Förslag på inskränkt kommunalt självstyre

Den socialdemokratiska föreningen Reformisterna vill inskränka det kommunala självstyret, genom att ta ifrån kommunerna rätten att sätta den kommunala skattesatsen. Det borde inget politiskt parti acceptera.

Syftet bakom förslaget är att de mestadels moderatstyrda kommunerna som har låga skatter, skall tvingas ha högre skatter. Skattetrycket på kommunal nivå skall vara ”jämlikt” över landet.

Det finns ingenting i artikeln som tar upp att lågskattekommunerna ofta har högre andra levnadskostnader, genom framför allt högre boendekostnader. Genom lägre skatter kan de kommunerna göra det möjligt även för personer utan väldigt höga inkomster att bo där. De lägre skatterna är därmed i sig socialt utjämnande.

Det vore bättre att sänka skatterna i högskattekommuner, än att höja dem i lågskattekommuner. Problemet är sällan intäkterna för kommunerna, utan utgifterna. Utgifterna måste sänkas, så klarar kommunerna av sina uppgifter. Detta skall ändå vara upp till kommunfullmäktige i respektive kommun att besluta om. Det kommunala självstyret måste bevaras och snarare stärkas än inskränkas.

Skatte- och avgiftsfrihet

Nu har den kommit: lagen (2020:374) om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda.

Lagen gäller generellt, inte bara för sådan vårdpersonal som kan ha fått fri parkering och fri mat under vård på grund av coronapandemin.

Förmån av gåva eller gåvor till en anställd blir skattefri till den del det sammanlagda värdet inte överstiger 1 000 kr. Detta gäller inte om gåvan lämnas i form av pengar, men omfattar exempelvis mat som arbetsgivaren tillhandahåller som gåva.

Beloppsgränsen på 1 000 kr framstår som snål, då kan det inte omfatta gåva i form av mat vid särskilt många tillfällen. Det är ändå bra att lagen har införts, 1 000 kr är långt bättre än ingenting.

Vad hade hänt vid en större rysk seger 1809?

Ibland roar jag mig med att fundera över vad som skulle ha kunnat hända, om enskilda historiska händelser hade fått en annan utgång.

Sverige drabbades av en stor förlust i krig mot Ryssland 1809. Ryssland tog över den så kallade östra rikshalvan, vilket i stort sett motsvarar våra dagars Finland. Genom åren har många svenskar, av naturliga skäl, spekulerat i hur det hade gått om Sverige inte skulle ha förlorat kriget. Strax efter 1809 ville folk i det nuvarande Finland tillhöra Sverige. Detta gällde även om det var 83 % av befolkningen som hade finska som modersmål. De hade bott i Sverige i bortåt sexhundra år och dessförinnan hade det inte funnits någon stat.

Om Finland hade förblivit svenskt, hade förmodligen svenskan fått större och större betydelse, såsom majoritetsspråk i hela riket. Nu är det cirka 6 % i Finland som har svenska som modersmål. Tvåspråkiga familjer med finska och svenska har prioriterat finska, i Sverige hade de rimligen valt svenska.

Ett annat acenario, inte helt otänkbart, är att Sverige inte bara hade förlorat stort, utan krossats helt. När freden slöts, höll Ryssland norra Sverige ockuperat, inklusive större delar av Västerbotten och Lappland. Om Ryssland hade valt att avancera längre, är det möjligt att allt svenskt motstånd hade krossats. Kanske hade då Ryssland inte tagit över Storfurstendömet Finland med den ryske kejsaren som storfurste, utan Konungariket Sverige med den ryske kejsaren som kung. I ett sådant scenario hade förmodligen inte finskan framträtt som ett språk för en ny nation, under devisen: ”svenskar kan vi inte vara, ryssar vill vi inte bli, låt oss vara finnar.” I stället hade sannolikt svenskan varit det prioriterade språket i hela det ryskkontrollerade svenska riket.

Hade då Sverige, inklusive Finland, kunnat bli självständigt i december 1917, så som Finland blev? Ja, det är förmodligen den mest troliga utvecklingen. Världshistorien hade i övrigt utvecklats i stort sett på samma sätt med ett ryskt Sverige. Med Rysslands förlust mot Tyskland i första världskriget hade Sverige kunnat förklara sig självständigt. Finlands krig under andra världskriget hade blivit Sveriges krig.

Svenska Pommern hade inte bytts bort mot Norge i ett sådant scenario, utan förblivit en del av det ryskkontrollerade Sverige. Preussen hade inte haft skäl att stöta sig med Ryssland genom att erövra det när Tyskland enades i tre krig 1864-71. Troligen hade Tyskland ockuperat Svenska Pommern 1914 och velat behålla det, men i så fall hade Sverige rimligtvis fått det tillbaka i samband med fredsförhandlingarna efter första världskriget. Kanske hade sedan nazisternas Tyskland erövrat Svenska Pommern, för det hade hamnat i tysk intressesfär enligt Molotov-Ribbentrop-pakten. Med fortsättningskrig mot Sovjetunionen från 1941, är det inte säkert att Sverige då skulle ha fått tillbaka Svenska Pommern. Det hade nog ändå varit troligt att Storbritannien och USA hade insisterat på oförändrade gränser för Sverige gentemot Sovjetunionen, så som de faktiskt gjorde för Finland. I så fall hade Svenska Pommern kunnat återgå till Sverige, varit svenskt genom kalla kriget och alltjämt varit en del av Sverige.

I detta scenario hade Sverige inte haft någon tronpretendent vid självständigheten 1917. Kanske hade den danske prins som 1905 faktiskt blev norsk kung i stället blivit svensk kung. Kanske hade Sverige blivit republik. Hur som helst, är det mycket möjligt att en ännu större förlust för Sverige 1809 hade medfört att Sverige i dag hade varit ett betydligt större lamd än vad det är.

Penningböter

I dagens lokaltidning läste jag om en ung man som tyckte att hans bil var ful med registreringsskylti fronten, så han monterade bort skylten. Nu får han betala penningböter på 1 500 kr för det. (Artikeln är låst, men rubriken säger det mesta.) Det ör en god nyhet. Folk skall inte kunna uppträda anonymt mot lagens regelverk och skylla på estetiska hänsyn. För övrigt är bilar gjorda för att ha registreringsskylt fram och därför snyggare med än utan sådan.

Eurovisionssångtävlingen

I kväll skulle Eurovisionssångtävlingen 2020 ha gått på TV från Nederländerna. Tävlingen är dock inställd på grund av pandemin.

Jag brukar alltid rangordna de bästa bidragen, som om jag hade varit jurygrupp. Det kan jag inte göra i kväll. Vi får hoppas att det blir en tävling nästa år och de år som följer.

Bristfällig dom om radering av personuppgifter

Kammarrätten i Jönköping har i dom den 4 maj 2020 (mål nr 1492–1493-20) dömt i ett mål om radering av personuppgifter hos en socialnämnd.

Förvaltningsrätten har en mer ingående bedömning av reglerna i art. 17 dataskyddsförordningen i sin dom, än vad kammarrätten har i sin. Det finns hänvisning till alla grunder för radering i förvaltningsrättens dom, fast förvaltningsrätten menar sedan att undantaget från radering i art. 17.3.b är tillämpligt.

Kammarrätten hänvisar bara till art. 17.1.e, som om det vore den enda möjliga grunden som de enskilda skulle kunna åberopa gentemot socialnämnden. Någon närmare motivering till detta gör inte kammarrätten. Sedan menar kammarrätten att art. 17.1.e inte är tillämplig i fallet, på grund av de gallringsbestämmelser som finns utifrån 12 kap. socialtjänstlagen (2001:453).

Jag är besviken på kammarrättens dom. Den tar inte upp alla möjliga grunder för radering i art. 17.1 och det finns ingen förklaring till detta. Förhoppningsvis överklagar klagandena domen till Högsta förvaltningsdomstolen och får prövningstillstånd där. Det vore bra att få en dom från högsta svenska instans i frågan om radering hos myndigheter enligt art. 17 dataskyddsförordningen.

Denna dag 1940

För åttio år sedan i dag blev Winston Churchill premiärminister i Storbritannien. Han fick en avgörande roll för att Storbritannien, som ensamt land mot nazisternas Tyskland, stod upp och inte vek sig. Det var avgörande för att segern skulle kunna komma i kriget fem år senare. Winston Churchill var en stor hjälte.

Inställda utställningar

Svenska kennelklubbens centralstyrelse har beslutat att samtliga länsklubbsutställningar till och med den 31 augusti ställs in på grund av smittorisken på grund av covid-19. Det innebär bland annat att Örebro läns kennelklubba utställning i Askersund i augusti ställs in. Det är tråkigt, jag brukar tycka om den utställningen och ser det som ett skäl att besöka Askersund två dagar varje år. Vi får komma tillbaka nästa år i stället.

Partisk socialnämnd

Justitieombudsmannen (JO) riktar i ett beslut den 28 april 2020 (dnr 4302-2019) allvarlig kritik mot en socialnämnd i norra Sverige. I ett mål om boende och umgänge enligt föräldrabalken, hade två socialsekreterare hos nämnden hjälpt svaranden att skriva ett svar på stämningsansökan och bifogade ett yttrande till svaret. Detta strider mot kraven på saklighet och opartiskhet i 1 kap. 9 § regeringsformen, en av Sveriges grundlagar. Socialnämnden får allvarlig kritik för det inträffade.

Det behöver knappast sägas att det är ett befogat beslut av JO.

Upphävt beslut om skydd mot smitta

Förvaltningsrätten i Stockholm har i dom den 30 april 2020 (mål nr 8036-20) upphävt Arbetsmiljöverkets beslut om att förbjuda patientnära arbete utan skyddsutrustning mot covid-19 på ett äldreboende i Stockholm. Rätten bedömer att det inte av beslutet eller utredningen i övrigt tillräckligt tydligt framgår vad som omfattas av "patientnära arbete". Eftersom förbudet därför inte uppfyller lagens krav på tydlighet, skall överklagandet bifallas och förbudsbeslutet upphävas.

Det är en bra dom. Även då snabba beslut behöver fattas för att minska risken för smitta i pandemins tid, måste ett förbudsbeslut vara så pass tydligt att den som träffas av förbudet förstår vad som är förbjudet och därmed också vad som är tillåtet.

Än så länge är det en dom i första instans. Vi får se om Arbetsmiljöverket överklagar domen.