tisdag 31 maj 2016

Indelningskommittén har dålig fantasi

Tidigare i vår presenterade den statliga Indelningskommittén sitt förslag till ny indelninga Sverige. De nuvarande länen skall slås ihop till större enheter.

Direktivet till utredningen säger att kommittén skall ta hänsyn bland annat till nuvarande kommungränser. Kommittén har emellertid bortsett från mindre enheter än de nuvarande länen. Det är fantasilöst. Varför skulle inte några av de nuvarande länen kunna delas upp på en eller flera regioner?

Statlig undersökning

Jordbruksverket har skickat mig en enkät: "Underlag för att beräkna antalet hästar i Sverige 2016". De frågar hur många hästar som bor på min fastighet.


Jag har en liten fastighet precis utanför detaljplanelagt område i utkanten av Örebro tätort. Den ligger vid en kommunal gata med gatubelysning, men har enskilt vatten och avlopp. Det finns en gammal lada på fastigheten, men den har vi mest bara som ytterförråd. Här bor inga hästar, bara jag, min fru och våra hundar.


Det kändes först litet onödigt att svara på enkäten. Vi har aldrig ens haft en tanke på att ha hästar på vår fastighet. Jag kommer ändå att svara. Jag är själv statligt anställd, fast i en annan myndighet. Då finns det skäl att vara lojal mot min yttersta arbetsgivare staten och svara på den här typen av frågor.


Svaret kommer jag att skriva den 2 juni. Enkäten handlar nämligen om hur många hästar som finns på min fastighet då. Även om det inte är sannolikt att det kommer att tillkomma hästar, har jag ingen anledning att svara om framtida förhållanden. Då är det bättre att vänta ett par dagar till dess jag svarar.

tisdag 24 maj 2016

Monarki vore bättre för Österrike

Republiken Österrike har precis haft presidentval. Med ytterst liten marginal, 50,3 % mot 49,7 % av rösterna, valdes den oberoende Alexander Van der Bellen till president i andra omgången, där han stod mot den nationalistiske populisten från FPÖ, Norbert Hofer.


Österrikarna hade kunnat undvika att ens stå risken att få en nationalistisk populist som statschef. Österrike finns till för att det var ätten Habsburg-Lothringens arvländer, som inte anslöt sig till de övriga tysktalande länder som bildade Tyska Riket 1871. Österrike skulle kunna vara en konstitutionell monarki under denna ärevördiga gamla ätt. I så fall hade inga pengar behövt läggas ut på att anordna två omgångar presidentval och ingen hade behövt oroa sig för att Norbert Hofer skulle bli statschef. Republiken Österrikes president har mestadels ceremoniella uppgifter. De uppgifterna skulle kunna läggas över direkt på en monark i en konstitutionell monarki.


Det är min uppfattning att de allra flesta länder i världen skulle styras bäst som konstitutionella monarkier med parlamentarism. I Österrikes fall, med dess historia och orsaken till att landet finns, är skälen tyngre än för många andra länder. Förhoppningsvis kommer monarkin att återinföras någon gång i Österrikes framtid.



söndag 22 maj 2016

När innehållet blir viktigare än rättssäkerheten

Lördagen den 14 maj skrev jag ett inlägg på den här bloggen om riksdagens befogenheter. Skälet var den kritik som bland annat Moderaterna fick, för att i riksdagen ha röstat emot en motion om att definiera det som händer i Syrien som folkmord.

Debatten fortgår.  Det är flera debattörer som tycker att Moderaterna gömmer sig bakom formalia och inte gör det moraliskt riktiga att erkänna folkmordet. En av dem är Tove Lifvendahl på Svenska Dagbladet, som skriver att "spelet blir viktigare än innehållet".

Det är inte något politiskt spel som ligger bakom tilltron till formalia. Det handlar om rättssäkerheten. Staten måste vara förutsebar. Det skall gå att säga vilket statligt organ som skall fatta vilket beslut. Rättssäkerheten är en av grundbultarna i den västerländska rättstraditionen och civilisationen.

De som kritiserar Moderaterna för att inte ha stött motionen, tycker att beslutet innehåll är det viktigaste. Det är en farlig inställning. Om det vore beslutens innehåll som vore viktigast, skulle vi inte behöva olika parlamentariska församlingar, domstolar och förvaltningsmyndigheter. I så fall skulle funktionsfördelningen mellan dessa olika organ vara utan värde. Nackdelen skulle bli att vilket statligt organ som helst skulle kunna fatta vilket beslut som helst, så länge innehållet i sak vore bra. Det räcker inte i en civiliserad stat. Samhället är så pass komplicerat, att vi behöver fastställda regler om vem som gör vad. Det är rättssäkerhet. Rättssäkerhet är en förutsättning för demokratin och det relativt fria samhälle som vi lever i. Det är därför formalia är så viktigt.

Om vi vill bekämpa folkmord och terrorister, och kämpa för vårt fria samhälle, måste vi göra det på rättssäker och demokratisk grund, annars är kampen meningslös.

tisdag 17 maj 2016

Svensk livstidsdom för folkmord och folkrättsbrott

Stockholms tingsrätt har i dom den 16 maj 2016 (mål nr B12882-14) dömt en svensk medborgare till livstids fängelse för folkmord och för folkrättsbrott, grovt brott. Den dömde skall även utge höga skadestånd till femton olika målsägande i Rwanda. Ett målsägandes yrkande om skadestånd ogillas. Brotten skall ha begåtts i Rwanda 1994. Det framgår av domens beteckning att målet anhängiggjordes hos tingsrätten 2014. Sedan tidigare fanns ett beslut om kvarstad på 1 200 000 kr av den dömdes egendom, skadestånden kan betalas från denna summa.

Domen har inte vunnit laga kraft, därför skriver jag inte ut den dömdes namn.

I diskussionerna om de nuvarande striderna i Syrien har det ofta framförts kritik mot Västmakternas handfallenhet och att inte tillräckligt mycket görs mot de folkmord som av allt att döma pågår. Sådan kritik förekom också i samband med folkmorden i Rwanda 1994. Rättvisans kvarnar må mala långsamt, men gårdagens dom i Stockholms tingsrätt visar att det är möjligt att misstänkta döms till ansvar för folkmord och folkrättsbrott. Det må ta tid, men bättre sent än aldrig.

lördag 14 maj 2016

Om jag vore jurygrupp

Om jag vore jurygrupp i Eurovision Somg Contest 2016 (som vanligt utan röst på Sverige):

1. Azerbajdzjan
2. Armenien
3. Österrike
4. Bulgarien
5. Australien
6. Nederländerna
7. Georgien
8. Spanien
10. Belgien
12. Tyskland

Riksdagens befogenheter

Nu i veckan fattade en majoritet i riksdagen beslut om att avslå en motion om att definiera det som händer i Syrien som folkmord. Det var ett bra beslut. Rimligtvis är det ett folkmord som pågår, men det är inte en fråga för riksdagen. Frågan om ett skede är ett folkmord skall avgöras i domstol efter åtal. Riksdagen är en lagstiftande församling, inte en domstol.

Riksdagen följde utrikesutskottets förslag. Utrikesutskottet skriver att avslaget beror på en sedan tidigare fastlagd linje att: "det i princip inte ankommer på riksdagen som ett representativt organ att göra folkrättsliga ställningstaganden". Se Utrikesutskottets betänkande 2015:16:UU12 s. 17, avsnittet om folkmord börjar på s. 15. Det handlar inte om politik, det handlar om juridik. En majoritet i riksdagen förstår det. Om det sedan krävs politik i FN, så ställer sig givetvis denna majoritet i riksdagen bakom det, om man läser vad utskottet skriver.

Formalia är viktigt. Det är själva grundbulten i den västerländska rättstraditionen och civilisationen. Det är en av de saker som har gjort den västerländska civilisationen global.

Vi måste skilja på den lagstiftande, den verkställande och den dömande makten.

torsdag 12 maj 2016

Familjefejd för öppen ridå

Ibland blir bråk inom en familj en fråga för domstolar. Domstolarnas domar och beslut blir då offentliga handlingar, öppna för var och en att läsa. Det är alltid tragiskt när ett bråk behöver lösas i domstol, extra tragiskt när det är ett bråk inom familjen.


Ofta är det vårdnadstvister, bodelningstvister eller arvstvister som blir familjefrågor i domstol. I Svea hovrätts beslut den 4 maj 2016 (mål nr ÖH 5381-15) var det i stället ett ärende överklagat från hyresnämnd som blev föremål för domstolens prövning. En äldre man hade lånat ut sin fritidsbostad som tillfällig permanentbostad till sin då bostadslöse, vuxne son. När sonen inte flyttat på länge och den äldre mannen sade upp hyresavtalet, vägrade sonen ändå att flytta. Hyresnämnden gav den äldre mannen rätt, efter överklagande gav Svea hovrätt sonen rätt att för närvarande bo kvar. Hovrätten gör dock en reservation för att situationen kan bli annorlunda i framtiden.


I sak tycker jag att hovrätten gör en felaktig bedömning. Fastighetsägarens intresse borde väga högre än en hyresgäst som har fått bo temporärt och har haft lång tid på sig att hitta alternativt boende.


Det mest tragiska är att frågan måste avgöras i domstol. Visst är det bra att vi har domstol även för tvister inom familjer, men det är tråkigt att det behövs. En familj bör kunna hålla sams eller komma fram till kompromisser i väsentliga frågor.

måndag 9 maj 2016

Kontanter är bra

I dag tappade jag bort mitt betalkort. Lyckligtvis var det i centrum och nära det bankkontor där jag har mina konton. Kontoret var öppet, så jag gick dit, fick kortet spärrat och en beställning på ett nytt kort. Dessutom kunde jag ta ut kontanta medel. Det är inte alla banker som har kontanthantering längre, men jag har Handelsbanken, som är en riktig bank och därför hanterar kontanter. Det är bra, utan kontanter hade jag saknat pengar till dess mitt nya kort kommer. Handelsbanken är en bra bank. Kontanter är bra att ha.