Långa väntetider vid förvaltningsrätten

Sveriges television har rapporterat om att det är mycket långa väntetider vid Förvaltningsrätten i Karlstad. Det är den domstol som prövar överklagade beslut från myndigheter i Värmlands län och Örebro län.

Det sägs inget i reportaget om orsakerna till de långa köerna. Jag kan tänka mig att en orsak är personalbrist. När länsrätter skulle slås ihop till förvaltningsrätter föreslogs att den aktuella förvaltningsrätten skulle få sitt säte i Örebro, bland annat för att det vore lättare att rekrytera kompetenta jurister till Örebro än till Karlstad. Örebro ligger närmare Stockholm (det blir lättare att pendla för den stora mängd jurister som har sin familj och bas i Stockholm). Till skillnad från Karlstad har Örebro en juristutbildning vid sitt universitet. Örebro är också en större stad. Det var ett misstag av regeringen att gå emot utredningen och lägga förvaltningsrätten i Karlstad i stället för i Örebro.

Sveriges pandemistrategi får beröm

Sverige har stuckit ut som ett land som inte har infört hårda regler för att mota pandemin. Det har inte lett till fler fall av sjukdomen än i andra länder. Det får Sverige nu beröm för i vissa internationella sammanhang. Det är svårt att tycka illa om det, som svensk.

Inget försörjningsstöd för förälder till vuxet hemmaboende barn

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i dom den 14 september 2020 (mål nr 6172-19) slagit fast att en förälder som ansöker om försörjningsstöd för boendekostnad enligt socialtjänstlagen (2001:453) inte har rätt till det för den del av boendekostnaden för ett vuxet barn som fortfarande bor kvar hos föräldern.

Principen är att ett vuxen barn själv skall stå för sina boendekostnader, när föräldern inte längre har försörjningsskyldighet för barnet. Om det vuxna barnet inte genom egna inkomster kan stå för sin del av boendekostnaden, kan det vuxna barnet själv ansöka om försörjningsstöd för den delen. HFD fann inte skäl att göra avsteg från denna huvudregel.

Det är en bra dom som går i linje med socialtjänstlagens regler och principer. Det märkliga är att förvaltningsrätten och kammarrätten gjorde motsatt bedömning. Genom HFD:s dom får ordningen anses återställd. 

Ingen folkbokföring utan styrkt identitet och uppehållsrätt

Kammarrätten i Göteborg har i dom den 10 september 2020 (mål nr 3096-20) avslagit ett överklagande av ett beslut om att en pojke som enligt uppgift var femton år gammal inte skulle få folkbokföras i Sverige.

Klaganden hade ett pass från Afghanistan som inte kunde styrka hans identitet. Han saknade uppehållstillstånd och uppehållsrätt i övrigt i Sverige. Bestämmelser i barnkonventionen kunde tala för hans talan, men en intresseavvägning får göras. Vikten av en korrekt folkbokföring vägde tyngre än barnkonventionen och överklagandet avslogs.

Det är en bra dom. Folkbokföringen måste vara korrekt, när det finns förutsättningar för att säkerställa att den är det.

Justitieminister

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har fått uti massmedia och sagt att han siktar på att bli justitieminister. Det vore ingen bra idé.

Om Sverige hade varit ett normalt land, hade Sverige haft justitieministrar som varit utbildade och yrkeserfarna jurister. Det har Sverige inte haft någon gång sedan valet 2006. I ett normalt land hade det varit otänkbart att Jimmie Åkesson skulle bli justitieminister redan av den orsaken att han inte är jurist. Det är framför allt denna orsak som gör det till en dålig idé att han skulle bli justitieminister.

Det blir högskoleprov i höst

Det har ordats mycket om att högskoleprovet inte skulle bli av den här hösten. Moderaterna har invänt mot detta och hävdat att högskoleprovet borde anordnas.

Genom en ändring i högskoleförordningen (1993:100) har regeringen nu gått Moderaterna till mötes och högskoleprovet skall bli av.

Från den 11 september 2020 lyder 7 kap. 20 § tredje stycket högskoleförordningen så här:

"Universitets- och högskolerådet ansvarar för att det på ett smittskyddssäkert sätt genomförs minst ett prov under det första kalenderhalvåret och minst ett prov under det andra. De högskolor som ska använda provet som urvalsgrund ska bistå Universitets- och högskolerådet vid genomförandet av provet."

Från den 1 juli 2021 kommer förordningen i denna del ha en annan lydelse som inte tar särskild hänsyn till smittskydd. Vi får väl alla hoppas att pandemin då är över, tack vare vaccination eller så. 

Det är bra att Moderaternas oppositionspolitik kan ge resultat.

Det är inte särskilda skäl för att få prövning i efterhand, att inte kunna läsa

Kammarrätten i Göteborg har i dom den 1 september 2020 (mål nr 3663-20) fastställt domslutet i en dom från Förvaltningsrätten i Karlstad om att inte bevilja aktivitetsstöd i efterhand på grund av de åberopade särskilda skälen att sökanden inte kunde läsa.

Målet gällde en ansökan om aktivitetsstöd från Försäkringskassan som kom in för sent. Sökanden hade fått skriftlig information om att söka om aktivitetsstöd, men hade inte kunnat läsa informationen. Eftersom ansökan kom in för sent, beslutade Försäkringskassan att det inte kunde bli något aktivitetsstöd. Förvaltningsrätten menar att man som regel får utgå ifrån att den som har fått skriftlig information i ett ärende ser till att få hjälp med att ta del av informationen, om hon eller han har svårt att läsa eller inte behärskar språket. Det förelåg därför inte särskilda skäl för att bevilja ansökan om aktivitetsstöd som hade kommit in för sent. Kammarrätten anslöt sig till förvaltningsrättens bedömning.

Det här är en bra och logisk dom. Det finns inte skäl att nämna mer än de delar från domskälen som jag återgav ovan. 

En generaladvokat för mycket

Det är intressant att en generaladvokat vid EU-domstolen som kommer från Storbritannien har ett mandat som ännu inte har gått ut, men en ny generaladvokat ändå har anställts. Förhoppningsvis kommer regelverket att följas.

Svenska superhjältar

I helgbilagan till dagens Nerikes Allehanda, s. 10, hävdar en medlem av rockgruppen Smash Into Pieces att den superhjälte The Apocalypse DJ (Apoc) som de har skapat skulle vara ”Sveriges första superhjälte”. Vad han skulle ha för grund för det påståendet förklaras inte. Av outgrundlig anledning ifrågasätter inte heller journalisten påståendet.

Själv kan jag på rak arm komma på flera svenska superhjältar, alltifrån den litet löjlige Kapten Zoom i 1970-talets barn-TV till den tecknade Kapten Sverige som hade många äventyr i serietidningen Svenska Serier. Barn-TV har senare även haft Supersnällasilversara och Stålhenrik. Även Pippi Långstrump och Bamse kan definieras som superhjältar. Den första av dem alla lär vara Dotty Virvelvind från 1940-talet. 

Många svenska superhjältar är välkända. Vad är det då som gör att medlemmen i Smash Into Pieces oemotsagd kan hävda att rockgruppen har skapat ”Sveriges första superhjälte”?

Högre prisbasbelopp för 2021

Enligt förordningen (2020:764) om prisbasbelopp och förhöjt prisbasbelopp för år 2021 är beloppen för dessa 47 600 kr respektive 48 600 kr.

För 2020 fastställdes beloppen genom förordningen (2019:572) om basbelopp och förhöjt prisbasbelopp för år 2020 till 47 300 kr respektive 48 300 kr.

Prisbasbeloppen fastställs utifrån penningvärdets förändringar. Svensk ekonomi, i likhet med världens ekonomi, har gått dåligt 2020, mycket på grund av pandemin av covid-19. Trots stagnationen, har det varit inflation i Sverige. Inflationen är grunden till de höjda beloppen. 

Med termer från dåliga år på 1900-talet, får vi kalla det stagflation. Det är inte bra.

Slutet för Västrom

Den 4 september år 476 brukar räknas som slutpunkten för det Västromerska riket. Den siste romerske kejsaren som formellt styrde över den västra delen av Romarriket, inklusive Rom, Romulus Augustulus, avsattes den dagen. Romarriket skulle leva kvar i öster, med huvudstad i Konstantinopel, fram till år 1453.

Romarriket delades mellan flera kejsare flera gånger och lades ihop igen. Även om Västrom och Östrom i praktiken var två självständiga stater, räknade de själva Romarriket som ett och samma rike. Under 500-talet återerövrade Östrom stora delar av det som hade styrts av de västromerska kejsarna och delar av det nuvarande Italien tillhörde Östrom till 1000-talet. Samtidigt såg de germanska folk som hade krossat Västrom det gamla Romarriket som ett ideal. Den frankiske kungen Karl den Store lät kröna sig till kejsare år 800. Hans rike delades efter hans död, men ur delar av det föddes Tysk-Romerska riket. Efter Östroms fall blev den moskovitiska storfursten rysk kejsare i Östroms efterföljd. Tysk-Romerska riket överlevde till 1806. Det var Napoleon Bonaparte, som själv ville efterlikna Romarriket genom att bli fransk kejsare, som upplöste Tysk-Romerska riket. Ärkehertigen av Österrike blev 1804 österrikisk kejsare. År 1871 utropades det enade Tyskland till kejsardöme med Preussens kung som kejsare. Ända till 1918 fanns det kejsare i Europa och den brittiske kungen var kejsare av Indien fram till 1947. 

Kejsartitlar fanns alltså kvar i Europa i nästan 1 500 år efter Västroms fall och nästan 500 år efter Romarrikets slutliga fall 1453. Den romerska kulturen har påverkat Europa på många sätt och gör det fortfarande. Det är tråkigt att kejsartitlarna inte finns kvar i Europa längre. 

Indien förbjuder kinesiska appar

Det finns skäl att vara försiktig på Internet. Indien har beslutat att förbjuda över hundra kinesiska appar av säkerhetsskäl.

Även om de här apparna inte är förbjudna i sig i Sverige eller EU, finns det skäl att vara mycket försiktig innan de används. Kina är en diktatur med väldigt litet hänsyn till mänskliga rättigheter och människors privatliv. Personuppgifter i en kinesisk app lär överföras till Kina, trots förbudet mot det i dataskyddsförordningen. Dessa appar bör inte användas i Europa heller.