onsdag 28 januari 2015

Sverige är medlem i FN sedan länge

Sveriges utrikesminister Margot Wallström är i New York, besöker FN, och säger: "Sverige är tillbaka i FN". Vad menar hon? Sverige har aldrig lämnat FN.

söndag 25 januari 2015

Proteiner som motverkar antibiotikaresistens

Den mest positiva nyheten i dag, torde vara att forskare i Lund har upptäckt proteiner i bröstmjölk som kan göra att antibiotikaresistenta bakterier förlorar sin resistens mot antibiotika. Genom att i framtiden framställa större mängder av dessa proteiner, skulle befintliga antibiotika kunna användas på bakteriestammar som ses som resistenta. Det framstår som ett bra sätt att bekämpa bakterier och de sjukdomar som bakterierna medför. Sådana nyheter gör mig glad.

torsdag 22 januari 2015

Är straffprocessrätt EU:s domän?

Nyligen publicerades en ny skrift i departementsserien, Rätten till försvarare, m.m., Ds 2015:7. Där utreds hur svensk rätt skall anpassas till Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/48/EU om rätt till tillgång till försvarare i straffrättsliga förfaranden och förfaranden i samband med en europeisk arresteringsorder samt om rätt att få en tredje part underrättad vid frihetsberövande och rätt att kontakta tredje parter och konsulära myndigheter under frihetsberövandet. Utredningen kommer fram till att svensk rätt redan uppfyller de flesta kraven i direktivet, men föreslår vissa lagändringar till förmån för dem som är misstänkta för brott.

I sak ser förslagen i promemorian bra ut. Det är bra att misstänktas rättigheter ses över och det kan finnas skäl att stärka deras rättigheter. Jag frågar mig dock varför EU har beslutat om ett direktiv på området? EU är till för att underlätta för människors, varors och kapitals rörelser över gränserna mellan medlemsländerna. Det är positivt för människors frihet och ekonomi. Vad har bestämmelser om tillgång till försvarare i straffrättsliga förfaranden med mera, med den fria rörligheten över medlemsstaternas gränser att göra? Är det här verkligen EU:s domän? Kan inte Sverige besluta om sådant här utan ett direktiv?

Jag är definitivt för att Sverige skall vara med i EU, men hur mycket makt över medlemsländerna skall EU ha? Är straffprocessrätt verkligen något som har med EU att göra? Jag är tveksam till det. Nu har direktivet beslutats för ett bra tag sedan, men jag tar mig friheten att kritisera det nu i alla fall. Ett direktiv lever inte för evigt, förändringar kan ske i framtiden.

onsdag 21 januari 2015

Förhindra och bekämpa terrorism

Den 18 december 2014 beslutade regeringen att tillsätta en utredning för att se över om Sverige behöver justera sin straffrätt för att bättre förhindra och bekämpa terrorism. Ett skäl för att tillsätta utredningen är att se till att Sverige kan uppfylla en resolution från FN:s säkerhetsråd om åtgärder mot terrorism.

Det är bra att säkerhetsrådet i FN antog en sådan här resolution. Jag är tveksam till om den nuvarande regeringen, med socialdemokrater och miljöpartister, skulle ha sett över svensk straffrätt med terrorismbekämpning som mål, om det inte hade varit för en resolution från FN.

torsdag 15 januari 2015

Motionera!

Moderaternas nya partiledare Anna Kinberg Batra och partisekreterare Tomas Tobé vill utveckla partiets politik. Det är välkommet. Det är naturligtvis en av de viktigaste saker ett parti i opposition kan ta sig för.

Vårt parti har partistämma i höst. Där kan besluten om ny politik fattas. Innan partistämman har alla länsförbund förbundsstämmor. Varje medlem i partiet kan skicka in sina förslag på förnyelse av politiken i form av motioner till sitt länsförbunds stämma, och yrka att motionen vid bifall skickas vidare till partistämman. Ju fler idéer som kommer in, desto bättre kan politiken bli. Därför vill jag uppmana alla partimedlemmar att motionera!

onsdag 14 januari 2015

Effektiv odling

En inomhusodling för sallad i Japan är omkring hundra gånger mer effektiv än en traditionell salladsodling utomhus, skriver Veckans affärer. Genom att optimera ljus, temperatur och annat och odla salladen på flera våningar, blir det hundra gånger mer sallad per kvadratmeter mark, samtidigt används mindre elektricitet och bara en bråkdel så mycket vatten som vanligt.

Det här är inte bara positivt för en växande världsbefolkning och ökad bebyggelse på odlingsbar jord. Det är också positivt, när man betänker möjligheterna för människor att bosätta sig på kolonier i yttre rymden eller på andra himlakroppar i framtiden. När så sker, behövs effektiva sätt att odla mat.

Det här är säkert inte första gången som odling effektiviseras. Det är bra för mänsklighetens framtid.

måndag 12 januari 2015

Osmakligt namn på ett pris

Jan Myrdalsällskapet har delat ut sitt stora pris, det så kallade Leninpriset. Det gick i år till Michael Wiehe. Det lilla priset,  Robespierrepriset, går till författaren Sara Beischer.

Jag är en stark anhängare av yttrandefrihet och anser att vem som helst skall kunna dela ut priser uppkallade efter diktatorer och massmördare som Vladimir Lenin. Det är ändå ett osmakligt namn på ett pris. Namnet är så pass osmakligt, att jag nästan skulle vilja bli tilldelad Leninpriset, bara för att få chansen att tacka nej till det. Jag antar dock att jag står alldeles för långt till höger på den politiska skalan, för att någonsin kunna komma på fråga för detta pris.

lördag 10 januari 2015

Enhälligt vald

Efter Decemberöverenskommelsen kom det en del intern kritik, från vissa moderater gentemot de ledande moderaterna, mot överenskommelsen. Anna Kinberg Batra var då Moderaternas gruppledare i Riksdagen och valberedningens förslag till partiledare. Hon var med och förhandla fram överenskommelsen och med om att presentera den offentligt. Hon blev därmed måltavla för en del av kritiken. I dag blev hon vald till partiledare vid partiets extrastämma. Hon valdes enhälligt. Oavsett kritiken, har hon alltså ett tydligt och starkt internt stöd. Det är bra! Jag känner Anna Kinberg Batra sedan länge och är övertygad om att hon kommer att bli en bra partiledare. Hon skulle också bli en utmärkt statsminister.

onsdag 7 januari 2015

Djurplågeri

Hovrätten för Västra Sverige har i dom den 30 december 2014 (mål nr B 4700-14) dömt två hundägare för djurplågeri. Därmed fastställs tingsrättens dom. Ett vittne hade sett hur var och en av dem givit hunden upprepade knytnävsslag.

För mig är det självklart att upprepade knytnävsslag mot en hund är djurplågeri. Det är bra att ett sådant beteende får rättsliga konsekvenser.

lördag 3 januari 2015

Princip för medborgarskap

Moderata ungdomsförbundets första vice ordförande Louise Meijer har skrivit i Svenska Dagbladet och förespråkat att svenskt medborgarskap skall börja tilldelas personer, enbart på den grunden att de är födda i Sverige. Det enda argumentet för detta, är att göra Sverige "mer öppet". Det är ingen god idé.

Det finns två vanliga principer för hur medborgarskap tilldelas. Sverige följer ius sanguinis, blodets rätt, vilket innebär att om en förälder till ett nyfött barn är svensk medborgare, ärver barnet medborgarskapet i och med födelsen. De flesta länder i Europa tillämpar den här principen. Den andra principen är ius soli, territoriets rätt. Den innebär att om ett barn föds på ett lands territorium, blir barnet medborgare i landet. Storbritannien, USA och Canada följer den principen. Enligt ius soli kan ett nyfött barn bli medborgare, utan att föräldrarna har någon anknytning till landet alls.

Det finns många undantag från huvudprinciperna. Alla länder har sina egna regler om medborgarskap.

Det är mer rimligt att medborgarskapet innebär ärvda privilegier, än att det innebär privilegier grundade i på vilken plats en människa är född. Arvsrätt finns inom alla rättsordningar. Gränsen för statens jurisdiktion har visserligen med statens territorium att göra, men jag kan inte se några hållbara argument för att medborgarskapet skulle utgå från födelseplatsen för det. Om jag skulle äga ett lägenhetshus, vore det rimligt att hyresgästers barn skulle kunna ärva hyresrätter där, men inte att personer som fötts på fastigheten därigenom skulle ha förtur till en hyresrätt där. Det vore också rimligt att hyresgästers barn skulle ha full tillgång till husets gemensamhetslokaler, såsom trapphus, tvättstuga o.dyl., inte att barn som råkat födas där skulle ha det.

Det är rimligare att ett barn fött av svenska medborgare utomlands blir svensk medborgare, än att ett barn fött av utländska medborgare som råkar befinna sig i Sverige blir svensk medborgare. Det förra följer av ius sanguinis, det andra skulle följa av ius soli.

Svensk medborgarskapsrätt bör fortsätta följa sin hävdvunna princip, grundat på ius sanguinis.