Sanktionsavgift

I augusti förra året uppmärksammades många statliga myndigheter på att det hade skett en personuppgiftsincident gentemot deras anställdas personuppgifter i lönesystemet som hanterades av Statens servicecenter. Nu har Datainspektionen beslutat omsanktionsavgift gentemot Statens servicecenter, för att anmälningarna om personuppgiftsincident kom för sent till Datainspektionen och till de personuppgiftsansvariga myndigheter som Statens servicecenter var personuppgiftsbiträde till. Det är bra att felaktigheter av detta slag får konsekvenser.

Liten minskning av utsläpp

Minskningen av utsläpp av koldioxid är drygt fem procent. Det är för mycket elektricitet som produceras genom att bränna fossila bränslen. Sverige har stängt kärnkraftverk och importerat el producerat på fossila bränslen i stället. Vi borde bygga ut kärnkraften, inte lägga ned den.

Intressant överklagandeförbud

Regeringen har utfärdat förordningen (2020:246) om statligt stöd för kulturevenemang som har ställts in eller skjutits upp med anledningen av spridningen av sjukdomen covid-19. I de flesta fall är jag emot statligt stöd till kulturevenemang. Med anledning av pandemin kan det ändå finnas skäl för den här typen av stöd, för att stödja ekonomin för företag och därmed arbetstillfällen under denna exceptionella tid. Det är ändå inte det som är mest intressant med förordningen.

Det organ som betalar ut stödet har under vissa omständigheter uppräknade i 13 § förordningen rätt att helt eller delvis besluta att stöd inte skall betalas ut.

På de grunder som anges i 13 § får samma organ besluta att kräva tillbaka utbetalt stöd, enligt 14 §.

I 17 § förordningen hänvisas till att det finns regler om överklaganden till allmän domstol i 40 § förvaltningslagen (2017:900). Det finns dock förbud mot att överklaga andra beslut än beslut enligt 13 §.

Det här överklagandeförbudet är intressant. Den arrangör som nekas stöd enligt 13 § har rätt att överklaga beslutet om att stödet nekas. Den arrangör som får stöd, men sedan får ett beslut om att stödet måste betalas tillbaka enligt 14 §, har inte rätt att överklaga beslutet om att stödet måste betalas tillbaka. Det innebär att om det organ som ansvarar för att ge ut stödet vill begränsa stödet utan att beslutet om begränsningen skall kunna överklagas, är det bara att betala ut allt stöd enligt ansökan och sedan besluta om att hela eller delar av det måste betalas tillbaka. Det framstår inte som genomtänkt. Det borde gå att överklaga beslut enligt 14 § också.

Undantag från plan- och byggregler i pandemins tid

Regeringen har utfärdat förordningen (2020:254) om undantag från plan- och byggregler för tillfälliga vårdbyggnader till följd av sjukdomen covid-19. Det är bra med en sådan förordning, som hjälper till att minska den byråkrati som annars vore nödvändig även för insatser för att motverka pandemins effekter.

Betalningar i pandemins tid

Nu när det är en pågående pandemi, är det många som tänker extra mycket på att skydda sig från smittan. Det kan medföra att de i större itsträckning än vanligt betalar med kort.

En långsiktig risk med kortbetalningar för att skydda sig från civil-19, är att det kan påverka kontanthanteringen negativt.

Kontanter är det bästa sättet för att betala och samtidigt vara anonym. Kontanter är också det bästa aättet för att försäkra sig om att ha betalningsmedel vid strömavbrott och andra liknande olyckliga omständigheter. Det är därför viktigt att vara beredd på att fortsätta betala med kontanter så fort faran med pandemin allmänt anses vara över.

Uppsagd kommun

De flesta domar där hyresgäster sägs upp från bostadslägenheter på grund av obetalda eller sena hyror handlar om enskilda människor som har kommit snett i samhället. I Svea hovrätts dom den 14 april 2020 (mål nr ÖH 13452-19) var det i stället en av de största kommunerna i södra Sverige som blev uppsagd på grund av för sent inbetalda hyror. Kommunen hade hyrt en lägenhet för att i sin tur kunna upplåta den till behövande enskilda människor. Av utredningen framgick att hyran för januari, februari, april juli, augusti och oktober 2018 samt januari, februari och mars 2019 betalats 5, 19, 6, 48, 15, 3, 3, 25 respektive 7 dagar för sent.

Det är förvånansvärt att en kommun kan ha så dåliga rutiner att den råkar ut för att förlora en hyresrätt på grund av för sent betalda hyror. Samtidigt gör utredningen att domen är självklar. Kommuner måste ha goda rutiner.

Okända människor

Det finns sannolikt väldigt många människor som bor i Sverige, utan att myndigheterna känner till dem. Det beror i huvudsak på dålig kontroll från myndigheternas sida.

När jag arbetade som jurist på Transportstyrelsen, tjatade jag och mina juristkolleger på att Transportstyrelsen behövde skärpa sina kontroller och rutiner vid ansökan om samordningsnummer för den som ville registreras som ägare till ett fordon. Vi hade endast en rådgivande roll och vårt tjat ledde bara till små förbättringar. Det fanns och finns mycket att förbättra.

Dom om dataintrång

Hovrätten över Skåne och Blekinge har i dom den 3 april 2020 (mål nr B 3993-19) dömt en polis till dagsböter för två fall av dataintrång.

Polisen hade gjort slagningar i Polismyndighetens register, vilket han hade behörighet i datasystemet att göra. Slagningarna hade däremot ingenting med hans tjänst inom polisen att göra. Den ena slagningen var på hans flickväns bil, för att se om den hade körförbud eller ej. Den andra slagningen var på hans flickväns dotters pass, för att se om det var giltigt eller ej. Eftersom polisen inte hade en tjänst där han förutsattes gå allmänheten till mötes med svar på denna typ av frågor, var det olovligt för honom att bereda sig tillgång till uppgifterna. Han måste, enligt hovrätten, ha förstått att slagningarna inte var föranledda av någon arbetsuppgift han hade. Han hade därför förstått att slagningarna var otillåtna.

Enligt min mening är det här en bra dom. Det är inte tillåtet att använda arbetets möjligheter att söka efter data, om det går utöver arbetsuppgifterna, inte ens för den som har behörighet att göra sådana slagningar. Uppgifterna var allmänna, men det innebär inte att vem som helst borde ha rätt att söka efter uppgifterna var som helst.

Föreningsstämmor under pandemins år

Riksdagen har utfärdat lagen (2020:198) om tillfälliga undantag för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor.

Lagen gäller vissa bolag och ekonomiska föreningar enligt en uppräkning i 1 § av lagen. Syftet är att underlätta genomförandet av stämmor på ett sådant sätt att risken för spridning av viruset som orsakar covid-19 minimeras.

Lagen gäller inte ideella föreningar. Den bör samtidigt kunna ge viss ledning till hur ideella föreningar får agera för att underlätta för sina årsmöten och liknande. På så sätt kan den underlätta även för föreningslivet, som är stort i Sverige. Det är bra.

Riksdagsledamöternas tjänstgöring

Regeringen vill införa nya bestämmelser i lag som ger regeringen utökade befogenheter att besluta om nya regler för att minska smittan på grund av covid-19. Det vore bättre att skynda på behandlingen av nya regler i Riksdagen.

De jure är riksdagsledamöterna alltid i tjänst. De facto visade det sig sommaren 2017 att det var ”för dyrt” och ”för krångligt” att ”kalla in” riksdagsledamöterna för att rösta om yrkanden om misstroendeförklaring mot tre statsråd. Det var ett svek gentemot folket, riksdagens uppdragsgivare.

Nu borde de riksdagsledamöter som är i tjänst (55 stycken som inte är utkvittade) få chansen att visa att de kan vara i tjänst dygnet runt.

Intressant formalitet

Det händer att den mest intressanta detaljen med en ändring av en förordning är formen för den. Så är det exempelvis med förordningen (2020:210) om ändring i förordningen (2019:123) om ändring i förordningen (2018:1517) om ändring i drivmedelsförordningen (2011:346). Det mest intressanta med denna ändring är att det är en ändring av en förordning av en ändring av en förordning av en ändring av en förordning. Det är bara när en ändring ännu inte har trätt i kraft när den ändras, som det på detta sätt blir en ändring av ändringen. I det här fallet hade ändringsförordningen 2018 inte trätt i kraft, när den ändrades 2019, delar av den hade ännu inte trätt i kraft när den återigen ändrades i år. Så kan det gå i en föränderlig värld.