fredag 26 juni 2015

Rätt resultat, fel metod

USA:s federala högsta domstol (varje delstat har också en högsta domstol) har slagit fast i målet Obergefell v. Hodges att den federala konstitutionen skall tolkas så, att homosexuella i hela USA skall ha rätt att gifta sig med varandra och få sina äktenskap erkända i hela USA.

Det här är en bra dom i sak. Jag tycker att det är vettigt att personer av samma kön skall kunna gifta sig med varandra. Deras rätt att göra det drabbar ju ingen utomstående. I ett tolerant samhälle kan det inte vara till nackdel för barn att växa upp i ett hem med två vuxna personer av samma kön, heller.

Det jag vänder mig emot är formen. Det finns inga ord i USA:s federala konstitution som uttryckligen  ger personer av samma kön rätt att gifta sig med varandra. Något sådant har heller knappast varit avsikten hos dem som skrev grundlagen för länge sedan, eller de tillägg med civila rättigheter till grundlagen, som sedan har skrivits. Den tolkning som nu har gjorts av den federala grundlagen är alltså, i mina ögon, alltför fri. Resultatet av tolkningen må vara positivt, men detta resultat borde ha åstadkommits genom lagstiftning i stället för genom en fri tolkning av grundlagen.

torsdag 25 juni 2015

Ersättning för ersättare

Ett förordnat offentligt biträde från Örebro blev akut sjuk inför en förhandling vid Förvaltningsrätten i Karlstad. Hon skickade en kollega som ersättare, som samma dag ägnade tre timmar åt att förbereda sig för förhandlingen. Förvaltningsrätten godtog dock inte yrkandet om ersättning för den tid som ersättaren hade lagt ned på målet.

Biträdet överklagade beslutet om ersättning till Kammarrätten i Göteborg. Hon anförde att hon i god tid förberett sig för målet, men blivit akut sjuk. Om hon inte fått en ersättare som tagit hand om förhandlingen, hade den fått ställas in och sättas ut till en senare tid. Kammarrätten ansåg, i dom den 23 juni 2015 (mål nr 2722-15) att det inte fanns skäl att ifrågasätta att det första biträdet blivit akut sjuk eller att hon satt in en ersättare i sitt ställe. Under dessa omständigheter var det skäligt att ersätta såväl det ordinarie ombudets tid för förberedelser som hennes ersättares tid för förberedelser. Den angivna tidsåtgången var skälig. Ersättning skulle därför betalas för ersättarens förberedelsetid.

Det här är en bra dom. Den som blir akut sjuk skall kunna sätta in en ersättare i sitt ställe och få ersättning även för ersättarens arbete. Det bidrar också till ett effektivt rättsväsende, när en förhandling inte behöver ställas in för att ett biträde blir akut sjukt. Ersättning för ersättaren må innebära högre kostnader totalt än om det ordinarie biträdet hade kunnat närvara, men definitivt lägre kostnader än alternativet att förhandlingen skulle skjutas upp till ett senare tillfälle. Det är bra.

onsdag 24 juni 2015

De kommande 100 000 åren

Nästa generations kärnkraftverk ger stora möjligheter. I dem kan man under flera hundra år producera energi från det använda bränslet från nutida kärnkraftverk. Den totala mängden slutavfall kommer då att minska till någon procent av den nuvarande mängden. Detta slutavfall behöver sedan bara slutförvaras i 1 000 år i stället för 100 000 år.

Vi bör se till att det byggs kärnkraftverk av denna sort i Sverige, där det svenska kärnavfallet kan utnyttjas på nytt. Allt annat vore oetiskt mot de generationer som följer efter oss de närmsta 100 000 åren.

torsdag 18 juni 2015

Tvåhundra år sedan slaget vid Waterloo

Det är i dag tvåhundra år sedan slaget vid Waterloo, då gemensamma styrkor från främst Storbritannien och Preussen besegrade Napoleon I av Frankrike en sista, slutgiltig gång. Det är långt ifrån säkert att historien skulle ha blivit mycket annorlunda om Napoleon I hade vunnit slaget. Förmodligen skulle han bara ha blivit besegrad något senare i stället. Det fanns så mycket som talade emot honom, efter hans återkomst från exilen på Elba, även om han enkelt återkom till makten just i Frankrike. Detta hindrar inte att det är värt att uppmärksamma årsdagen. Det var det sista försöket för denne usurpator och tyrann att försöka konsolidera makt.

tisdag 16 juni 2015

Om utflyttade som får ha kvar kommunala uppdrag

Det framgår av 4 kap. 8 § kommunallagen (1991:900) att om en förtroendevald upphör att vara valbar, upphör också uppdraget genast. Fullmäktige får dock, enligt andra meningen i samma paragraf, besluta att en förtroendevald som har valts av fullmäktige får ha kvar sina uppdrag under återstoden av mandatperioden.

Det finns uttalanden i förarbetena till denna bestämmelse, som närmare anger under vilka omständigheter det kan vara aktuellt för fullmäktige att besluta om att en förtroendevald får ha kvar uppdragen. Det gäller exempelvis om den förtroendevalda skall bo utanför kommunen tillfälligt, men på ett sådant sätt att det är nödvändigt att folkbokföra sig på annan ort (jfr prop. 2001/02:80 s. 92 och s. 138 f.).

Kammarrätten i Stockholm har i dom den 5 juni 2015 (mål nr 8808-14) avgjort ett mål om laglighetsprövning av ett beslut av fullmäktige i en kommun, som enligt 4 kap. 8 § andra meningen beslutade att en person skulle få vara kvar som förtroendevald. Klaganden hade hänvisat till förarbetena och att den förtroendevalda inte hade flyttat från kommunen bara tillfälligt. Kammarrätten fann dock att lagparagrafen är konkret utformad och inte i sig anger några inskränkningar i kommunfullmäktiges beslutanderätt. En prövning av fullmäktiges beslutanderätt utifrån förarbetena skulle därför vara en sådan lämplighetsprövning som faller utanför en laglighetsprövning enligt kommunallagen. Fullmäktiges beslut kunde därmed inte anses strida mot lag eller annan författning. Kammarrätten fastställde därför kommunfullmäktiges beslut.

Så vitt jag vet utnyttjas bestämmelsen i 4 kap. 8 § andra meningen sällan, desto mer intressant då att bestämmelsen prövas i ett mål om laglighetsprövning. Jag tycker att domen är bra. Det som anges i förarbeten bör kunna vara till hjälp för tolkningen av en bestämmelse i lag, men skall inte i sig fylla ut bestämmelsen med fler kriterier eller rekvisit än vad som faktiskt står i lagtexten. Här hänvisade kammarrätten i och för sig till att det bara var laglighetsprövning som var på fråga, men det är likafullt alltid bra att en domstol finner vägar runt uttalanden i förarbetena som inte reflekteras i lagtexten. Om staten vill stifta lag, så bör bestämmelserna också tas in i lagen.

Nu avsade sig den förtroendevalda sina uppdrag i kommunen efter en tid, men domen är lika principiellt intressant för det.

måndag 15 juni 2015

Magna Charta 800 år i dag

För åttahundra år sedan, den 15 juni 1215, undertecknades Magna Charta. Det var ett dokument som gav den engelska adeln utpekade rättigheter gentemot kungen.

Ur en modern synvinkel kan Magna Charta tyckas vara alldeles för inskränkt och ett dokument som befäster ett fåtal styrande människors makt. Samtidigt är Magna Charta det första skrivna dokumentet som slår fast särskilda rättigheter för personer gentemot staten. Som sådant är det ett första steg på vägen mot ett konstitutionellt statsskick. Det må vara ett litet steg med dagens mått mätt, men även en lång resa börjar med ett första steg.

Det finns skäl för alla som nu för tiden skyddas av konstitutionella rättigheter, att högtidlighålla minnet av Magna Charta i dag.

lördag 13 juni 2015

Blyhaltig bensin

På 1970-talet infördes krav på att alla bilar som såldes i USA skulle ha katalysatorrening av avgaserna och gå på blyfri bensin. I Europa var vi litet senare och införde samma krav i slutet av 1980-talet.

När det gäller bensindrivna flygplan är situationen annorlunda än för bilar. Både i USA och Europa är det fortfarande vanligt att bensindrivna flygplan använder blyad bensin, bland annat för att det kan vara svårt att få tag på blyfri bensin. Projekt pågår nu för att se över möjligheterna att gå över till större andel blyfri bensin.

Katalytisk avgasrening minskar halterna av kolväten, kolmonoxid och kväveoxider, vilket gör avgaserna långt mindre förorenande än annars. Katalysatorn förstörs dock av bly, varför det är nödvändigt med blyfri bensin för att katalysatorrening skall kunna ske. Bly hade tillsats till bensinen under några decennier för att höja oktantalet och därmed motoreffekten, samt bidrog till att smörja motorerna, men bensinbolagen och motortillverkarna tog fram alternativ till detta på 1970-talet. Bly är också ett förorenande ämne, så avgaserna blev dessutom bättre av att inte innehålla bly.

Bly är ett grundämne som förekommer naturligt i miljön. Samtidigt är det farligt för många levande varelser, inklusive oss människor, även i ganska låga halter. Det var stora framsteg på vägen mot en bättre miljö, när den blyade bensinen försvann från bilarna. Numera finns det bara enstaka veteranbilar som behöver gå på blyad bensin, och gör det med separat tillsats i bensinen. Det är få bilar och de används mycket sällan.

Vad kan orsaken vara, att den blyade bensinen inte försvann från flygtrafiken redan på 1970- eller 1980-talen? Kunskapen om blyets miljöpåverkan, kunskapen om katalysatorrening av avgaser och kunskapen om att göra tillräckligt bra bensin och motorer fanns ju redan då. Jag anser att det är oacceptabelt att det får gå flera decennier från utfasningen av blyad bensin i ett trafikslag, till dess samma sak sker i ett annat trafikslag. Några makthavare borde kunna ställas till svars för detta.

onsdag 10 juni 2015

Brandlarm på tåg

I förmiddags satt jag på ett tåg som fick stanna, för att brandlarmet gick. Det visade sig vara en passagerare som, trots förbudet mot det, rökte på en toalett. Tåget blev försenat. Det var ingen lång försening, men illa ändå. Det är tråkigt att det finns människor som inte respekterar förbud, särskilt när det får sådana här omfattande konsekvenser.

tisdag 9 juni 2015

Djurplågeri vid avlivning

Vissa djurägare avlivar hundar på egen hand. Det kan ske på ett alldeles utmärkt sätt, om det är en person van vid att hantera vapen som skjuter hunden så att hunden omedelbart avlider. Detta innebär ingen plåga för hunden och är därför inte djurplågeri.

Hovrätten för Nedre Norrland dömde den 4 juni 2015 (mål nr B 1391-14) en man och en kvinna för djurplågeri, sedan mannen på kvinnans uppmaning skjutit en hundvalp för att avliva den, men valpen överlevt i mer än en minut efter att ha träffats av skottet. Avlivningen observerades av en djurskyddsinspektör som var på besök. Trots djurskyddsinspektörens uppmaning därtill, vägrade mannen skjuta valpen en gång till. Den långa dödskamp som valpen därför utsattes för innebar djurplågeri. Domstolen fann det inte styrkt att varken mannen eller kvinnan hade uppsåt att orsaka valpen lidande, men fann att de åtminstone av oaktsamhet orsakat den lidande. Både mannen och kvinnan dömdes till dagsböter. Om brottet hade varit uppsåtligt, hade straffet blivit hårdare.

Domen är bra. Den visar att om man skall avliva en hund, måste man göra det på ett snabbt och smärtfritt sätt. Det är inte fel att själv skjuta hunden, men det måste leda till en ögonblicklig död. Även oaktsamhet som leder till att hundar plågas skall leda till straff, vilket det gjorde här.

måndag 8 juni 2015

Fälld för att ha talat i mobiltelefon vid bilkörning

Den 1 december 2013 trädde ändringar i trafikförordningen (1998:1276) i kraft. Ändringarna innebar bland annat att det infördes en ny 4 kap. 10 e §, som säger att vid färd på väg med ett motordrivet fordon får föraren ägna sig åt aktiviteter som användande av mobiltelefon och annan kommunikationsutrustning endast om det inte inverkar menligt på förandet av fordonet. För brott mot detta förbud stadgas straff i form av penningböter i 14 kap. 3 § 1 c trafikförordningen.

Svea hovrätt har i dom den 5 juni 2015 (mål nr B9606-14) fastställt en fällande dom av tingsrätten. Det rörde en man som talade i mobiltelefon, och som därför dröjde i 5-7 sekunder med att köra när han fick grönt ljus, sedan körde mycket sakta och gjorde en högersväng i en kommande korsning utan att använda körriktningsvisare. Hovrätten godtar att den långsamma körningen kan förklaras med att föraren körde precis framför en polisbil och trodde att polisen kunde vilja stanna honom, men anser att körningen i övrigt var sådan att han bör dömas till ansvar.

Utifrån beskrivningen av körningen att döma, är det här en bra dom. Det är också bra att det relativt nya förbudet prövas och leder till en fällande dom. Den förändring av trafikförordningen som gjordes 2013 har alltså fått dokumenterad effekt. Vi får hoppas att den har ännu större effekt på hur folk faktiskt handhar kommunikationsutrustning medan de kör. Det viktigaste med ett straffstadgande är ju inte att folk fälls till ansvar, utan att folk avhålls från att utföra sådant som är förbjudet enligt straffstadgandet.

torsdag 4 juni 2015

Misshandlad make

Det talas ofta om problemet med mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Ibland kan det leda till uppfattningen att annat våld i nära relationer inte förekommer. Så är inte fallet. Ett exempel är Svea hovrätts dom den 26 maj 2015 (mål nr B 11762-14), där en kvinna dömdes för flera fall av misshandel och grov fridskränkning mot sin make. Våldet hade pågått åtminstone från oktober 2009 och när det eskalerade sommaren 2014 larmade vittnen polisen. Hovrätten fann att straffvärdet normalt skulle ge fängelse på två år och fyra månader, men dömde ut ett kortare straff på grund av kvinnans sjukdomar och i viss mån hennes ålder.