Kontaktuppgifter

Kammarrätten i Stockholm har i dom den 27 november 2018 (mål nr 7784-18) beslutat att delvis efterge den sekretess som Polismyndigheten hade belagt uppgifter med gentemot en part i ett ärende om omplacering av hundar.


Den person, vars hundar hade blivit omplacerade, hade inte fått ut namn, personnummer, adresser och telefonnummer till de personer som hade visat intresse av att ta över hundarna. Kammarrätten menade att 21 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) medger sekretess på uppgifter som adresser och telefonnummer, om det av särskilda skäl kan anses att den vars uppgifter lämnas ut kan utsättas för hot, våld eller annat allvarligt men. Däremot skulle det inte vara sekretess på personernas namn och personnummer.


Det är i dagens informationssamhälle lätt att ta reda på adresser och telefonnummer till personer, om man har deras namn och personnummer. Det finns tjänster på internet för detta och flera offentliga register som innehåller uppgifterna. Den som frågar exempelvis Skatteverket om adressuppgifter kan bara nekas det om Skatteverket osannolikt nog skulle veta om de skäl som ledde Polismyndigheten till beslutet om sekretess. Undantag gäller bara för det fåtal personer som har skyddade personuppgifter.


Om tanken med sekretessen är att parten inte skall kunna kontakta de aktuella personerna, men parten får ut namn och personnummer, är det normalt ändå lätt för parten att få tag på adresser och telefonnummer. Utifrån detta anser jag att det kan ifrågasättas om Kammarrätten i Stockholm har gjort en korrekt tolkning av 21 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen.

Parallellgata

Karlsdalsallén i södra Örebro är avstängd föratt byggas om. Samtidigt har den parallella gatan Reträttvägen stängts av. Jag frågade kommunen varför, skälet äratt Karlsdalsallén äravstängd och trafik inte skallta parallellgatan. Det låter bakvänt ochär det också. Om jag finge bestämma, skulle Reträttvägen öppnas.

Det är i alla fall inte meningen att Reträttvägen skall vara permanent avstängd, blev jag försäkrad. Det är alltid något.

Dålig idé för regering

Den tidigare partiledaren för Folkpartiet (numera Liberalerna), Bengt Westerberg, föreslår i Svenska Dagbladet att Socialdemokraterna och Moderaterna skulle bilda regering.

Det tyngsta skälet för att bilda regering som en sådan ohelig allians, skulle vara att få en handlingskraftig regering. Då borde den ha majoritet i riksdagen. Eftersom Socialdemokraterna har blivit så mycket mindre under de senare valen, kan de och Moderaterna efter årets val inte bilda en egen majoritet i riksdagen. Då faller det tyngsta skälet bort.

Det finns även andra skäl emot en dylik regering. Det handlar om de två motpolerna i riksdagen, bland de demokratiska partierna. Det är många frågor där de skulle ha svårt att komma överens.

Många av bägge partiers väljare skulle se samarbetet som ett svek och lämna partierna. Kanske är det detta som Bengt Westerberg egentligen hoppas på: väljare som går från Moderaterna till Liberalerna.

Det vore ingen bra regeringskonstellation.

Bra dom om upphandlingsskadeavgift

Vid offentlig upphandling är huvudregeln att varje myndighet sköter sina egna upphandlingar och är ansvarig för sina egna eventuella fel vid upphandlingar. En myndighet som gör fel, kan dömas att betala upphandlingsskadeavgift.

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i dom den 20 november 2018 (mål nr 122-18) slagit fast att varje myndighet faktiskt är ansvarig bara för sina egna fel. Det är en mycket bra dom, som fastställer vad som faktiskt har gällt i decennier enligt reglerna om offentlig upphandling.

Omständigheterna var att en nämnd i en kommun hade upphandlat ett bullerskydd utan annonserat förfarande, vilket gjorde detta till en otillåten direktupphandling. Konkurrensverket ansökte därför om att kommunen skulle betala upphandlingsskadeavgift. Avgiftens storlek skulle, enligt Konkurrensverket, bli högre för att en annan nämnd i samma kommun tidigare hade genomfört en otillåten direktupphandling.

Såväl förvaltningsrätten som kammarrätten och nu HFD beslutade om en lägre avgift än den yrkade. Samtliga domstolar bedömde att de kommunala nämnderna var egna upphandlande myndigheter och att det därför saknades skäl att beakta att en annan nämnd i kommunen tidigare hade gjort sig skyldig till otillåten direktupphandling. HFD konstaterar att en kommunal nämnd är en egen upphandlande myndighet, när den genomför sina upphandlingar självständigt.

Det är märkligt att Konkurrensverket inte hade den kunskap som alla instanser av domstolar hade. En kommunal nämnd är en myndighet. Huvudregeln är därför att varje kommunal nämnd är en egen upphandlande myndighet. Sedan finns det många kommunala myndigheter, likväl som många statliga myndigheter, som samarbetar om offentliga upphandlingar. Det förändrar inte huvudregeln.

Överkörda moderater

Staffanstorps kommun har blivit uppmärksammad, för att Moderaterna och Sverigedemokraterna har bildat ett samarbete för att styra kommunen. Nu visar det sig att de föreslår höjd kommunalskatt.

Det är aldrig moderat politik att höja skatten. Sverige har världens högsta skattetryck och Moderaterna är det enda partiet med trovärdighet när det gäller att sänka skatterna.

Jag kan ha överseende med moderater som samarbetar med partier som Sverigedemokraterna på lokal nivå, där är det ofta personliga samarbetsmöjligheter som är viktiga. Om detta samarbete leder till höjd skatt, är det dock bara att konstatera att Moderaterna har blivit överkörda och sparkade på i förhandlingarna. Då har jag inte överseende längre.

Saudiskt inflytande i Örebro

Svenska Dagbladet avslöjar det som det länge har ryktats om i Örebro: Saudiarabien betalar årligen miljonbelopp till Alsalamskolan, en friskola i Örebro med muslimsk inriktning. Ett syfte som framkommer i artikeln är att sprida den form av islam som är förhärskande i Saudiarabien.

Det kan ifrågasättas om der är rimligt att en svensk skola skall ta emot stora monetära bidrag från andra länder för att sprida det landets religion i Sverige. Vi har religionsfrihet,vilket är bra, det skall vi ha. Den kan saudierna utnyttja, men svenska kyrkor får inte missionera i Saudiarabien. Det borde vara lika villkor.

Nekat tredje pass inom fem år

Kammarrätten i Stockholm har i dom den 7 november 2018 (mål nr 6531-18) avslagit ett överklagande av en kvinna som har ansökt om nytt svenskt pass.


Skälet till Polismyndighetens avslag var att en ansökan om vanligt pass skall avslås, om det inom de senaste fem åren har utfärdats tre pass till den som ansöker om nytt pass och det saknas särskilda skäl att utfärda ett nytt pass. Polismyndigheten tillämpade därmed en ny regel i 7 a § passlagen (1978:302) som har tillkommit för att minska missbruket av nyansökningar om svenska pass. Förvaltningsrätten avslog kvinnans överklagande och nu har även kammarrätten gjort det. De skäl som kvinnan anförde, att hon bland annat behöver pass för att besöka sin far som bor i Förenade Arabemiraten, bedömdes inte som tillräckliga.


Den nämnda förändringen i passlagen har alltså nu givit effekt i rättspraxis. Förändringen var nödvändig och god, nu upprätthålls den också av passmyndigheten och domstolarna. Det är bra.

Fars dag

Det är fars dag i dag. Även om jag inte bor på samma ort som min far, har jag gratulerat honom på distans via SMS och samtal per telefon. Det är bra att åtminstone ha tid med det. Jag har haft ett bra liv, mycket tack vare min far.

Vapenstillestånd

I dag klockan elva är det hundra år sedan vapenstilleståndet som avslutade striderna på västfronten under första världskriget trädde i kraft.

Det har skrivits mycket om första världskriget, dess orsaker, hur det hade kunnat undvikas, dess förlopp, dess fredsavtal och hur freden hade kunnat utformas bättre och inte innehålla grunderna för andra världskriget. Jag kommer därför inte att försöka skriva någon egen analys på det begränsade utrymmet som min blogg utgör. Det är bara att konstatera att kriget hade kunnat undvikas, när det väl inträffade hade freden efter det kunnat utformas bättre och andra världskriget hade kunnat undvikas på många olika sätt,

Vi kan inte ändra på historien. Det är däremot möjligt att lära sig av historien för att undvika framtida misstag och krig.

Det europeiska samarbetet inom EU är utformat för att göra samarbete och handel så betydelsefullt mellan de europeiska länderna, att krig blir omöjligt. Det innebär inte att allt med EU eller att varje ny gemensam regel är bra. EU bör bejaka och hylla de olikheter som finns mellan medlemsländerna, inte genom onödiga regelverk så frön till nya splittringar och att fler länder skulle följa Storbritanniens väg ut ur EU. Låt oss ha ett välutvecklat samarbete mellan olika länder i EU.

Fredsavtal blir inte alltid bra, men vapenstillestånd är att föredra framför fortsatt krig. Vapenstilleståndet för hundra år sedan i dag bör vi tänka på med tacksamhet.

Sekretess mot egen styrelseledamot

Kammarrätten i Göteborg har i dom den 1 november 2018 (mål nr 2691-28) avslagit ett överklagande om att få ut en allmän handling som innehöll timpriser för juridisk rådgivning. Det märkliga är att den som hade klagat ändå borde ha fått handlingen, inte som offentlighetsuttag utan som styrelseledamot för den myndighet som vägrade lämna ut handlingen.


Kommunstyrelsen i en kommun hade upphandlat tjänsten juridisk rådgivning. En ledamot av kommunstyrelsen begärde att få ut en bilaga till upphandlingsunderlaget, där uppgifter om timpriser för den juridiska rådgivningen stod med.


Enligt 31 kap. 16 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL, gäller sekretess för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden när denne har trätt i affärsförbindelse med en myndighet, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Företaget som hade vunnit upphandlingen och lämnade juridisk rådgivning hade åberopat att det önskade att prisuppgifterna skulle vara belagda med sekretess. Kommunstyrelsen fann också att så borde vara fallet och vägrade utlämnande.


Kammarrätten upprätthåller kommunstyrelsens beslut. I princip anser jag att kammarrättens beslut är korrekt, uppgifterna bör vara belagda med sekretess. Det är ingen skillnad att det handlar om en ledamot i kommunstyrelsen som begär offentlighetsuttag. Sekretessen gäller inte gentemot ledamoten i kommunstyrelsen, hon är en del av myndigheten och har en given rätt att få del av alla uppgifter som myndigheten har. Sekretessen gäller även för henne, hon kan inte lämna uppgifterna vidare eller förfoga med dem i strid mot sekretessen. När hon då begär att få uppgifterna som offentlighetsuttag, är det korrekt att neka utlämnandet.


Samtidigt skrev kommunstyrelseledamoten i överklagandet till kammarrätten att hon som ledamot i kommunstyrelsen inte hade fått tillgång till uppgifterna. Det är fel att hon inte har fått tillgång till uppgifterna som ledamot i kommunstyrelsen. Rätt väg för att få dem, är dock inte att begära ut dem som offentlighetsuttag eller att överklaga nekandet att lämna ut dem som offentlighetsuttag.


Det som är mest märkligt är att en ledamot i kommunstyrelsen inte får tillgång till kommunstyrelsens egen handling. Hade hon fått det, hade det här målet aldrig kommit till kammarrätten. Jag frågar mig vad som har förmått någon eller några andra som arbetar för kommunstyrelsen i denna kommun att neka en ledamot i styrelsen tillgång till styrelsens handling. Ett sådant nekande saknas det rättsligt stöd för. Det är därför också rimligt att det saknas uttalade möjligheter att överklaga ett sådant nekande, det skall helt enkelt aldrig bli aktuellt.

Underhållsstöd borde ha nekats

Kammarrätten i Jönköping har i dom den 12 oktober 2018 (mål nr 2387-17) beviljat underhållsstöd till två barn, att utbetalas till deras mor, för att deras far är på flykt undan en internationell efterlysning och av den orsaken inte bidrar till barnens försörjning.


Försäkringskassan hade avslagit ansökan om underhållsstöd. Förvaltningsrätten biföll överklagandet, även om det fanns en skiljaktig ledamot som ville avslå. Kammarrätten fastslår förvaltningsrättens bifall, fast även där fanns det en skiljaktig ledamot som ville avslå ansökan.


Jag håller med Försäkringskassan och de skiljaktiga ledamöterna. Den skiljaktiga ledamoten i kammarrätten påtalar att bara det faktum att två makar lever på skilda håll inte behöver innebära att samlevnaden har hävts och att sammanboendet i det här fallet inte hade brutits på ett sådant sätt att barnen hade rätt till underhållsstöd.


Förutom de argument som framförts, anser jag att det inte borde kunna vara en grund för underhållsstöd från Försäkringskassan, att en frånvarande förälder är frånvarande för att han eller hon håller sig undan en efterlysning. Om detta inte är en grund som kan läsas ut ur bestämmelserna i socialförsäkringsbalken, borde en sådan grund införas där. Det är stötande att en familj får ekonomiskt stöd av Försäkringskassan, för att en familjemedlem är på flykt undan rättvisan.