssäkerhets skull.

För min del var domen inte förvånande. Det hade varit mer förvånande om HFD kommit till slutsatsen att uppgiften om namn vore skyddad av sekretess, även om kammarrätten hade nått den slutsatsen. Det är bra att HFD ändrade kammarrättens domslut.

måndag 19 oktober 2015

Veckonummer

I dag börjar vecka 43. Den har alltid framstått som litet speciell för mig. Det är egentligen inget speciellt med denna vecka mitt under hösten, men det var i vecka 43 när jag gick i första klass i skolan, som jag lärde mig att årets veckor har nummer. Det var 1979. Först långt senare fick jag reda på att veckonummer är något typiskt svenskt. I vissa andra länder benämner de veckorna efter den första dagens datum. Det kan vara ganska bekvämt att ha nummer på veckorna, de fyller ju en funktion i det svenska samhället och de svenska almanackorna, men eftersom många länder inte har dem kanske de kommer kanske bruket av dem att försvinna i framtiden. Veckonummer brukar inte anges i elektroniska almanackor med amerikansk bakgrund. Den som lever får se.

fredag 16 oktober 2015

Självklar JO-kritik

Ibland blir den kritik som JO framför mot en myndighet så pass självklar, att man undrar hur den kritiserade situationen ens kunnat uppkomma.

I beslut den 12 oktober 2015 (dnr 4987-2014) kritiserar JO en länsstyrelse, för att den lagt ned ett tillsynsärende om flytt av ett stängsel. Mark- och miljödomstolen hade givit strandskyddsdispens för ett stängsel, förutsatt att en del av det skulle flyttas. Länsstyrelsen hade tillsyn, men avskrev sitt tillsynsärende bl.a. med motiveringen att det inte vore proportionerligt att ingripa med ett föreläggande om att följa villkoret i domstolens dom.

Länsstyrelsen överprövade alltså domstols dom. JO påpekar att det naturligtvis kan förekomma situationer då ändrade förhållanden medför att det saknas skäl för tillsynsmyndigheten att vidta åtgärder för att rättelse skall ske. Några sådana skäl hade länsstyrelsen emellertid inte anfört. Länsstyrelsen fick därför kritik.

Visst är det självklart att kritisera länsstyrelsen i det här fallet. Domstolars domar måste följas, om inte exceptionella eller helt nya omständigheter talar däremot. Borde inte länsstyrelsen ha tänkt på det?

lördag 10 oktober 2015

En icke bindande överenskommelse

Vissa debattörer till vänster i politiken är mäkta förgrymmade över att Decemberöverenskommelsen har sagts upp, genom beslut av Kristdemokraternas högsta beslutande organ, rikstinget.

Decemberöverenskommelsen var inget juridiskt bindande avtal. Överenskommelser mellan partiföreträdare om hur man skall rösta är aldrig det. Ingen part till överenskommelsen kan dra någon annan part till domstol för brott mot avtalet.

Förvisso skall avtal hållas även utanför juridikens fält. Samtidigt ingicks Decemberöverenskommelsen av partiledare för olika partier, där ett partis högsta beslutande organ nu har underkänt överenskommelsen. Det är som avtal mellan stater, som statsministrar kan sluta men staternas parlament kan underkänna, eller avtal mellan komnuner, som kommunalråd kan sluta men kommunfullmäktige kan underkänna. De högsta beslutande organen har alltid sista ordet. Nu har Kristdemokraternas riksting beslutat att lämnat överenskommelsen. Då är det så.

torsdag 8 oktober 2015

Inget ekonomiskt bistånd för att avliva hund

Socialtjänstlagen (2001:453) ger boende i svenska kommuner rätt till en ganska omfattande ekonomisk grundtrygghet, om de inte har möjlighet att själva betala för sina utgifter genom egna inkomster eller egen förmögenhet. En liten del av detta försörjningsstöd är avsett för fritidsaktiviteter, men det är upp till mottagaren av biståndet själv att prioritera bland sina utgifter. Det finns inget särskilt bistånd för att ha hund eller annat husdjur, utan det får vid behov gå som utgifter för fritid. Detta är rimligt. Innehav av djur är visserligen något som höjer livskvaliteten för de flesta människor, men det är inte nödvändigt för att överleva och det är inte snällt mot djuren att skaffa dem utan att ha egna inkomster för att stå för deras uppehälle.

Kammarrätten i Sundsvall har i dom den 5 oktober 2015 (mål nr 6171-14) fastställt ett beslut av en kommun att neka en kvinna ekonomiskt bistånd för akut avlivning av hennes hund, som hade fått hjärtinfarkt. Det finns visserligen rättspraxis som visar att bistånd under särskilda omständigheter kan betalas för innehav av djur, kammarrätten hänvisade till Regeringsrättens (nuvarande Högsta Förvaltningsdomstolen) dom RÅ 1992 ref. 42 samt Kammarrättens i Sundsvall mål nr 902-08. I det här fallet ansåg dock kammarrätten att kvinnan i fråga kunde uppnå skälig levnadsnivå utan att ha hund. Hon hade därför inte rätt till det sökta biståndet.

Det här är en bra dom. Den visar att hundägare själva måste ta ekonomiskt ansvar för sina djur, även när de råkar i ekonomiska trångmål. Det kan inte vara upp till kommunerna att genom ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen betala för andra människors djur. En hundägare bör ha sin hund försäkrad, så att akuta medicinska kostnader kan betalas via försäkringen. Min fru och jag har själva många hundar, alla är försäkrade. När vi föder upp och säljer valpar är de försäkrade och vi rekommenderar alltid våra valpköpare å det bestämdaste att försäkra sina hundar. Det har hittills alla gjort. Hundarna är värda den ekonomiska tryggheten som hundägarens försäkring ger dem. Särskilt ekonomiskt bistånd skall inte behövas.

tisdag 6 oktober 2015

Skolor skall behandlas lika

Högsta Förvaltningsdomstolen har i dom den 1 oktober 2015 (mål nr 3876-14) avslagit ett överklagande av Malmö kommun i frågan om kommunalbesvär.

Malmö kommun hade beslutat att ge extra tilldelning av pengar till sina kommunala skolor, medan friskolorna i kommunen skulle få vänta till nästa budgetår på motsvarande tilldelning av pengar. En kommunmedlem anförde kommunalbesvär och menade att tilldelningen bara till kommunala skolor var olaglig, eftersom den missgynnade friskolorna. Kommunalbesväret bifölls och kommunens beslut upphävdes såsom olagligt.

Högsta förvaltningsdomstolen skriver bland annat så här:

I det nu aktuella fallet har kommunstyrelsen beslutat att under löpande budgetår tillföra den egna verksamheten ytterligare resurser inom ramen för grundbeloppet. För de enskilt bedrivna verksamheterna innebar beslutet att de skulle få del av motsvarande tillskott först under påföljande år. Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening medför denna senareläggning av utbetalningen att villkoren för kommunalt och enskilt bedriven verksamhet inte är lika. Beslutet strider därmed mot bestämmelserna i skollagen om att bidrag till enskilt bedrivna verksamheter ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sin egen verksamhet. Kommunens yrkande om att upphäva kammarrättens och förvaltningsrättens domar ska därför avslås.

Det är bra att domstolarna upprätthåller principen om likvärdig utbildning i Sveriges skolor.

Sällsynt dåligt argument

Några enskilda riksdagsledamöter från partier till vänster i riksdagen har tillsammans lämnat in en motion om att avskaffa monarkin. I ett pressmeddelande säger en av motionärerna, Yasmine Larsson (s): – Monarkin är en kvarleva från en tid då Sverige inte var en demokrati.

Det här är ett sällsynt dåligt argument. Det finns inget som är dåligt, bara för att det härstammar från en tid då landet inte var demokrati. En institution som har utvecklats med tiden och demokratins framväxt är inte odemokratisk, för att den fanns innan demokratin utvecklades.

Om Yasmine Larssons argument vore sant, borde vi snart få se riksdagsmotioner om att avskaffa Sveriges tingsrätter, hovrätter, kammarrätter och de högsta domstolarna, Justitiekanslern, Justiteombudsmannen, Kommerskollegium med flera statliga kollegier, länsstyrelserna och våra äldsta universitet – för att avsluta med riksdagen. Det kan Yasmine Larsson knappast mena. Då blir också hennes argument riktigt dåligt.

fredag 2 oktober 2015

Kvinnor blir smartare av att skaffa barn

Ny amerikansk forskning visar att kvinnor, liksom andra däggdjursmödrar, blir smartare av att skaffa barn. Deras hjärnor utvecklas och de blir bättre på att ta hand om många saker samtidigt. Både graviditeten och uppdraget att uppfostra barnen förbättrar hjärnans kapacitet. Fäder som uppfostrar barn får också en bättre hjärnkapacitet, även om effekten inte är lika stor hos dem.

Detta är goda argument för att skaffa barn, framför allt för kvinnor. Det är också goda argument för arbetsgivare för att anställa kvinnor som har eller vill skaffa barn. Den ökade hjärnkapaciteten som moderskapet medför, kan givetvis komma arbetsgivarna till del när modern kommer tillbaka till arbetsplatsen.

Kan forskningsresultat som detta bidra till högre nativitet? Jag hoppas det. Det föds färre barn i Västvärlden än vad som behövs för att hålla befolkningen på en stadig numerär.

torsdag 1 oktober 2015

Sedlar

I dag har Sveriges riksbank börjat distribuera nya sedlar, kontanter i svenska kronor. Det kanske kan öka intresset för att handla med kontanter. De nya sedlarna har nyhetens behag. Framför allt är de dock utformade på mer säkra sätt än de gamla sedlarna, vilket gör dem svårare att förfalska.

Det kan vara bekvämt att betala med kort i stället för med kontanter. Fördelen med kontanter är dock den personliga integriteten. Ingen kan registrera den som köper med kontanter, bara att köp görs, inte av vem. Det gör att jag ofta föredrar att betala med kontanter. Jag har som målsättning att öka mitt användande av kontanter i stället för kort, tillfället då Sverige får nya sedlar känns som en bra tidpunkt för att börja med det.

måndag 28 september 2015

Kärnavfall bör tas omhand

Oavsett vad man tycker om den kärnkraft vi har i dag, är ett problem att det blir avfall från den som har kvar farligt radioaktiv strålning i bortåt 100 000 år. Det är dock på gång en teknik som kan ta hand om detta avfall och göra det så pass mycket mindre radioaktivt att det förblir farligt i den jämförelsevis korta tiden 1 000 år. Enligt min mening vore det omoraliskt av oss, gentemot framtida generationer, att avstå från att utveckla och använda denna teknik. Tekniken ger också ett överskott på energi som kan användas för samhällets energiförsörjning. Givet det kärnavfall som vi har i Sverige i dag, finns det några hållbara argument mot att satsa på denna teknik?

Frågan om DÖ bör inte vara svartvit

Många borgerliga väljare kritiserar Decemberöverenskommelsen (DÖ), som i korthet innebär att den borgerliga Alliansen i riksdagen skall låta regeringens budgetproposition gå igenom.

Diskussionen har ofta framstått som svartvit: antingen håller man fast vid DÖ, eller så säger man upp överenskommelsen helt och hållet. Jag anser inte att det behöver vara så svartvitt. Det borde gå att förhandla, kohandla och debattera sig fram till bättre statliga budgetar än de som regeringen ensamma tänker sig att lägga fram.

I dagens Göteborgsposten för Susanna Birgersson fram idén om att använda en dansk modell. Där lägger regeringen fram ett förslag till budget, som regeringen sedan förhandlar om med oppositionspartierna och får fram en budget som kan få en bred uppslutning i folketinget. Då behöver inte oppositionen bara lägga ned sina röster. Detta kan ge alla oppositionspartier någonting och borde kunna ge en mer stabil statlig ekonomi oavsett utgång i val.

Kompromisser är inte alltid bra, men det är i alla fall en intressant idé.

fredag 25 september 2015

Bostadssegregation

I dag träffade jag tre unga damer som går på gymnasiet i Örebro kommun. De intervjuade mig om bostadssegregation. Det finns mycket att säga om bostadssegregation. Här nedan följer i korthet vad jag påpekade.

Segregation behöver inte vara ett problem, det kan vara en enskildas eget val att bo på ett visst ställe.

Det är den ofrivilliga segregationen som är ett problem, segregationen som beror på att den enskilda inte tycker sig ha råd eller annars möjlighet att bosätta sig i en annan del av staden.

Den ofrivilliga segregationen motverkas bäst genom att folk får jobb och egen försörjning, så att de med sina egna inkomster har råd att välja var de vill bo. I ett internationellt perspektiv har Sverige små inkomstklyftor.

Alla bostadsområden behöver inte se likadana ut, de behöver inte ha lika stora andelar hyresrätter, bostadsrätter, radhus och villor.

Politiker kan planera staden så att det inte finns så stora fysiska barriärer mellan olika stadsdelar. Det behöver inte betyda att en skog huggs ned, men det kan betyda att man ser till att det finns bra vägar för fotgängare, cyklister och bilister, samt bussar om passagerarunderlaget finns.

Det fria skolvalet minskar effekten av bostadssegregationen. Om det går att fritt välja skola, spelar platsen för den egna bostaden mindre roll för skolgången.

onsdag 23 september 2015

Ångrar Obamas Nobelpris

Den tidigare sekreteraren i norska Nobelkommittén, Geir Lundestad, har givit ut memoarer. Han skriver bland annat att han ångrar att priset 2009 gick till Barack Obama. Det priset fick mycket kritik, även av Obamas meningsfränder, eftersom Obama egentligen inte hade gjort något för att förtjäna priset.

Det är bra att kunna erkänna att man har gjort fel. För mig kvarstår fortfarande frågan varför Obama fick priset 2009. Det kanske framgår av memoarerna som sådana, men inte av den nyhetsartikel om detta som jag läst och länkar till. Priset borde ha gått till någon annan det året.

måndag 21 september 2015

Oklart ansvar friar inte myndigheter från kritik

Justitieombudsmannen (JO) har i beslut den 7 september 2015 (ärende 3315-2014) riktat kritik mot både Kriminalvårdens transporttjänst och den dåvarande Polismyndigheten i Södermanlands län. Kritiken beror på att ingen av myndigheterna sett till att lagkravet att en häktad person utan dröjsmål skall föras från arresten till häktet har uppfyllts.

Det är oklart i lagen vilken myndighet som har ansvaret för att lagens krav på skyndsamhet skall uppfyllas. Det innebär inte att de båda inblandade myndigheterna kan undgå ansvar, enligt JO.

Det här är ett bra beslut. Det är rimligt att myndigheter som är inblandade i ett ärende har ansvar för att lagens krav fullföljs, även om dessa myndigheter inte är uttryckligen utpekade som ansvariga myndigheter. Om inte en viss myndighet är utpekad som ansvarig, måste alla inblandade myndigheter ta ansvar för att lagens krav fullföljs. Båda de här inblandade myndigheterna var statliga, de är alltså båda en del av staten och skall ta ansvar för att statens lagar följs, oavsett uttryckligen utpekat ansvar för det. Det bör medborgarna kunna begära av myndigheterna.

lördag 19 september 2015

Respekten för arvet

På ledarplats i dagens Svenska Dagbladet skriver Per Gudmundson intressant om en bok om företag och företagande i Sverige under drygt hundra år. Många mellanstora företag, ofta familjeägda, har medvetet slagits ut för att de inte passade i den socialdemokratiska idealbilden av exporterande storföretag med höga löner. Detta har inneburit att många arbetstillfällen har försvunnit.

För var familjeföretag mycket vanligare än nu. Företag gick i arv, men höga arvs- och gåvoskatter under några decennier förstörde mycket av denna tradition.

Det står inte i artikeln, men arvsrätten i sig är ju något som socialister ofta tycker är fel. Genom Torekovkompromissen räddades arvsrätten till Sverige, vi undgick ett socialiserande av Sveriges statsskick i alla fall. Något liknande hände inte med arvsrätt till företag och annan egendom, även om arvs- och gåvoskatternas skadliga effekter till slut blev så uppenbara att dessa rationaliserades bort. Vissa republikaner tycker att det är fel med arvsmonarki, för att "yrken inte skall gå i arv". Många yrken har dock gått i arv genom alla tider. De familjeägda företagen är tydliga exempel på det. Den som stödjer förekomsten av familjeägda företag borde också vara monarkist.

Respekten för arvet ger också en respekt för de äldre. Det skulle säkert ge en större generell respekt för äldre i Sverige i dag, om arv sågs som en mer naturlig del av livet.

måndag 14 september 2015

Rysk strategi, Ukraina och EU

I dag läste jag en artikel om rysk strategi i konflikten med Ukraina, som varmt kan rekommenderas. Det finns många tankar där om hur den ryska strategin har förändrats med händelseutvecklingen och har fått ett för Ryssland lyckat resultat.

En tanke i artikeln håller jag dock inte med om. Det står att om Ryssland ser till att Ukraina inte har kontroll över hela sitt territorium, skulle det tala emot att Ukraina skulle kunna bli medlem i EU. Det finns dock prejudikat som talar i motsatt riktning. Cypern blev medlem i EU, trots att en stor del av dess territorium är ockuperat av den turkcypriotiska stat som bara Turkiet har erkänt. Estland blev medlem trots en olöst gränstvist med Ryssland. Båda dessa tvister finns fortfarande kvar. Även om Ukraina inte har kontroll över Krimhalvön och östliga delar av landet, talar det därför inte emot att Ukraina skulle kunna bli medlem i EU.

fredag 11 september 2015

Örebros kommunledning borde avgå!

Kommunledningen i Örebro kommun, som består av en minoritetskoalition med Socialdemokraterna, Centern och Kristdemokraterna, stödda av Vänsterpartiet, vill höja kommunalskatten med 50 öre per hundralapp som skattebetalaren tjänar.

De tre styrande partierna skyller på att de måste bygga ut skolor och äldreomsorg i en växande stad. Förmodligen kommer en skattehöjning minska stadens tillväxt, befolkningsmässigt och ekonomiskt, men det säger de inte ett ord om.

Dessa partier har styrt kommunen tillsammans i över fyra år, sedan våren 2011. De har haft gott om tid på sig att styra ekonomin dit de vill. Inget av partierna har talat om skattehöjningar i valrörelsen 2014, förmodligen för att de inte ville förlora röster på det. Nu föreslår de ändå en hög skattehöjning. Det är belägg för att de inte klarar av att sköta ekonomin.

Om man inte kan sköta kommunens ekonomi, är det hederligare att avgå än att — utan förvarning i valrörelsen — höja skatten.

måndag 7 september 2015

Kommundelsnämnder

I dag hade vi talarkväll i den lokala partiföreningen. Det var Örebro kommuns före detta kommundirektör Lena Källström som talade i dag. Det gjorde hon bra.

En av de saker som Lena Källström berättade om, var kommundelsnämnderna. Det fanns femton sådana i Örebro kommun från 1982. De lades ned 2002. Även pm kommundelsnämnderna hade sina fördelar, förändrades förutsättningarna för kommunerna och kommundelsnämnderna mycket under tidens gång. Kommunen fick ta över den statliga skolan, landstingens äldreomsorg och en del landstingsdrivna skolor. Även andra uppgifter tillkom för kommunerna. Detta gjorde att det som kunde ses som en god idé 1982, med politiska beslut närmare verksamheten och bostadsområdena, mest bara blev en ekonomisk belastning mot slutet. Det var därför vettigt att ta bort dem.

Sådana här genomgångar av den kommunala förvaltningens historia är intressanta. De ger en bättre förståelse för varför kommunen styrs som den gör nu. Det kan underlätta för de politiska besluten.

Efterforskningsförbud

Det är förbjudet att efterforska vem i offentlig tjänst som har lämnat ut uppgifter för publicering i tryckt skrift. Detta följer av 3 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen, en av Sveriges grundlagar.

Svea hovrätt har i dom den 4 september 2015 (mål nr B 2814-15) fastställt en fällande dom av Södertörns tingsrätt mot en chef på Försäkringskassan om brott mot efterforskningsförbudet. Den åtalade hävdade att han hade frågat om läckorna utan uppsåt att efterfråga vem som läckt eller hur det gått till, men såväl tingsrätten som hovrätten har tolkat situationen annorlunda. Utifrån bevisningen i målet har domstolarna kommit fram till att det fanns uppsåt att efterforska.

Det är värt att notera att grundlagens krav är hårda. Det är inte bara direkta frågor om vem som har lämnat ut uppgifter som är brottsliga, utan allt efterforskande efter vem som har lämnat uppgifter och hur det har gått till är förbjudna. Det är bra. Det skall stå var och en fritt att anonymt lämna uppgifter till massmedia för publicering, så länge ett sådant utlämnande är uttryckligen förbjudet. Den aktuella domen från Svea hovrätt understryker detta.

måndag 31 augusti 2015

Skarpa citat

Den konservative brittiske premiärministern Winston Churchill var en mästare på att behandla språket. Det vittnar många av hans tal om, liksom hans historieskildringar och Nobelpris i litteratur. Han var också snabb i replikskiften och kunde vara skarp på ett riktigt intressant sätt. Här är några läsvärda exempel.

Argument mot tvång på cykelhjälm

I förra veckan gick Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande ut och förordade en lag som skulle göra det obligatoriskt för cyklister att bära hjälm. I dag ger tidningen Expressen fem argument mot en sådan lag.

Expressens argument är goda. Till dem kan läggas fler argument. Framför allt anser jag att det vore bättre att få cyklisterna att följa redan gällande trafikregler, än att införa ännu en trafikregel för dem. Många olyckor - och tillbud som nästan blir olyckor - där cyklister är inblandade beror på att en cyklist inte följer trafikreglerna.

fredag 28 augusti 2015

Rätt tid för att besöka Visby

Kommande helg hade jag väldigt gärna varit i Visby. Jag skulle ha åkt till Visby för att bevista Almedalsveckan på försommaren i år, men blev sjuk och fick stanna hemma. Medeltidsveckan har aldrig intresserat mig. Om det är någon tid på året som är bäst och viktigast för att besöka Visby, är det emellertid den veckohelg i sena augusti då Gotlands kennelklubb anordnar sina två hundutställningar vid Oskarsstenen i södra änden av Visby.

En hundutställning handlar primärt om att utvärdera avelsresultat. Hundaveln är mycket viktigare för Sveriges hundar, än vad politiken på Almedalsveckan är för Sveriges människor. Hundar har en nästan lika viktig roll i civilisationen som människan har, i sin egenskap av människans äldsta, mest trogna och mest hjälpsamma husdjur. Gotlands kennelklubbs hundutställningar är därför viktigare än Almedalsveckan. Är det någon gång man borde vara i Visby i år, är det alltså den här helgen.

Min kära fru Paula åker dit för att ställa ut hund, men i år har hon sällskap med sin syster, systerson och svåger. Jag stannar hemma och passar hus och hemmavarande hundar. Förhoppningsvis kan jag följa med nästa år i stället. Visby är ju också en så vacker stad.

torsdag 27 augusti 2015

Myndighetens intyg mot den egna myndigheten

Det framstår som litet lustigt när en myndighet tar strid mot sig själv. Det har nu hänt i ett ärende om vapenlicens.

En polisman ansökte om vapenlicens för ett vapen med syftet att upprätthålla sin skjutskicklighet, inte minst för att han var instruktör i skytte inom polisen. Tjänstevapnet räckte inte till. Polismyndigheten avslog dock ansökan. Polismannen överklagade till förvaltningsrätten, som avslog överklagandet. Efter överklagande till kammarrätten, dit polismannen bifogade ett intyg från sin chef på Polismyndigheten, dömde dock Kammarrätten i Stockholm den 25 augusti 2015 (mål nr 2520-15) till polismannens fördel. Tack vare ett intyg från Polismyndigheten upphävde alltså kammarrätten Polismyndighetens avslagsbeslut och beviljade licensen.

Det hade varit intressant att höra de interna diskussionerna på Polismyndigheten om den här domen.

onsdag 26 augusti 2015

Utkast eller koncept till myndighets beslut

En företrädare för oppositionen i Forshaga kommun begärde ut utkast till beslut om besparingar som fanns hos kommunala chefstjänstemän hos olika nämnder. Kommunen avslog begäran. Vid överklagande till Kammarrätten i Göteborg, fastslog kammarrätten i dom den 24 augusti 2015 (mål nr 3741-15) att handlingarna inte var allmänna och därför inte behövde lämnas ut.

Varje nämnd i en kommun är en kommunal myndighet. Kammarrätten ansåg dock att de aktuella nämnderna i Forshaga kommun ingick i samma myndighetsorganisation enligt 2 kap. 8 § tryckfrihetsförordningen (TF), varför handlingarna inte hade expedierats från den ena och kommit in till den andra myndigheten i detta fall. I det här fallet var alltså inte de olika kommunala myndigheterna att anse som självständiga i förhållande till varandra.

Vidare ansåg kammarrätten att handlingarna hur som helst var sådana utkast eller koncept som inte är allmän handling, om de inte tas om hand för arkivering, enligt 2 kap. 9 § andra stycket TF.

Målet är intressant, därför att det visar att de styrande partierna och högsta cheferna i en kommun under vissa omständigheter kan undanhålla information för oppositionen. En av grunderna för offentlighetsprincipen har ända från början varit att oppositionen skall kunna ha god inblick i styret. Samtidigt kan det finnas goda skäl för att inte varenda utkast och anteckning får en spridning utanför de personer mellan vilka det pågår en diskussion om vilka beslutsförslag de skall ta fram. Det är en svår balansgång för både de styrande, oppositionen och domstolarna. I det här fallet landade kammarrätten i att handlingarna inte var allmänna och därför inte skulle lämnas ut. Det är fullt acceptabelt, enligt min mening.

torsdag 20 augusti 2015

Migrationsöverenskommelse mellan s och m?

Företrädare för arbetarfackförbundens centralorganisation LO anser att Socialdemokraterna och Moderaterna bör nå en överenskommelse om migrationspolitiken. Det är oron för att Sverigedemokraterna växer i opinionen, som är bakgrunden till detta utspel.

Det skulle finnas fördelar med en sådan överenskommelse mellan de två stora, seriösa partierna i svensk politik. Det skulle ge klara spelregler under lång tid framöver. Socialdemokraterna och Moderaterna har också historiskt ofta haft likartad, nykter syn på migrationspolitiken.

Det stora hindret mot en sådan här överenskommelse är Miljöpartiets plats i regeringen. Ur Miljöpartiets synvinkel skulle en dylik överenskommelse mellan Socialdemokraterna och Moderaterna vara som skatteöverenskommelsen mellan Centern, Folkpartiet och Socialdemokraterna1981, den "underbara natten", vilken ledde fram till att Moderaterna lämnade regeringskoalitionen som de hade med Centern och Folkpartiet. Moderaterna tjänade på att lämna regeringen då. Moderaterna skulle kunna tjäna på överenskommelsen, opinionsmässigt även Miljöpartiet om de skulle lämna regeringen, men Socialdemokraterna som regeringsbärande parti skulle rimligtvis förlora på den regeringskris som vore den logiska följden.

Å andra sidan har inte alla partierna spelat efter vedertagna parlamentariska regler den här mandatperioden. Miljöpartiet skulle kanske välja att sitta kvar i regeringen trots en överenskommelse om migrationspolitiken mellan Socialdemokraterna och Moderaterna, om Miljöpartiet skulle tycka att regeringsmakten på kort sikt vore mer värd än den politiska hedern. Hur det skulle påverka opinionen är svårt att sia om, någon liknande situation i historien kan jag inte erinra mig.

Det kan i alla fall påpekas att Decemberöverenskommelsen bara handlar om statsbudgeten. Den påverkar inte möjligheten till politiska överenskommelser i nya kombinationer av partier i andra frågor.

Det kan bli intressant att se följderna av LO:s utspel. Jag tror dock att det inte blir något av det, därtill verkar de politiska positionerna i riksdagen vara för låsta för närvarande. Vi får se vad som sker. Någonting måste hur som helst göras för att bryta Sverigedemokraternas framsteg i opinionen.

onsdag 19 augusti 2015

HD upprätthåller anonymitetsskyddet

Högsta Domstolen beslutade den 18 augusti 2015 (mål nr Ö 3074-15) att åklagare inte skulle få genomföra husrannsakan på tidningen Aftonbladets redaktion för att få tag på omaskade fotografier.

Bakgrunden är ett rån mot en guldsmedsbutik i Kista utanför Stockholm den 24 maj 2015. Vid tiden för rånet iakttogs två män som spred ut fotanglar på en möjlig flyktväg. Männen fotograferades och fotografierna skickades senare elektroniskt till Aftonbladet tillsammans med en önskan från den som skickade bilderna om att få vara anonym. Enligt tryckfrihetsförordningen, en av Sveriges grundlagar, har den som lämnar uppgifter till en tidning alltid rätt att vara anonym. Fotografierna publicerades i Aftonbladet, men då var männens ansikten maskade, så att det inte gick att identifiera dem. Åklagaren begärde då husrannsakan hos Aftonbladet för att få del av de omaskade bilderna.

Såväl tingsrätten som Svea hovrätt beslutade att husrannsakan skulle få ske. Högsta Domstolen anser dock att anonymitetsskyddet i grundlagen väger tyngre. Fotografierna finns hos Aftonbladet i elektronisk form och av metadata kan det vara möjligt att ta reda på vem som har fotograferat dem. Det är tillräckligt för att det skulle vara möjligt att ta reda på vem som fotograferat bilderna. Detta skulle strida mot anonymitetsskyddet.

Högsta Domstolens dom är mycket bra. Det grundlagsskyddade anonymitetsskyddet måste väga tyngre än åklagarens möjlighet att eventuellt få en ledtråd i en utredning, även i en utredning av ett så allvarligt brott som ett rån. Grundlagen måste väga tyngst. Det tar Högsta Domstolen fasta på. Det är litet förvånande att de lägre domstolarna inte kom till samma slutsats.

onsdag 12 augusti 2015

Muminplåster

I går blev det en visa i nyheterna att så kallade hudfärgade plåster bara skulle finnas för vithyade människor. Det är ingen nyhet, men någon som vill ha fram ett politiskt budskap tar väl tillfället i akt att föra fram det i sommarens nyhetstorka. För min del tycker jag att det är löjligt att klaga på hur plåster ser ut, när det är så lätt att få tag på Muminplåster.

söndag 9 augusti 2015

Gräsklippning

I dag klippte jag gräset igen. Nu är gräsmattan fin en tid till. Det lär bli någon gräsklippning till, innan säsongen är över. En fördel med hösten är att gräset slutar växa, så att det inte finns behov av att klippa det mer - till nästa sommar.

söndag 2 augusti 2015

Bilarna måste kunna köra i centrum

I dagens NA har jag en insändare om vikten av att biltrafiken får rum i centrala Örebro. Den här gången finns insändaren att läsa på NA:s hemsida. Följ gärna länken, om ni är intresserade.

fredag 24 juli 2015

Svarttaxi

Den som kör taxi utan vederbörligt tillstånd brukar kallas svartåkare. Bilen brukar kallas svarttaxi. Det ses ofta som osäkert och är olagligt.

Regeringen har tillsatt en utredning för att se över reglerna för taxibranschen. En moderat riksdagsledamot är kritisk till direktiven för utredningen, eftersom hon anser att några av de tankar som kan leda till förslag från utredningen skulle slå mot företaget Uber. Detta företags affärsidé är en mobilapp för bokning och betalning av svarttaxi. Genom appen kan privatpersoner utan taxilegitimation och liknande ställa upp och köra taxi, det vill säga svarttaxi.

Moderaterna brukar inte försvara svartåkare och svarttaxi. Jag förstår inte varför en moderat riksdagsledamot skulle göra det, för att svarttaxibilarna kan bokas och betalas via en mobilapp. Var finns skillnaden?

Nog för att det finns skäl att se över regelverket för taxi, säkert kan det reformeras och förenklas såväl till åkarnas som kundernas fromma. Det finns dock inget skäl att därför ta ett bolag som gynnar svarttaxi i försvar.

onsdag 22 juli 2015

Hyperkorrektion

Det råder delade meningar om hur ordet för valutan euro skall uttalas på svenska. Vissa förespråkar ett uttal med ett tydligt v-ljud: "evro". För egen del anser jag att ordet skall uttalas som vi uttalar de första två stavelserna i "Europa". Ordet euro är en förkortning av namnet Europa.

När beslutet fattades om att kalla valutan euro, var tanken att detta namn skulle uttalas olika på olika språk, utifrån hur "Europa" uttalas på respektive språk. Detta innebär att euro, så långt det går att beskriva i text, bör uttalas "erro" på svenska. Det u som finns med i den stavade varianten av ordet är stumt, eller så gott som stumt, när världsdelen Europas namn uttalas. Då bör samma princip gälla för uttalet av euro.

Förmodligen är uttalet "evro" en form av hyperkorrektion utifrån stavningen med eu. Hyperkorrektion är en språkvetenskaplig term för när stavningen av ett ord påverkar uttalet. "Euro" är en förkortning av "Europa". Uttalet av "Europa" på svenska saknar en sådan diftong som skulle kunna leda till ett v-ljud. Språkvetare brukar inte tycka om hyperkorrektioner, därför är det litet lustigt att vissa språkvetare faktiskt förespråkar uttalet "evro".

måndag 20 juli 2015

Olika idrottsklassiker

Hovrätten över Skåne och Blekinge har i dom den 25 juni 2015 (mål nr T 1632-14) slagit fast att "Malmöklassikern" inte är ett varumärke som gör intrång i varumärket "En svensk klassiker". Hovrätten anser inte att En svensk klassiker har ensamrätt till ordet "klassiker".

Det här är en dom där jag håller med om majoritetens slutsats. Det fanns skiljaktig mening.

Domen kan ha betydelse för min hemstad Örebro, där det finns en idrottstävling som kallas Örebroklassikern. Det gör den extra intressant för örebroare.

fredag 17 juli 2015

Skandinavisk språkförbistring

Det blir allt vanligare att de som har danska, norska eller svenska som modersmål inte förstår varandra. I stället talar de engelska med varandra.

Det här har jag många gånger pratat med olika människor om. De flesta tycker att det är tråkigt att de inte förstår folk från de skandinaviska grannländerna bättre än vad de gör. Vanligtvis brukar folk säga, att de förstår det skrivna språket, men har svårt med det talade. Det förstår jag, en text kan man ta mer i sin egen takt. Samtidigt vore det bra att förstå det talade språket bättre också.

För några år sedan lämnade jag in en motion till Moderaternas länsförbundsstämma här i Örebro län, där jag föreslog att danska och norska skulle bli separata, obligatoriska ämnen i svenska grundskolan. Det skulle kunna avhjälpa den här bristen på sikt, tror jag. Danska och norska ingår visserligen som en del i ämnet svenska nu, men brukar bara behandlas mycket ytligt. Det påverkar inte betygsättningen och ingen elev behöver därför anstränga sig för att lära sig något i skolan. Min motion i ämnet avslog. Jag tror dock fortfarande på idén.

En annan idé kanske kunde vara att sända mer TV-program från Danmark och Norge utan text. Kanske kunde de skandinaviska ländernas TV-bolag få kanaler i grannländernas grundläggande TV-utbud? Med den moderna digital-TV:n brukar det ju inte vara några problem att få plats med fler kanaler. Det skulle underlätta för oss som vill förbättra vår förståelse av de talade grannspråken.

tisdag 14 juli 2015

Säljer Grekland öar?

Det har knappast undgått någon, att Grekland är i djup ekonomisk kris. Nu talas om att staten skall sälja öar och annan egendom för att få pengar.

Många EU-länder har blivit ombedda att hjälpa Grekland ur krisen. Storbritannien har hittills sagt nej till att bidra. Det kan dock påpekas att Joniska öarna, med huvudön Korfu, var brittiska från 1815 till 1864, då de överläts till den grekiska kronan. Den brittiska perioden var en god tid för öarna. Grekland skulle kunna sälja tillbaka dessa öar till Storbritannien, om britterna vill ha dem.

torsdag 9 juli 2015

Sedesam klädsel eller seden dit man kommer?

Flickor som går i en skola i Bayern, Tyskland, har ombetts att klä sig sedesamt. Orsaken är att flyktingar från Syrien har flyttat in som nya grannar till skolan och de är inte vana vid kvinnor i Europa som visar mycket hud.

Vore det inte bättre att lära de syriska flyktingarna det gamla talesättet, att man skall ta seden dit man kommer?

lördag 4 juli 2015

Vindistrikt blir världsarv

Vindistrikten i Champagne och Burgund i Frankrike har erkänts som världsarv, enligt beslut av FN-organet UNESCO denna lördag.

Jag tycker att det är trevligt att ett sådant fint hantverk som vintillverkning har fått ett erkännande på detta sätt. Vin är en kulturdryck, i rätt sammanhang och mängd är vin till stor fördel för den mänskliga kulturen. Jag vet inte om andra vindistrikt eller till exempel ölbryggerier har blivit världsarv, men om detta är de första världsarven av sitt slag, tycker jag inte att det behöver vara de sista.

fredag 26 juni 2015

Rätt resultat, fel metod

USA:s federala högsta domstol (varje delstat har också en högsta domstol) har slagit fast i målet Obergefell v. Hodges att den federala konstitutionen skall tolkas så, att homosexuella i hela USA skall ha rätt att gifta sig med varandra och få sina äktenskap erkända i hela USA.

Det här är en bra dom i sak. Jag tycker att det är vettigt att personer av samma kön skall kunna gifta sig med varandra. Deras rätt att göra det drabbar ju ingen utomstående. I ett tolerant samhälle kan det inte vara till nackdel för barn att växa upp i ett hem med två vuxna personer av samma kön, heller.

Det jag vänder mig emot är formen. Det finns inga ord i USA:s federala konstitution som uttryckligen  ger personer av samma kön rätt att gifta sig med varandra. Något sådant har heller knappast varit avsikten hos dem som skrev grundlagen för länge sedan, eller de tillägg med civila rättigheter till grundlagen, som sedan har skrivits. Den tolkning som nu har gjorts av den federala grundlagen är alltså, i mina ögon, alltför fri. Resultatet av tolkningen må vara positivt, men detta resultat borde ha åstadkommits genom lagstiftning i stället för genom en fri tolkning av grundlagen.

torsdag 25 juni 2015

Ersättning för ersättare

Ett förordnat offentligt biträde från Örebro blev akut sjuk inför en förhandling vid Förvaltningsrätten i Karlstad. Hon skickade en kollega som ersättare, som samma dag ägnade tre timmar åt att förbereda sig för förhandlingen. Förvaltningsrätten godtog dock inte yrkandet om ersättning för den tid som ersättaren hade lagt ned på målet.

Biträdet överklagade beslutet om ersättning till Kammarrätten i Göteborg. Hon anförde att hon i god tid förberett sig för målet, men blivit akut sjuk. Om hon inte fått en ersättare som tagit hand om förhandlingen, hade den fått ställas in och sättas ut till en senare tid. Kammarrätten ansåg, i dom den 23 juni 2015 (mål nr 2722-15) att det inte fanns skäl att ifrågasätta att det första biträdet blivit akut sjuk eller att hon satt in en ersättare i sitt ställe. Under dessa omständigheter var det skäligt att ersätta såväl det ordinarie ombudets tid för förberedelser som hennes ersättares tid för förberedelser. Den angivna tidsåtgången var skälig. Ersättning skulle därför betalas för ersättarens förberedelsetid.

Det här är en bra dom. Den som blir akut sjuk skall kunna sätta in en ersättare i sitt ställe och få ersättning även för ersättarens arbete. Det bidrar också till ett effektivt rättsväsende, när en förhandling inte behöver ställas in för att ett biträde blir akut sjukt. Ersättning för ersättaren må innebära högre kostnader totalt än om det ordinarie biträdet hade kunnat närvara, men definitivt lägre kostnader än alternativet att förhandlingen skulle skjutas upp till ett senare tillfälle. Det är bra.

onsdag 24 juni 2015

De kommande 100 000 åren

Nästa generations kärnkraftverk ger stora möjligheter. I dem kan man under flera hundra år producera energi från det använda bränslet från nutida kärnkraftverk. Den totala mängden slutavfall kommer då att minska till någon procent av den nuvarande mängden. Detta slutavfall behöver sedan bara slutförvaras i 1 000 år i stället för 100 000 år.

Vi bör se till att det byggs kärnkraftverk av denna sort i Sverige, där det svenska kärnavfallet kan utnyttjas på nytt. Allt annat vore oetiskt mot de generationer som följer efter oss de närmsta 100 000 åren.

torsdag 18 juni 2015

Tvåhundra år sedan slaget vid Waterloo

Det är i dag tvåhundra år sedan slaget vid Waterloo, då gemensamma styrkor från främst Storbritannien och Preussen besegrade Napoleon I av Frankrike en sista, slutgiltig gång. Det är långt ifrån säkert att historien skulle ha blivit mycket annorlunda om Napoleon I hade vunnit slaget. Förmodligen skulle han bara ha blivit besegrad något senare i stället. Det fanns så mycket som talade emot honom, efter hans återkomst från exilen på Elba, även om han enkelt återkom till makten just i Frankrike. Detta hindrar inte att det är värt att uppmärksamma årsdagen. Det var det sista försöket för denne usurpator och tyrann att försöka konsolidera makt.

tisdag 16 juni 2015

Om utflyttade som får ha kvar kommunala uppdrag

Det framgår av 4 kap. 8 § kommunallagen (1991:900) att om en förtroendevald upphör att vara valbar, upphör också uppdraget genast. Fullmäktige får dock, enligt andra meningen i samma paragraf, besluta att en förtroendevald som har valts av fullmäktige får ha kvar sina uppdrag under återstoden av mandatperioden.

Det finns uttalanden i förarbetena till denna bestämmelse, som närmare anger under vilka omständigheter det kan vara aktuellt för fullmäktige att besluta om att en förtroendevald får ha kvar uppdragen. Det gäller exempelvis om den förtroendevalda skall bo utanför kommunen tillfälligt, men på ett sådant sätt att det är nödvändigt att folkbokföra sig på annan ort (jfr prop. 2001/02:80 s. 92 och s. 138 f.).

Kammarrätten i Stockholm har i dom den 5 juni 2015 (mål nr 8808-14) avgjort ett mål om laglighetsprövning av ett beslut av fullmäktige i en kommun, som enligt 4 kap. 8 § andra meningen beslutade att en person skulle få vara kvar som förtroendevald. Klaganden hade hänvisat till förarbetena och att den förtroendevalda inte hade flyttat från kommunen bara tillfälligt. Kammarrätten fann dock att lagparagrafen är konkret utformad och inte i sig anger några inskränkningar i kommunfullmäktiges beslutanderätt. En prövning av fullmäktiges beslutanderätt utifrån förarbetena skulle därför vara en sådan lämplighetsprövning som faller utanför en laglighetsprövning enligt kommunallagen. Fullmäktiges beslut kunde därmed inte anses strida mot lag eller annan författning. Kammarrätten fastställde därför kommunfullmäktiges beslut.

Så vitt jag vet utnyttjas bestämmelsen i 4 kap. 8 § andra meningen sällan, desto mer intressant då att bestämmelsen prövas i ett mål om laglighetsprövning. Jag tycker att domen är bra. Det som anges i förarbeten bör kunna vara till hjälp för tolkningen av en bestämmelse i lag, men skall inte i sig fylla ut bestämmelsen med fler kriterier eller rekvisit än vad som faktiskt står i lagtexten. Här hänvisade kammarrätten i och för sig till att det bara var laglighetsprövning som var på fråga, men det är likafullt alltid bra att en domstol finner vägar runt uttalanden i förarbetena som inte reflekteras i lagtexten. Om staten vill stifta lag, så bör bestämmelserna också tas in i lagen.

Nu avsade sig den förtroendevalda sina uppdrag i kommunen efter en tid, men domen är lika principiellt intressant för det.

måndag 15 juni 2015

Magna Charta 800 år i dag

För åttahundra år sedan, den 15 juni 1215, undertecknades Magna Charta. Det var ett dokument som gav den engelska adeln utpekade rättigheter gentemot kungen.

Ur en modern synvinkel kan Magna Charta tyckas vara alldeles för inskränkt och ett dokument som befäster ett fåtal styrande människors makt. Samtidigt är Magna Charta det första skrivna dokumentet som slår fast särskilda rättigheter för personer gentemot staten. Som sådant är det ett första steg på vägen mot ett konstitutionellt statsskick. Det må vara ett litet steg med dagens mått mätt, men även en lång resa börjar med ett första steg.

Det finns skäl för alla som nu för tiden skyddas av konstitutionella rättigheter, att högtidlighålla minnet av Magna Charta i dag.

lördag 13 juni 2015

Blyhaltig bensin

På 1970-talet infördes krav på att alla bilar som såldes i USA skulle ha katalysatorrening av avgaserna och gå på blyfri bensin. I Europa var vi litet senare och införde samma krav i slutet av 1980-talet.

När det gäller bensindrivna flygplan är situationen annorlunda än för bilar. Både i USA och Europa är det fortfarande vanligt att bensindrivna flygplan använder blyad bensin, bland annat för att det kan vara svårt att få tag på blyfri bensin. Projekt pågår nu för att se över möjligheterna att gå över till större andel blyfri bensin.

Katalytisk avgasrening minskar halterna av kolväten, kolmonoxid och kväveoxider, vilket gör avgaserna långt mindre förorenande än annars. Katalysatorn förstörs dock av bly, varför det är nödvändigt med blyfri bensin för att katalysatorrening skall kunna ske. Bly hade tillsats till bensinen under några decennier för att höja oktantalet och därmed motoreffekten, samt bidrog till att smörja motorerna, men bensinbolagen och motortillverkarna tog fram alternativ till detta på 1970-talet. Bly är också ett förorenande ämne, så avgaserna blev dessutom bättre av att inte innehålla bly.

Bly är ett grundämne som förekommer naturligt i miljön. Samtidigt är det farligt för många levande varelser, inklusive oss människor, även i ganska låga halter. Det var stora framsteg på vägen mot en bättre miljö, när den blyade bensinen försvann från bilarna. Numera finns det bara enstaka veteranbilar som behöver gå på blyad bensin, och gör det med separat tillsats i bensinen. Det är få bilar och de används mycket sällan.

Vad kan orsaken vara, att den blyade bensinen inte försvann från flygtrafiken redan på 1970- eller 1980-talen? Kunskapen om blyets miljöpåverkan, kunskapen om katalysatorrening av avgaser och kunskapen om att göra tillräckligt bra bensin och motorer fanns ju redan då. Jag anser att det är oacceptabelt att det får gå flera decennier från utfasningen av blyad bensin i ett trafikslag, till dess samma sak sker i ett annat trafikslag. Några makthavare borde kunna ställas till svars för detta.

onsdag 10 juni 2015

Brandlarm på tåg

I förmiddags satt jag på ett tåg som fick stanna, för att brandlarmet gick. Det visade sig vara en passagerare som, trots förbudet mot det, rökte på en toalett. Tåget blev försenat. Det var ingen lång försening, men illa ändå. Det är tråkigt att det finns människor som inte respekterar förbud, särskilt när det får sådana här omfattande konsekvenser.

tisdag 9 juni 2015

Djurplågeri vid avlivning

Vissa djurägare avlivar hundar på egen hand. Det kan ske på ett alldeles utmärkt sätt, om det är en person van vid att hantera vapen som skjuter hunden så att hunden omedelbart avlider. Detta innebär ingen plåga för hunden och är därför inte djurplågeri.

Hovrätten för Nedre Norrland dömde den 4 juni 2015 (mål nr B 1391-14) en man och en kvinna för djurplågeri, sedan mannen på kvinnans uppmaning skjutit en hundvalp för att avliva den, men valpen överlevt i mer än en minut efter att ha träffats av skottet. Avlivningen observerades av en djurskyddsinspektör som var på besök. Trots djurskyddsinspektörens uppmaning därtill, vägrade mannen skjuta valpen en gång till. Den långa dödskamp som valpen därför utsattes för innebar djurplågeri. Domstolen fann det inte styrkt att varken mannen eller kvinnan hade uppsåt att orsaka valpen lidande, men fann att de åtminstone av oaktsamhet orsakat den lidande. Både mannen och kvinnan dömdes till dagsböter. Om brottet hade varit uppsåtligt, hade straffet blivit hårdare.

Domen är bra. Den visar att om man skall avliva en hund, måste man göra det på ett snabbt och smärtfritt sätt. Det är inte fel att själv skjuta hunden, men det måste leda till en ögonblicklig död. Även oaktsamhet som leder till att hundar plågas skall leda till straff, vilket det gjorde här.

måndag 8 juni 2015

Fälld för att ha talat i mobiltelefon vid bilkörning

Den 1 december 2013 trädde ändringar i trafikförordningen (1998:1276) i kraft. Ändringarna innebar bland annat att det infördes en ny 4 kap. 10 e §, som säger att vid färd på väg med ett motordrivet fordon får föraren ägna sig åt aktiviteter som användande av mobiltelefon och annan kommunikationsutrustning endast om det inte inverkar menligt på förandet av fordonet. För brott mot detta förbud stadgas straff i form av penningböter i 14 kap. 3 § 1 c trafikförordningen.

Svea hovrätt har i dom den 5 juni 2015 (mål nr B9606-14) fastställt en fällande dom av tingsrätten. Det rörde en man som talade i mobiltelefon, och som därför dröjde i 5-7 sekunder med att köra när han fick grönt ljus, sedan körde mycket sakta och gjorde en högersväng i en kommande korsning utan att använda körriktningsvisare. Hovrätten godtar att den långsamma körningen kan förklaras med att föraren körde precis framför en polisbil och trodde att polisen kunde vilja stanna honom, men anser att körningen i övrigt var sådan att han bör dömas till ansvar.

Utifrån beskrivningen av körningen att döma, är det här en bra dom. Det är också bra att det relativt nya förbudet prövas och leder till en fällande dom. Den förändring av trafikförordningen som gjordes 2013 har alltså fått dokumenterad effekt. Vi får hoppas att den har ännu större effekt på hur folk faktiskt handhar kommunikationsutrustning medan de kör. Det viktigaste med ett straffstadgande är ju inte att folk fälls till ansvar, utan att folk avhålls från att utföra sådant som är förbjudet enligt straffstadgandet.