tisdag 25 juli 2017

Systembolaget börjar sälja glass?

Enligt den statliga utredningen Reglering av alkoglass (SOU 2017:59), delbetänkande av Utredningen om vissa alkohol- och marknadsföringsfrågor, skall försäljning av glass med viss mängd alkohol bara tillåtas på samma sätt som alkoholdrycker. Försäljning skall således kunna ske på Systembolaget genom dess detaljhandelsmonopol. Restauranger med serveringstillstånd skall också kunna sälja alkoglass. Vi kan alltså får se frysboxar för glass i varje butik som tillhör Systembolaget i framtiden.


Det här ligger i linje med den nuvarande regleringen av försäljning av alkohol. Det är därför ingen förvånande lösning. Det är däremot en dålig lösning. Systembolaget bör inte ha detaljhandelsmonopol på försäljning av produkter med alkohol. Så länge detaljhandlare kan uppfylla de strikta regler om ålderskrav, öppettider, begränsad marknadsföring med mera vid försäljning, borde alla detaljhandlare kunna sälja alkohol. Då skulle inte Systembolaget behöva investera i frysboxar.

Det var Sovjetunionen som bar skulden till Finlands krig 1941

Fredagen den 22 juli hade jag följande insändare publicerad i Nerikes Allehanda. Den besvarades samma dag på ledarsidan, av en ledarskribent som försökte gå i svaromål, men inte lyckades gå hela vägen.

Det måste påpekas om och om igen: det var Sovjetunionen som orsakade det så kallade fortsättningskriget mellan Sovjetunionen och Finland från 1941 till 1944.



Nerikes Allehanda skriver långt och intressant om Republiken Finlands hundraåriga historia på ledarplats i tidningen söndagen den 9 juli 2017. Det förekommer emellertid ett allvarligt fel i artikeln: Finland anklagas för att ha anfallit Sovjetunionen 1941.


Finland hade genomlidit det hårda finska vinterkriget 1939-40, när Sovjetunionen i allians med det nazistiska Tyska Riket hade som mål att erövra hela Finland. Sovjetunionen vann stora delar av Finlands territorium i Moskvafreden 1940. Finland bevarade sin självständighet och skyddade Sverige från att få Sovjetunionen som närmsta grannland. Det fanns naturligtvis ändå ett missnöje med bristen på hjälp från västmakterna och förlusten i kriget.


Under våren och försommaren 1941 hade Finland kontakter med Tyska Riket och förberedde sig för att kanske behöva gå i krig igen. Uppgiften i NA:s ledarartikel att det fanns finländska soldater som inte hade blivit hemförlovade efter vinterkriget är korrekt. Ytterligare krigsmateriel kunde köpas från Tyska Riket.



När Tyska Riket anföll Sovjetunionen den 22 juni 1941, förklarade sig Finland neutralt. Adolf Hitler förklarade i radio hur Tyska Riket, Rumänien och Finland gjorde gemensam sak mot bolsjevismen genom angreppet. Det var ett uttalande som Finland inte hade godtagit i förväg.


Trots Finlands neutralitetsförklaring bombade sovjetiskt bombflyg det finska kustförsvaret redan den 22 juni. De följande dagarna intensifierades bombanfallen. På morgonen den 25 juni bombades flera städer i södra och nordöstra Finland. Följden av dessa sovjetiska flygbombningar blev att Finlands riksdag på eftermiddagen den 25 juni enhälligt ställde sig bakom regeringens konstaterande att Finland återigen befann sig i krig med Sovjetunionen.


Finland hade förberett sig för kriget. Det måste alla länder göra, som lever under hot om militära angrepp från grannländer. Även Sverige hade fler soldater än vanligt inkallade under de här åren, Sveriges neutralitetsvakt. Finska armén var mobiliserad och flottan hade förberett mineringar i Finska viken. Ett möjligt samarbete med Tyska Riket var också förberett. Det innebär inte att Finland orsakade kriget.


Det finns mer att läsa i Finlands historia 4 av Henrik Meinander, s. 227-228. Detta har beskrivits som det svenskspråkiga standardverket om Finlands historia. Se även Finlands politiska historia 1809-1998 av Osmo Jussila, Seppo Hentilä och Jukka Nevakivi, s. 231, och Finlands fyra krig av Jan Linder, s. 112-113.


fredag 14 juli 2017

Kort sommarsemester

Nästa vecka är den sista av fyra veckors semester denna sommar. Det känns som om en till veckas semester är en kort tid. Om jag tar en veckas semester under höst, vinter eller vår, känns det som en lång semester. Allt är relativt, men det har väl att göra med att det är en sista vecka av fyra semesterveckor. Det blir nog bra att återgå till arbetet ändå. Utvilad kommer jag att vara.

tisdag 11 juli 2017

Klartecken för maskeringsförbud på allmän plats

Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna ger Belgien rätt att ha en lag som innebär generellt förbud mot att bära kläder som helt eller delvis täcker ansiktet på allmän plats. Tre kvinnor förde talan mot förbudet, de menade att de bar slöja för ansiktet av fri vilja och religiösa skäl, och ansåg att lagen innebar diskriminering mot dem. Domstolen anser emellertid inte att förbudet kränker åsiktsfriheten eller religionsfriheten. Lagen är därmed i överensstämmelse med Europakonventionen om mänskliga rättigheter, den kan fortsätta tillämpas.

Det här är en bra dom. Åsiktsfrihet eller religionsfrihet kan inte rimligtvis kränkas, för att man förbjuds att maskera sig. Den enskilda är fullt fri att behålla sina åsikter och sin religiösa tro. Maskering kan inte i sig vara ett uttryck för en åsikt.

måndag 10 juli 2017

Fel på larmsystemet

Larmsignalen "Hese Fredrik", Viktigt meddelande till allmänheten, har ljudit "på grund av tekniskt fel" i Stockholm denna söndagskväll. Felmeddelanden och annan viktig information dröjde mycket länge.

Det är väl tur i oturen att vi svenskar är så pass civiliserade att inga verkar ha tagit tillfället i akt att starta upplopp eller så.

torsdag 6 juli 2017

Olagliga trafikljus

I slutet av juli och början av augusti kommer Stockholms stad att ha "samkönade" trafikljus. Kommunen byter ut symbolerna på några av trafikljusen för gående mot samkönade symboler. Det kommer att kosta 100 000 kronor. Tiden sammanfaller med Pride i Stockholm.

Problemet är att dessa trafikljus strider mot vägmärkesförordningen (2007:90), som har bestämmelser om hu r cägmärken, trafikljus med mera i trafiken skall se ut. Syftet med standardiserade utseenden är naturligtvis att det skall vara mycket lätt att bara med en blick känna igen symbolerna, vilket är till fromma för trafiksäkerheten.

Det core bättre om Stockholms stad skulle satsa pengarna på annat, till exempel kommunal propaganda som vore laglig.