Frihandel med sydamerikanska länder

EUoch den sydamerikanska handelsalliansen Mercosur har kommit överens om ett frihandelsavtal. Det sägs vara det största någonsin för EU. Mercosur omfattar Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay, så det kan stämma.

Frihandel är bra, det berikar världen och dess invånare. Det finns kritiker, såsom en del miljöorganisationer, men handel ökar välståndet och med högre välstånd satsar vi också mer på bättre miljö. Jag ser mest fördelar med avtalet.

Årsdag för två tragedier

I dag är det 310 år sedan slaget vid Poltava. Det räknas ofta som slutpunkten för Sveriges stormaktstid. Det är en av den svenska historiens största tragedier. Följden blev också tragisk för invånarna i Estland, Ingermanland, Livland och Karelen, som kom under rysk överhöghet.

Det är i dag också 105 år sedan mordet på ärkehertig Franz Ferdinand. Det blev startskottet för första världskriget, på grund av många olyckliga omständigheter och politiker villiga att gå i krig. Första världskriget får. nog räknas som historiens största tragedi, inte minst mot bakgrund av att det ledde till kommunismens, fascismens och nazismens framgångar, andra världskriget, Förintelsen och en utveckling under 1900-talet med mindre fredlig och demokratisk utveckling och färre monarkier än vad det annars hade varit.

Det var en bättre dag i dag.

Flyktingstatus till könsstympare

Migrationsöverdomstolen har i två domar den 17 juni 2019 (mål nr 14584-18 och 14585-18) beslutat att bevilja ett gift par flyktingstatus i Sverige, trots att de har låtit könsstympa sina tre döttrar som små.


Familjen kom ursprungligen från Somalia. Könsstympningarna skedde i flyktingläger i Jemen 2005, 2007 respektive 2010. En asylsökande är utesluten från rätt till asyl i Sverige, om sökanden har begått ett grovt, ickepolitiskt brott utanför Sverige innan ankomst till Sverige, enligt 4 kap. 2 b § första stycket 2 utlänningslagen (2005:716).


Domstolen för ett långt resonemang med genomgång av internationella konventioner och hänvisning till lagar i andra länder. Det är inte förbjudet med könsstympning i Somalia eller i Jemen. Domstolen konstaterar att könsstympning som har skett utomlands kan leda till lagföring i Sverige, även om den har skett i ett land där det är lagligt. Samtidigt uttrycks i förarbetena till lagen (prop. 1998/99:70 s. 11) att det inte vore rimligt att asylsökande föräldrar skulle löpa risk att åtalas i Sverige om de kom till Sverige med barn som tidigare könsstympats enligt traditioner i hemlandet. Svensk rätt är också restriktiv när det gäller uteslutning från flyktingstatus. Sammanfattningsvis landar domstolen i att flyktingstatus skall beviljas.


Ur rättssäkerhetssynvinkel är domen rimlig. Brotten skedde enligt tradition och där det inte var olagligt, innan resan till Sverige. Samtidigt rör det sig om tre brott som innebär misshandel med livslånga bestående men. Kan det finnas skäl för Sverige att verka för att könsstympning skulle regleras i internationella konventioner som ett folkrättsbrott eller liknande? Då skulle inte bara Sverige, utan även många andra länder, kunna ta större krafttag mot detta hemska brott.

OS till Milano

Stockholm kommer inte att bli värd för vinter-OS 2026. Det blir i stället Milano som får den äran.

Det hade i och för sig varit roligt med OS i Sverige. Risken hade dock varit att spelen skulle gå med stor förlust och att det ytterst skulle vara de svenska skattebetalarna som skulle få betala notan. Det vill jag inte vara med om. Då är det bättre att Milano och Italien får stå risken för den ekonomiska förlusten.

Avgift för offentlighetsuttag

Högsta förvaltningsdomstolen har i dom den 17 juni 2019 (mål nr 6975-18) slagit fast den gamla principen att avgift kan tas ut av den som vill ha kopior av allmänna handlingar från en myndighet. Det strider inte mot tryckfrihetsförordningens bestämmelser om handlingars offentlighet.

Utslaget var väntat. Domskälen är kortfattade, men fullt tillräckliga. Det är en bra dom.

Konst i kommunen

Engelbrektsstatyn på Stortorget i Örebro var privat finansierad genom en nationell insamling. Kommunstyrelsens ordförande Kenneth Nilsson (S) nämner ändå den vid kommunfullmäktige i dag, när han pratar om konst bekostad av Örebro kommun. Eftersom den statyn inte var offentligt finansierad, är jämförelsen inte tillämplig. Om det hade varit frågan om att resa en staty över Engelbrekt i dag, hade Moderaterna sagt nej till en kommunal finansiering, men ja till en staty bekostad av en nationell insamling.

Vätternrundan

I dag körde jag bil mellan Askersund och Motala. Därtill var jag nödd och tvungen, eftersom jag skulle skjutsa hem en hund. Sådant behöver göras ibland, när man är hundägare.

Samtidigt pågick motionscykelrundan Vättern runt. Det innebar att bilisterna fick dela vägen med en mängd cyklister och hastigheten var nedsatt till 60 km/h. Detta hade inte varit något problem, om alla bilister bara hade hållit 60 km/h. Tyvärr var det många bilister som körde mycket långsammare än så och vid ett tillfälle stod trafiken helt still i bortåt en kvart. Det är jobbigt att köra bakom så dåliga bilförare. Jag kom fram, i alla fall, och inga cyklister skadades någonstans längs vägen, vad jag kunde se.

Uppgiftsminimering

Kammarrätten i Stockholm har i dom den 4 juni 2019 (mål nr 1719-19) dömt i ett mål om offentlighetsuttag, där uttag har nekats med hänvisning till dataskyddsförordningens princip om uppgiftsminimering.

 

Riddarhuset hade begärt ut uppgifter från Skatteverkets folkbokföringsdatabas SPAR över alla nyfödda barn i Sverige till manlig vårdnadshavare med maka. Syftet för Riddarhuset var att fullfölja sin årliga komplettering av den svenska adelns genealogi, som Riddarhuset har gjort sedan 1760-talet. Riddarhuset ansåg att en sådan komplettering baserat på begärt uttag var den enda rimligt framkomliga vägen.

 

Skatteverket nekade uttaget med hänvisning till 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), som bl.a. säger att uppgifter får beläggas med sekretess och därför inte lämnas ut, om det kan antas att uppgifterna skulle användas i strid mot dataskyddsförordningen. Skatteverket hänvisade till att adeln utgör mindre än 1 % av den svenska befolkningen och behandling av uppgifter om samtliga nyfödda skulle gälla en stor andel personuppgifter som aldrig berör Riddarhusets verksamhet. Det skulle då strida mot dataskyddsförordningens princip om uppgiftsminimering i art. 5.1.c. Riddarhuset överklagade och hänvisade bland annat till att urval tidigare hade kunnat göras, enligt personuppgiftslagen, samt att överflödiga uppgifter omedelbart skulle raderas av Riddarhusets personuppgiftsbiträde för behandlingen. Kammarrätten avslog överklagandet, i huvudsak på de grunder som Skatteverket hade angivit.

 

Jag är personligen litet förvånad över domen. Jag hade inte tänkt mig att principen om uppgiftsminimering skulle kunna dras så långt, så att man inte ens skall kunna göra ett uttag ur ett offentligt register för att sedan omedelbart radera de flesta uppgifterna, när detta framstår som den enda rimligt framkomliga vägen att nå önskat resultat. Så vitt jag vet, är detta den första domen där ett liknande resonemang har förts. Om Riddarhuset överklagar domen bör det vara möjligt att få prövningstillstånd hos Högsta förvaltningsdomstolen. Det vore intressant att läsa högsta instansens avgörande av denna fråga.

 

Grand Slam-titlar

Rafael Nadal (ESP) vann årets Franska Öppna i tennis, hans tolfte totalseger i turneringen och artonde grand slam-titel totalt. Han har därmed närmat sig Roger Federers (SUI) rekord på 20 grand slam-titlar.

På 1990-talet tyckte man att det var fantastiskt att Pete Sampras (USA) kunde slå rekord med 14 grand slam-titlar. Nu ligger han bara på fjärde plats på listan över herrar med många grand slam-titlar, Novak Djokovic (SRB) har femton titlar.

Frågan är om det är sämre konkurrens i toppen av världstennisen nu, jämfört med 1970-talet då Björn Borg slog igenom eller 1980-talet, då Mats Wilander och Stefan Edberg tog grand slam-titlar. Samtidigt saknas det svenskar som kan hävda sig i de största tennisturneringarna. Svensk tennis var fantastisk då, kan den inte bli det igen? Kan inte bredden i världstoppen bli större, exempelvis med svenskt deltagande?

Det kanske blir annorlunda på 2020-talet.

Nationaldagen

I dag är det Sveriges nationaldag. Den firas den 6 juni av flera orsaker.

Den främsta orsaken torde vara att Gustav I valdes till kung denna dag år 1523, då Sverige var nästan helt befriat från den danskkontrollerade Kalmarunionen.

En annan orsak har varit 1809 års regeringsform. Det var en bra grundlag, frihetlig för sin tid, som överlevde in på 1970-talet. Det tråkiga med 1809 års regeringsform är orsaken att den tillkom: Sveriges förlorade krig mot Ryssland, då östra rikshalvan blev det ryska storfurstendömet Finland, och den därpå följande statskuppen. Sverige borde ha satsat allt på att återfå Finland, där folket fortfarande ville vara svenskar. Det var synd att man gav upp Finland och i stället bytte bort Svenska Pommern, där folket också var nöjda med det svenska styret, mot en lös union med Norge som inga norska invånare ville ha.

Den 6 juni är också dagen då Sveriges flagga i sin nuvarande form hissades officiellt för första gången, 1906. Detta var sedan unionen med Norge hade upplösts och unionsmärket i flaggan därför togs bort.

Nationalafton

Vi firar påskafton, Valborgsmässoafton, midsommarafton, julafton och nyårsafton i Sverige. Aftnarna är ofta föremål för större fester än de påföljande dagarna. I morgon är det Sveriges nationaldag och helgdag. Hur många firar nationalafton i dag? 😉🇸🇪

Brittiskt rekord i att inte använda kol

Storbritannien har länge konsumerat mycket kol för att producera elektricitet. I slutet av maj i år hade de en period av två veckor utan att el producerades av kol. Det låter kanske inte mycket, med svenska mått mätt, men är ändå positivt. Mänskligheten kan lämna kolförbränning bakom sig.