Vård

Sjukhusen i Sverige ger bra vård, till låg kostnad för den svensk som så behöver. Det har jag aldrig varit mer tacksam över än nu. Min fru behöver omfattande sjukhusvård just nu. Det är bra att den vården finns.

Prorogued Parliament

På förslag från premiärministern, har Drottningen av Storbritannien och Nordirland fattat beslut om att parlamentet inte skall sammanträda under en tid från början av september till mitten av oktober. Begreppet i brittisk statsrätt heter Prorogue the Parliament. Det finns ingen direkt motsvarighet till detta i Sverige, så vitt jag kan förstå, men det liknar mest att parlamentet ajourneras. Det rör sig inte om att parlamentet upplöses, varpå det annars skulle bli nyval.

Premiärministern lade fram förslaget, för att parlamentet inte skulle rösta bort att Storbritannien och Nordirland lämnar EU den 30 oktober. Detta har setts som kontroversiellt. Framför allt de som inte vill lämna EU, eller vill ha en mer ordnad och gradvis övergång från medlemskap till att stå helt utanför EU, har uttryckt att det är kontroversiellt.

Det bör påpekas att det inte är något nytt eller udda att ”Prorogue the Parliament”. Det är inte odemokratiskt, eftersom det är ett instrument som finns i brittisk statsrätt. Jag kan förstå de som argumenterar emot att premiärministern lade fram förslaget. Drottningens beslut att godkänna det är inte det minsta kontroversiellt. Det hade varit mycket mer kontroversiellt om hon hade avslagit förslaget, då hade hon gått emot praxis och blandat sig i det politiska spelet på ett sätt som hon förväntas att aldrig göra.

Nyheterna kring hur Storbritannien och Nordirland lämnar EU fortsätter att vara intressanta.

Platsinformation

De senaste dagarna har jag läst ett antal olika inlägg i sociala media med rekommendation om att ladda ned SOS-appen till sin mobiltelefon. En påstådd fördel är att appen noterar var telefonen finns och skickar platsinformationen till SOS alarm, för den som ringer dit.

Jag ser inte nyttan i detta. Jag ser alltid till att appar inte får notera min position, därför att jag inte vill att det skall registreras. Det är min ensak var jag befinner mig. Därtill vet jag alltid själv var jag befinner mig, så om jag behöver ringa SOS alarm, kan jag tala om det för larmoperatören. Det behöver jag ingen app till.

Mitt privatliv är mer värt för mig, än en app som kan skicka min platsinformation för den osannolika händelse att jag skulle behöva ringa SOS alarm utan att veta var jag skulle befinna mig. Mot denna bakgrund skulle jag också avråda de flesta från att skaffa SOS-appen. Möjligen kan den vara bra att ha för människor med mycket dåligt lokalsinne. Jag behöver den inte.

Sanktionsavgift enligt dataskyddsförordningen beslutad

Datainspektionen har beslutat den 20 augusti 2019 (dnr DI-2019-2221) om sanktionsavgift enligt dataskyddsförordningen. Det är första gången för ett sådant beslut i Sverige.

Skälet till sanktionsavgiften är i huvudsak att program för ansiktsigenkänning har använts utan att dataskyddsförordningens regler har följts. De biometriska uppgifter som används för ansiktsigenkänning är känsliga personuppgifter som enligt hivudregeln i art. 9 inte får behandlas. Något tillämpligt undantag har inte åberopats.

Det är bra att det kommer beslut om sanktionsavgift. Det blir början på att Sverige kan vara med och utveckla rättspraxis.

Den kommunala gymnasienämnd som måste betala sanktionsavgift får trösta sig med att vara historisk.

Förseningsavgifter efter elektroniska utskick

Kammarrätten i Jönköping har i dom den 11 juli 2019 (mål nr 435-19) avslagit ett överklagande om förseningsavgift enligt skatteförfarandelagen (2011:1244).

Klaganden hade själv anmält sig till möjligheten att få post från myndigheter elektroniskt via tjänsten Mina meddelanden. Under sommaren 2018 fick hon påminnelser dit från Skatteverket om att lämna in självdeklaration. Hon hävdade dels att hon inte hade kommit åt sin e-post då hon inte varit på sitt vanliga arbete, dels att hon trodde att hon redan hade lämnat in deklarationen. Hon anförde att Skatteverket borde ha skickat påminnelse med vanlig post, när hon inte svarade på den första påminnelsen.

Det är en bra dom. Den som själv har anmält att hon vill ha myndigheters post elektroniskt, kan avanmäla det. Gör hon inte det, måste myndigheterna kunna lita på hennes egen uttryckta önskan att få meddelanden den vägen. Av domskälen att dömaa ligger felet hos klaganden, då skall överklagandet avslås. Det kan tyckas hårt och byråkratiskt, men vad vore alternativet?

Sen kallelse

I onsdags, den 14 augusti, fick jag en kallelse till ett styrelsemöte onsdagen den 21 augusti. Jag var redan upptagen den dagen och tiden, så jag fick lov att lämna återbud. Det är andra mötet i rad med samma styrelse som jag inte kan gå på. Möjligen meddelades det vid förra mötet när detta möte skulle vara, men jag hade inte fått den informationen. Det är tråkigt att få besked så pass sent att det är hög risk att tiden redan är bokad.

Makulerat behöver inte återskapas

En man hade begärt ut en handling från en kammarrätt, som hade haft handlingen vid avgörandet av ett sekretessmål. Målet var avslutat och handlingen makulerad. Mannen överklagade då till Högsta förvaltningsdomstolen och yrkade bland annat att kammarrätten skulle åläggas att återställa handlingen och lämna ut den till honom.

I dom den 8 augusti 2019 (mål nr 3841-19) avvisar Högsta förvaltningsdomstolen yrkandet om att återställa handlingen.

Det är en bra dom. Om en myndighet skulle kunna åläggas att återställa makulerat material, skulle det i princip bli omöjligt för myndigheter att gallra handlingar. Arkiven skulle behöva bli oerhört mycket större, utan att det skulle ge några praktiska fördelar. Myndigheter måste kunna gallra och makulera handlingar och veta att detta är definitivt. Högsta förvaltningsdomstolens dom stödjer detta.

Helljus

Härom kvällen körde jag bil på landsväg, när det precis hade börjat skymma. Det var fortfarande lika ljust som det ofta är dagtid. Trots detta mötte jag flets bilister som hade helljuset på. Jag kan inte förstå varför. Det var inte ens så mörkt att helljuset kunde göra skillnad för deras sikt, däremot kunde det blända mötande trafikanter. Människor gör umderliga val ibland.

Statslösa palestinier

Det finns omkring 30 000 personer i Sverige som är statslösa, har fått beslut om utvisning från Sverige, men eftersom de saknar medborgarskap i något land finns det inget land som måste ta emot dem.

En stor andel av dessa människor är palestinier. Sverige har erkänt Palestina som stat och ger mycket bistånd till Palestina. Det borde gå att villkora detta bistånd med att Palestina ger medborgarskap år de palestinier som finns i Sverige med utvisningsbeslut och tar emot dem.

Inget faktiskt behov – inget bistånd

Kammarrätten i Jönköping har i dom den 17 juli 2019 (mål nr 1358-19) avgjort att en kommunal socialnämnd gjorde rätt, när den nekade en ung man bistånd. Hans föräldrar hade köpt den mat och de hygienartiklar han behövde, utan att de behövde göra detta. Själv hade han köpt en del kläder, men hade för övrigt lagt pengar på nöjen såsom gokart och Playstation Network.

Domstolen konstaterar att bistånd enligt socialtjänstlagen är det offentligas yttersta skyddsnät, till den som inte har några andra medel till sin försörjning. Även om den unge mannens föräldrar inte hade behövt försörja honom, så hade de gjort det. Han hade därför andra medel till sin försörjning än bistånd från socialtjänsten.

Det är en bra dom, anser jag. Alla egna möjligheter skall vara uteslutna, innan den enskilde skall ha rätt till bistånd.

Detta hindrar inte föräldrar och andra anhöriga från att någon gång ibland bjuda på mat. Då handlar det inte om att den som söker bistånd blir försörjd av sina närstående. Om föräldrar köper all mat och den som har fått bistånd lägger mycket på nöjen, är situationen annorlunda. Så var det i det här fallet. Då är det rätt att den enskilde inte får bistånd från socialtjänsten.