lördag 28 november 2015

Aprilskämt i november

Enligt en artikel på Dagens Nyheters hemsida, har Svenska fotbollförbundet beslutat att det från 2017 inte längre skall utses några segrare i fotbollsturneringar. Detta meddelas i slutet av november, inte den 1 april, trots att det låter som ett aprilskämt.

Nu gäller beslutet tydligen bara för turneringar för barn upp till tretton års ålder. Det gör inte beslutet mer realistiskt. Idrott handlar om tävlan. Hela livet handlar om tävlan. Vi skulle inte befinna oss där vi är i dag i vår civilisation, om inte människor hade lärt sig att tävla från ung ålder. Om barn inte får tävla i fotboll, kommer de att tävla i annat, mindre organiserat. Hur gör det barnens uppväxt bättre? Hur gynnar det intresset för fotboll? Om man inte kan vinna i fotboll som barn, kommer man då inte att välja andra idrotter i stället?

Om detta beslut är sant, kommer det att allvarligt missgynna svensk fotbolls framtid. Det är jag övertygad om. Frågan är när det kommer att gå upp för Svenska fotbollförbundet.

onsdag 25 november 2015

Det blev L

För dem som inte redan har läst det, blev förkortningen för partiet Liberalerna helt enkelt "L", inte "Lib", som de hade tänkt sig. Partiet ändrade sig sedan språkvårdsorganet Mediespråksgruppen rekommenderat L, i likhet med förkortningarna för andra svenska partier. Jag tror inte att mitt blogginlägg om samma sak den 17 november påverkade saken, men jag är likafullt nöjd med att det blev så som jag redan i förväg ansåg vore bäst.

onsdag 18 november 2015

HFD godkänner arbetsplanen för Förbifart Stockholm

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har den 17 november 2015 (mål nr 4158-14) vid rättsprövning slagit fast att regeringens beslut om att godkänna Trafikverkets arbetsplan för Förbifart Stockholm inte strider mot några rättsregler. Därmed är ett hinder mot byggandet av denna motorväg undanröjt. Det är bra, en storstad som Stockholm behöver vägar som tar passerande trafik förbi staden.

tisdag 17 november 2015

L vore en bättre, kortare förkortning

I många sammanhang förkortar vi ord och begrepp. Inom politiken förkortas partinamnen. De svenska partierna har oftast förkortningar på bara en bokstav, ibland två. Bara udda bokstavspartier brukar ha förkortningar på tre bokstäver eller fler. Det är bra, eftersom huvudsyftet med en förkortning är att den skall vara kort.

Folkpartiets ledare Jan Björklund förklarar nu att partistyrelsen kommer att föreslå partiets landsmöte, som är dess högsta beslutande organ, att byta namn på partiet till Liberalerna. Förslaget innehåller också en ny förkortning: lib. Vad syftet med att ha en så lång förkortning är, när inget annat etablerat parti har bokstaven l som förkortning, förklaras inte.

Alldeles oavsett vad Folkpartiet får för politik med sitt nya namn, anser jag att de borde begränsa sin förkortning till l.

måndag 16 november 2015

Tyst minut för offren i Paris

Alla européer bjuds in av EU:s ledare att delta i en tyst minut kl. 12:00 måndagen den 16 november 2015, för att hedra offren för terrordåden i Paris den 13 november.

fredag 13 november 2015

Överdrivet försvar av allemansrätten?

Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) har i dom den 10 november 2015 (mål nr F 9255-14) uttryckt sig på följande vis i slutklämmen av sina domskäl, där FBL står för fastighetsbildningslagen (1970:988):

Sammantaget finner Mark- och miljööverdomstolen att en överföring av område y skulle innebära att allemansrättsligt tillgängligt område överförs till en bostadsfastighet. En sådan överföring anses inte förenlig med de grundläggande villkoren för fastighetsbildning i 3 kap. l § och 2 § andra stycket FBL och det finns därför inte skäl att pröva om övriga villkor i FBL är uppfyllda. Lantmäteriets beslut ska således undanröjas och förrättningen ställas in.


Det framstår av andra meningen som om MÖD menar att en överföring av ett allemansrättsligt tillgängligt område aldrig skulle få överföras till en bostadsfastighet. Kan domstolen verkligen mena det? Borde det inte vara en bedömning i det enskilda fallet? Vid en ordagrann tolkning gäller uttalandet generellt, för alla fastigheter och alla områden tillgängliga för allmänheten genom allemansrätten. Det framstår som en orimligt vid tolkning av allemansrättens begränsande verkan för fastighetsbildning.

En rimlig tolkning av MÖD:s dom är att uttalandet bara gäller i det enskilda fallet. Det handlade om ett område invid en sjö, som gav flera andra fastighetsägare runt sjön tillgång till en strand.

I det enskilda fallet kan jag förstå uttalandet, men inte om det skulle gälla generellt. Bara för att ett område, oavsett var, vid ett tillfälle är tillgängligt för allmänheten enligt allemansrätten, vore det orimligt att dess överföring till en bostadsfastighet aldrig någonsin skulle kunna anses förenlig med de grundläggande villkoren för fastighetsbildning.

Om en ordagrann tolkning skulle bli rättspraxis utifrån denna dom, bör riksdagen se till att justera FBL för att ändra på detta. Det är orimligt att all mark som vid något tillfälle är allemansrättsligt tillgänglig också för all framtid skulle behöva vara det. Samhället förändras, tätbebyggda områden måste kunna växa och fastigheters användning måste kunna förändras i konsekvens med detta.

torsdag 12 november 2015

Eftersupning motbevisad

Ibland talas det i den allmänna debatten om att det borde vara förbjudet med så kallad eftersupning i Sverige. Eftersupning innebär att en person som har begått rattfylleri dricker alkoholhaltiga drycker efter att ha kört rattfull och sedan hänvisar till eftersupningen som skäl för att provsvar visade så hög alkoholkoncentration i utandningsluften eller blodet.

Göta hovrätt har i dom den 10 november 2015 (mål nr B 1164-15) dömt en person för rattfylleri, trots denna persons invändning om eftersupning. I domskälen framgår bland annat följande:
Enligt informationsblad från Rättsmedicinalverket kan en invändning om eftersupning bedömas utifrån den rättskemiska undersökningen om alkohol finns analyserat i ett blodprov samt två urinprov tagna med en timmes mellanrum. Två fallande urinprov ger stöd för bedömningen att den huvudsakliga alkoholförtäringen inte har ägt rum inom de närmaste en till två timmarna före det första urinprovet togs. En förutsättning är dock att det inte har gått för lång tid mellan det påstådda efterintaget av alkohol och provtagningen. Om det har förflutit mer än två timmar fram till första urinprovtagningen försvåras möjligheten att bedöma invändningar om eftersupning utifrån analysvärdena.

Det framgår vidare i domen att Rättsmedicinalverket har, utifrån tillgänglig bakgrundsinformation, bedömt att den åtalades analysvärden inte ger något stöd åt invändningen om eftersupning, utifrån den tidpunkt som framkommit då den olycka skedde som skall ha berott på rattfylleri. Enligt hovrättens uppfattning framkom det ingenting som gav anledning att ifrågasätta den bedömning av analysvärdena som hade gjorts. Invändningen om eftersupning var därmed motbevisad och det var istället utrett att den åtalade hade gjort sig skyldig till rattfylleribrott.

Det här är en intressant dom, eftersom den ger god information om hur invändningar om eftersupning kan bedömas och när de kan avfärdas. Det framkommer att det är viktigt att provtagning görs så snart som möjligt efter ett misstänkt rattfylleribrott. Om provtagning ser snabbt, finns det kanske inte skäl för att införa ett förbud mot eftersupning i Sverige. Provsvar och analyser kan vara tillräckligt för att tala emot en invändning om eftersupning. En god polisiär och rättsmedicinsk verksamhet kan alltså minska behovet av att kriminalisera eftersupning.

onsdag 11 november 2015

Vapenstilleståndets dag

Den 11 november 1918, kl. 11, tystnade vapnen på västfronten under första världskriget. Kriget och dess omedelbara fasor var över. Många tråkiga följder av kriget lever vi med än. Flera monarkier störtades och ersattes av republiker. Värst blev det i Ryssland, där kommunisterna hade tagit över. Den republik som genom en statskupp ersatte monarkin i Tyska Riket blev politiskt instabil och ledde fram till nazisternas maktövertagande. Fortfarande lever vi med de republiker som blev resultatet av kriget. Helst skulle jag önska att första världskriget, detta hemska krig som drogs igång av en mängd olyckliga omständigheter, aldrig hade inträffat. Vapenstilleståndet är likafullt något att högtidlighålla. Det var givetvis bra att kriget tog slut.

tisdag 10 november 2015

Märklig minnesstund

På årsdagen av Kristallnatten, som inträffade natten mellan den 9 och 10 november 1938 i det då naziststyrda Tyska Riket, samlade Umeå kommun ihop folk till en minnesstund kvällen den 9 november i år. Representanter för judiska föreningar bjöds inte in. Det var tydligen ett medvetet val, som motiverats med att de skulle kunna känna sig "ovälkomna eller otrygga", med hänvisning till att en person vid en tidigare manifestation hållit upp ett antisemitiskt plakat. Frågan varför de inte kunde bli inbjudna och välja själva om de ville komma eller ej kvarstår obesvarad.

Hedervärt nog avstod representanter från Moderaterna och Kristdemokraterna från att delta i denna manifestation. Moderaternas kommunalråd och några till moderater deltog i stället i Judiska föreningens egen minnesstund.

måndag 9 november 2015

Berlinmurens fall

I dag är årsdagen av Berlinmurens fall. Det är en händelse som för alltid bör bli ihågkommen. Murens fall blev den största symbolen för kommunistblockets fall i östra och centrala Europa. Bara tanken på att de kommunistiska länderna med våld behövde tvinga folken att stanna kvar och inte fly västerut, visar hur människofientlig deras politik var. Möjligheten att fly från förtrycket måste vi alltid värna om, i alla demokratiska, frihetliga länder. Det ländar till eftertanke med de nuvarande, stora flyktingströmmarna. Östblocket och dess förtryck försvann. Hur kan vi verka för att de regimer och krig som folk nu försöker undfly kommer att försvinna?

onsdag 4 november 2015

Hundförare friad

En polis som med sin polishund kallats till en skola för att söka efter brottslingar släppte hunden vid skolan för att söka fritt. Hunden hittade några pojkar och bet en av dem. Metoden för att låta hunden söka utan att vara kopplad är vedertagen och det var i åtalet inte klarlagt hur pojken blivit biten.

Såväl tingsrätten som Svea hovrätt, i dom den 2 november 2015 (mål nr B 2409-15), har därför friat polisen från åtal om vållande till kroppsskada. Det är bra, hundförare måste få använda sina polishundar på detta vedertagna sätt. Så länge det inte heller var klarlagt hur och varför pojken blev biten, är det rätt att fria den åtalade.