måndag 30 januari 2017

Äras den som äras bör

I dag hade jag på mig en blårutig slips till blårutig skjorta. En väninna till mig berömde min fru Paula för detta, eftersom hon tyckte att det var en snygg kombination och förutsatte att Paula låg bakom kombinationen. Paula ligger bakom de flesta av mina fina klädkombinationer. Hon är väl värd berömmet.

fredag 20 januari 2017

Installationstal

Det kan vara intressant att läsa texten till ett tal. BBC har publicerat texten till president Donald Trumps installationstal. Under dagen i dag har jag läst kommentarer om att det var hemskt. Jag har svårt att se det hemska, även om jag inte heller tycker att talet var fantastiskt. Jag håller inte med om allt som sades i talet, men det är en annan sak.

tisdag 17 januari 2017

Flyg till Köpenhamn

I dag hade jag ett möte i tjänsten i Köpenhamn. Jag flög till Köpenhamn från Örebro.

Det går reguljärflyg den sträckan, och det fungerade riktigt bra. Flygplanen hade många passagerare, särskilt på vägen till Örebro på kvällen.

Örebro kommun ger ekonomiska bidrag till Örebro flygplats, såsom delägare i flygplatsen. Vissa partier i kommunfullmäktige tycker inte om det, eftersom de är motståndare till flygtrafik av miljöskäl. Flygplatsen är dock viktig infrastruktur. Stat och kommun ger även bidrag till järnväg, busstrafik, cyklister genom att cykelbanor byggs och underhålls, och sjöfart. Av alla trafikslag är det bara de motordrivna vägfordonen, vars ägare och brukare betalar mer till det offentliga, än vad infrastrukturen med mera för vägtrafiken får tillbaka. Det är således inte konstigt att ge stöd till en flygplats.

Förhoppningsvis kommer den reguljära flygtrafiken på Örebro att bära sig på sikt. Då behövs inte mer offentligt stöd. Om flygplanen är så pass välfyllda som i dag, ser jag ingen risk för förluster.

fredag 13 januari 2017

Lagrådsremiss om betalningsanmärkningar

Under 2013 och 2014 var jag, som verksjurist på Transportstyrelsen, expert i en statlig utredning om betalningsanmärkningar. Denna utredning om uppgifter om offentligrättsliga krav vid kreditupplysning överlämnade i september 2014 betänkandet Tillförlitligare kreditupplysningar – ett förbättrat integritetsskydd vid offentligrättsliga krav (SOU 2014:60). Utifrån förslagen i utredningen har regeringen den 12 januari 2017 beslutat om lagrådsremissen Ett starkare skydd mot orättvisa betalningsanmärkningar. Det är bra att lagförslagen i utredningen kan leda till resultat, det var bra förslag som utredningen lade fram. Jag förmodar att det kommer att vara politisk enighet om förslagen, när de väl når riksdagen.

torsdag 12 januari 2017

Ringa narkotikainnehav ej hinder för körkortstillstånd

Kammarrätten i Göteborg har i dom den 10 januari 2016 (mål nr 4162-16) slagit fast att om en person har dömts för ett fall av ringa narkotikabrott, för att han hade cannabis, men inte var påverkad och det inte var i samband med förande av fordon, inte är hinder mot att få körkortstillstånd. Transportstyrelsen hade nekat körkortstillstånd och beslutat om spärrtid på ett år. Både förvaltningsrätten och nu kammarrätten har funnit att körkortstillstånd skall beviljas.


Det är klart att narkotika och framförande av fordon inte hör ihop. Här rörde det sig dock om ett fall av innehav av en liten mängd av en lätt drog och inte i något samband med framförande av fordon. Någonstans måste gränsen gå, nu har kammarrätten visat var den går. Det är en rimlig dom.

onsdag 11 januari 2017

Utländsk inblandning i demokratin

En av de frågor som nu debatteras är utländsk inblandning i demokratiska val och processer. Bakgrunden till den aktuella debatten är en rapport från amerikanska säkerhetstjänster, som visar att Ryssland i hemlighet påverkade valet i USA i höstas.


Det kan vara värt att tänka på vad konsekvenserna kan bli av utländsk inblandning i politiken. Exempel finns i svensk historia.


Under den så kallade frihetstiden på 1700-talet styrdes Sverige av riksdagen, som dominerades av två partier. Det blev med tiden alltmer känt att det ena partiet följde franska intressen och det andra brittiska intressen, därtill var de betalda av de utländska makterna. Detta låg till grund för det folkliga stödet för kung Gustav III:s statskupp. När Gustav III tog över makten från riksdagen, blev det en svensk makthavare, i stället för franska och brittiska makthavare, som styrde Sverige.


Under mitten av 1900-talet var Sveriges kommunistiska parti, det nuvarande Vänsterpartiet, medlem i Komintern, den kommunistiska internationella samarbetsorganisationen som styrdes av Sovjetunionen. Partiet stödde bland annat Sovjetunionens anfallskrig mot Finland 1939 och dess ockupation av Estland, Lettland och Litauen 1940. Kommunisterna fick lyckligtvis aldrig något bestämmande inflytande i Sveriges riksdag, övriga partier var överens om att hålla det borta från sådant.


Demokratin handlar om folkets inflytande över statens styre. Då är det medborgarna i riket som skall ha det inflytandet. I viss mån kan också andra fast bosatta personer i riket ha demokratiskt inflytande. Dold påverkan från andra länder hör inte hemma i någon suverän stat. Det gäller för Sverige och andra länder att skydda sig från det.

tisdag 10 januari 2017

Utan adress, inte registrerad ägare

Förvaltningsrätten i Karlstad har i dom den 19 december 2016 (mål nr 2630-16) avslagit ett överklagande av ett beslut från Transportstyrelsen om att inte registrera en person i vägtrafikregistret som ägare till ett fordon. Personen var folkbokförd, men saknade känd adress i folkbokföringen.

I vägtrafikregistret ska fordonsägarens folkbokföringsadress, eller om han eller hon inte är folkbokförd, annan adress i landet föras in, enligt 38 § lagen (2001:558) om vägtrafikregister och 2 kap. 1 § och bilaga 1 p. 2 förordningen (2001:650) om vägtrafikregister.

En registrerad ägare som skulle sakna känd adress, skulle inte kunna nås av t.ex. beslut om fordonsskatt för fordonet. Det är därför viktigt att känd adress finns. En sådan adress skall finnas i folkbokföringen och vägtrafikregistret uppdateras dagligen automatiskt med aktuella adresser från folkbokföringen.

Det är en bra dom, även om en dom från förvaltningsrätten inte har så högt värde som prejudikat. Vi får se om domen blir överklagad. Det kanske är svårt att nå klaganden med domen, eftersom han saknar känd adress.

Arvet efter Barack Obama?

Vi närmar oss slutet på ämbetsperioden för den amerikanske presidenten Barack Obama. Det återstår att se hur historien kommer att bedöma honom. Det är först efter några decennier som det brukar stå klart vad en före detta hög politiker faktiskt har betytt. Kanske kommer han främst att bli ihågkommen för att det brittiska folket röstade för att lämna Europeiska Unionen.


I april 2016 besökte Barack Obama Storbritannien och dess dåvarande premiärminister David Cameron. Valrörelsen inför sommarens folkomröstning om huruvida Storbritannien skulle vara kvar som medlem i EU eller lämna EU pågick för fullt. Barack Obama gjorde då ett mycket märkligt, och som det skulle visa sig kontraproduktivt, inhopp i valrörelsen. Han skrev en debattartikel som publicerades i den brittiska tidningen The Telegraph: Barack Obama: As your friend, let me say that the EU makes Britain even greater, Barack Obama, President i USA, The Telegraph den 23 april 2016.


Den brittiska folkomröstningen handlade alltså om Storbritanniens och brittiska medborgares förhållande till EU. Då kom en statschef i ett tredje land, inte ens ett annat EU-land, och uppmanade britterna att rösta för att Storbritannien skulle vara kvar som medlem i EU. Opinionsundersökningar i Storbritannien strax efter Barack Obamas debattartikel visade en tydlig uppgång för de personer som tänkte rösta för att lämna EU och en tydlig nedgång för de personer som tänkte rösta för att Storbritannien skulle vara kvar i EU.


Det hände mycket mer i valrörelsen efter den 23 april och opinionsläget var oklart ända in i det sista, då den sida som ville lämna EU vann med ett par procentenheters marginal. Det är omöjligt att säga hur utgången av valrörelsen hade blivit utan Barack Obamas inhopp. Inhoppet var ändå märkligt, för det borde inte ha kommit som någon överraskning för honom, eller i vart fall inte för hans mer erfarna rådgivare, att hans debattartikel skulle kunna få en motsatt effekt mot den som Barack Obama officiellt sade att han stödde. Han sade att han önskade att Storbritannien skulle förbli medlem i EU.


Det är inte rimligt att höga politiker aktivt blandar sig i en folkomrösning i ett annat land. Det tyckte nog inte heller de britter som bestämde sig för att stödja att Storbritannien skulle lämna EU strax efter att Barack Obamas debattartikel blivit publicerad.


Barack Obama borde, vid sitt besök i Storbritannien i april 2016, ha nöjt sig med att säga sin mening på direkta frågor om folkomröstningen från brittiska journalister. Han borde då först ha gjort klart att detta var hans ståndpunkt och att han inte hade för avsikt att lägga sig i den brittiska folkomröstningen.


Kanske kommer det bestående arvet efter Barack Obama visa sig vara att Storbritannien, och kanske fler länder i dess kölvatten, lämnar EU. Det blir ett märkligt arv från en amerikansk president.