lördag 29 april 2017

Överdrivet förmynderi i Uppsala

Alkohol är inte vilken vara som helst. Det bör finnas särskilda regler om försäljningen av alkohol, såsom åldersgräns och förbud mot att sälja till den som är märkbart påverkad. Sedan kan vi ha olika uppfattning om den exakta omfattning av det förmynderi av befolkningen som sådana hör regler innebär. Det är moderat politik att verka för mindre förmynderi på detta område, än vad som finns i dag – ett mer balanserat förmynderi än det nuvarande svenska.

I Uppsala kommun har miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutat att två av Systembolagets butiker i centrum skall vara stängda i dag, lördagen innan Valborgsmässoafton. Det är överdrivet förmynderi att ha butikerna stängda en lördag. Märkligt nog var det en enig nämnd som fattade beslutet. Enligt min uppfattning har då Moderaternas ledamöter gått emot det som borde vara moderat politik. När det redan är generellt för mycket förmynderi kring försäljningen av alkohol, bör en moderst inte i en sådan här enskild fråga rösta för förmynderiet. Det vore intressant att höra bevekelsegrunderna för de moderater som röstade för beslutet.

torsdag 27 april 2017

Rattfylleri för flytt en decimeter

Hovrätten för Västra Sverige har i dom den 13 mars 2017 (mål nr B 4538-16) dömt en man för grovt rattfylleri, för att han har flyttat en bil omkring en decimeter medan han var påverkad av alkohol. Han hade en alkoholkoncentration i utandningsluften på 0,68 milligram per liter.


Bilen hade kört fast i lera, han försökte få loss den sedan han hade druckit. I enlighet med rättspraxis är detta att föra ett fordon, trots den korta sträckan. Domstolen bedömde dock att den korta sträckan gjorde att det inte hade varit någon större fara för trafiksäkerheten, varför påföljden inte blev så stor.


Den här domen är helt i enlighet med rättspraxis. Det är bra att rättsväsendet har en hård praxis mot rattfylleri. Alkohol hör inte ihop med förandet av fordon. Jag skriver några rader om domen, för att understryka att även en decimeters bilkörning är förande av fordon och kan leda till en fällande dom för rattfylleri. Så bör det också vara.

tisdag 25 april 2017

Citerad

I dag är jag citerad i Svenska Dagbladet.


Bedömningen som ligger till grund för citatet grundar sig på 18 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Denna paragraf innebär sekretess hos alla myndigheter för uppgifter som rör pågående utredningar och liknande om brott, så kallad förundersökningssekretess. Enligt artikeln har Transportstyrelsen gjort samma bedömning som Polismyndigheten. Det är bra.



onsdag 19 april 2017

Parkering och kontantbetalning

Kammarrätten i Stockholm har i dom den 13 april 2017 (mål nr 4350-16) om laglighetsprövning enligt kommunallagen (1991:900) slagit fast att det är tillåtet för en kommun att i parkeringsautomater bara ta emot betalning med kort och inte kontanter. Två av domstolens fem ledamöter var skiljaktiga och ansåg att detta inte borde vara lagligt.


I målet prövades ett beslut av Stockholms stad att byta ut parkeringsautomater. I de nya automaterna kunde betalning bara ske med kort. Prövningen skedde mot 5 kap. 1 § andra stycket lagen (1998:1385) om Sveriges riksbank, där det står att kontanter är lagliga betalningsmedel. I civilrättsliga avtal går det dock att avtala bort möjligheten att betala med kontanter. Kammarrättens majoritet ansåg att parkering på gatumark mot betalning hade så många civilrättsliga inslag, att det var lagligt för staden att inskränka möjligheten att betala med kontanter. Minoriteten ansåg i stället att de offentligrättsliga inslagen i regleringen runt denna typ av parkering och betalning är så stora att det inte borde vara lagligt.


Än så länge gäller kammarrättens dom, utifrån majoritetens uppfattning. Det finns rimliga skäl för båda ståndpunkter och det är troligt att kammarrättens dom kommer att överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen. Jag hoppas att målet får prövningstillstånd, så att saken kan bli avgjord i högsta instans.

lördag 15 april 2017

Ingen kommun kan besluta att den är kärnvapenfri zon

Stina Svensson, gruppledare i kommunfullmäktige i Göteborg för Feministiskt initiativ, har skrivit en delvis märklig debattartikel: Nej till kärnvapen i Göteborg. Hon vänder sig mot en planerad övning, där bland annat amerikansk militär skall samöva med svensk i Sverige, i Göteborg. Det är hon fullt fri att tycka. Ett av Stina Svenssons argument är emellertid att Göteborgs kommun skulle vara kärnvapenfri zon enligt ett beslut på 1990-talet. Ledningen för militärövningen kan inte utfästa att det ej kommer att finnas kärnvapen i Göteborg under övningen.

Enligt 10 kap. 8 § punkt 2 kommunallagen (1991:900) skall ett kommunalt beslut upphävas vid laglighetsprövning, om beslutet står i strid mot det som är kommunal kompetens. Regeringsrätten (numera Högsta förvaltningsdomstolen) dömde i målet RÅ 1990 ref. 9 att ett uttalande att kommunen var kärnvapenfri zon inte var kompetensenligt. Beslutet upphävdes därför.

Ett beslut av en kommun att den skulle vara kärnvapenfri zon är således olagligt och skall inte följas. Det beslut som Stina Svensson hänvisar till om Göteborgs kommun som kärnvapenfri zon är alltså olagligt. I det här fallet spelar det ingen roll om detta beslut överklagades eller ej, rättspraxis är så ass tydlig som den är. Olagliga beslut skall inte följas. Det argument mot den kommande militärövningen, som bygger på att Göteborgs kommun skulle vara kärnvapenfri zon, är därför något som ingen borde fästa någon vikt vid. Detta gäller oavsett vad man anser om militärövningen och om Stina Svenssons övriga argument.


torsdag 13 april 2017

Samvetsfrihet, förarbeten och gällande rätt

Arbetsdomstolen har i dom den 12 april 2017 (dom nr 23/17, mål nr B 10/16) slagit fast att en sjuksköterska inte har diskriminerats, för att hon har förvägrats tjänst som barnmorska när hon inför anställningen har talat om att hon av samvetesskäl inte vill delta vid aborter.


Målet hos Arbetsdomstolen har prövats mot Europakonventionens bestämmelser om diskriminering på grund av tro. Domstolen kom fram till att det varken hade förekommit direkt eller indirekt diskriminering.


Den svenska abortlagen (1974:595) innehåller inga bestämmelser om att personal skulle få avstå från att medverka vid aborter. I förarbetena till lagen, prop. 1974:70 ss. 76-77, uttalades bland annat följande:


"Frågan om sjukvårdspersonalens skyldighet att medverka vid abort har tagits upp av flera remissinstanser, vilka genomgående framhåller vikten av att det tas hänsyn till personalens önskemål att slippa delta i abortverksamheten. Enligt 13-15 §§ sjukvårdskungörelsen (1972:676) vilar ansvaret för fördelningen av sjukvårdspersonalens arbete i första hand på klinik- och blockchefer. Vid denna fördelning bör man självfallet inom sjukvården liksom inom arbetslivet i övrigt så långt det är möjligt la hänsyn till de anställdas intressen och förutsättningar i olika avseenden. Man bör därför undvika att till abortverksamheten binda sådan personal som av exempelvis moraliska eller religiösa skäl har svårt att acceptera sådant arbete. Detta gäller inte minst av hänsyn till den abortsökande kvinnan. Jag vill erinra om att vad jag nu har anfört även kommit till uttryck i det tidigare nämnda cirkuläret (MF 1972:59) från socialstyrel­sen med räd och anvisningar rörande tidiga abortingrepp. Några särskilda författningsbestämmelser i ämnet anser jag f. n. inte behövliga."



Det här uttalandet visar att när abortlagen infördes, ansågs personalens samvetsfrihet som en så pass naturlig sak, att den inte behövde regleras i lagtexten. Det finns också liknande uttalanden i samband med riksdagens behandling av frågan samma år.


Det har gått många år sedan 1974. Den allmänna meningen i debatten nu, tycks vara att samvetsfriheten inte finns, och inte skall finnas, i abortlagen.


Förmodligen hade saken sett annorlunda ut, om samvetsfriheten hade skrivits in i lagtexten 1974. Då hade riksdagen fått ta aktiv ställning till att ta bort samvetsfriheten, om riksdagsmajoriteten så hade önskat.


Det här visar tydligt risken med att inte skriva in det, som vid lagstiftningsarbetet framstår som självklart, i lagtexten. Förarbeten kan vara bra för att hjälpa till vid tolkningen av lag, men är inte en primär rättskälla på så sätt att det som står i förarbetena i sig ger enskilda rättigheter, skyldigheter eller möjliga privilegier. Även om samvetsfriheten togs upp som en självklarhet i propositionen till abortlagen, blev samvetsfriheten inte en del av den rättsliga regleringen kring aborter. Det innebär att den svenska abortlagen inte skyddar personalens samvetsfrihet.

måndag 10 april 2017

Mer formaliserat försvarssamarbete med Finland

Regeringen har beslutat att tillsätta en utredning för att ta fram en rättslig reglering för Sveriges försvarssamarbete med Finland, dir. 2017:30. Det handlar bland annat om att se till att nödvändiga svenska beslut skall kunna fattas med tillräcklig skyndsamhet. Det handlar också om att ge finsk militär som stödjer Sverige på svenskt territorium får de rättsliga befogenheter som är nödvändiga.


Det här är positivt, det visar på en klar vilja från svenska staten att utöka och fördjupa samarbetet med Finland för att stärka Sveriges och Finlands gemensamma försvarsförmåga. Det kan behövas. Vi lever i oroliga tider och samarbete med vänskapligt sinnade länder är bra och bör fördjupas.


Förhoppningsvis är det även dags för Sverige att gå med i Nato inom en inte alltför avlägsen framtid.

torsdag 6 april 2017

Biobränsle för flygplan

Saab har testflugit stridsflygplan med biobränsle. Det gick bra. Motorn behövde inte ens modifieras.

Det här bådar gott för flygindustrin. Om till och med stridsflygplan, där prestanda är av yttersta vikt, kan flygas på biobränsle, så borde alla typer av flygplan kunna göra det. Då behöver folk inte avstå från att flyga av miljöskäl.

onsdag 5 april 2017

Framtida utbyten av brittiska körkort

En del läsare av denna blogg vet redan att jag arbetar som verksjurist på Transportstyrelsen. Det innebär bland annat att jag har i uppdrag att hjälpa folk med deras frågor om reglerna kring körkort.


I dag talade jag med en svensk ung man bosatt i Storbritannien. Han skulle ta brittiskt körkort, men undrade om han skulle kunna byta ut sitt brittiska körkort mot ett svenskt, om han skulle flytta till Sverige efter Storbritanniens utträde ur EU. Jag sade att vi inte kan veta det med säkerhet, men att allt talar för att det borde gå bra. Det finns ingen anledning för Storbritannien att ändra sina körkortsregler från de EU-gemensamma. Så länge Storbritannien har i princip samma regler som EU om körkort bör det gå bra att byta ut ett brittiskt körkort mot ett svenskt.


Vi får lov att hoppas att min förutsägelse blir sann. Vi får också hoppas att detsamma kommer att gälla utbyte av svenskt körkort mot brittiskt, för den som flyttar åt andra hållet. Det finns egentligen ingen anledning att tro att situationen skulle bli annorlunda, men man vet aldrig. Det verkar finnas en del högt uppsatta personer inom EU som inte verkar se konstruktivt på Storbritanniens framtida utträde ur EU. Förhoppningsvis blir resultatet av utträdesförhandlingarna konstruktiva och bra i alla fall.