Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i dom den 28 oktober 2020 (mål nr 2853-20) avslagit ett överklagande från en person som ville ha sina personuppgifter raderade från Kammarrätten i Göteborg.
HFD konstaterade att kammarrätten hade laglig grund för att
behandla personuppgifterna och att det saknades förutsättningar för att radera
dem. I domen och i kammarrättens beslut finns kortfattade men intressanta
resonemang om dataskyddsförordningen och arkivlagen (1990:782).
Kammarrätten i Göteborg har i dom den 26 oktober 2020 (mål nr 5293-20) slagit fast att en asylsökande, som hade fått beslut om dagersättning av Migrationsverket i oktober 2018, fortfarande har rätt till dagersättningen.
Beslutet från oktober 2018 var inte begränsat i tid och innehöll inget förbehåll om återkallelse. Migrationsverket hade sedan dragit in dagersättningen och hänvisat till väsentligen förändrade förhållanden. Både förvaltningsrätten och nu kammarrätten konstaterade att det saknades tydliga regler till stöd för Migrationsverkets beslut om att dra in dagersättningen i lagen (1994:137) och förordningen (1994:361) om mottagande av asylsökande m.fl. Det finns vissa regler om möjlighet att upphäva ett förvaltningsbeslut, trots att detta är gynnande för enskild, i 37 § förvaltningslagen (2017:900), men där finns ingen regel om väsentligen ändrade förhållanden eller annat som Migrationsverket hade kunnat åberopa i det enskilda fallet.
Rättsligt är domen korrekt. Det var ett misstag av Migrationsverket att inte tidsbegränsa det ursprungliga beslutet om dagersättning eller att på annat sätt lägga till ett förbehåll om att återkalla det. Ett sådant misstag bör falla tillbaka på myndigheten. Förhoppningsvis kommer kammarrättens dom att påverka Migrationsverkets interna rutiner i detta avseende.
Utifrån omständigheterna i fallet framstår det ändå som rimligt att Migrationsverket fattade beslutet. Den asylsökande hade inte hört av sig till Migrationsverket trots uppmaning om det och det fanns tveksamheter kring hans rätt att vistas i Sverige. Samtidigt borde Migrationsverket kunna förutse en sådan möjlig utveckling av asylärenden vid beslut om dagersättning. Migrationsverket borde aldrig fatta beslut om dagersättning utan begränsning i tid och utan andra förbehåll.
Även om Migrationsverket hade kunnat undvika situationen i det här fallet genom tillräckliga förbehåll och tidsbegränsning i sitt första beslut, kan det finnas skäl för lagstiftaren att se över möjligheten att återkalla dagersättning i liknande fall. Det bör finnas större möjligheter att fatta sådana beslut som Migrationsverket gjorde, men som upphävdes, genom tydliga regler i lagen om mottagande av asylsökande m.fl. Sådana regler kan lagstiftaren ordna. Under tiden, och även efter eventuell lagändring, är det viktigt att Migrationsverket fattar beslut om dagersättning som inte är obegränsade i tiden och som har återtagandeförbehåll för ändrade omständigheter.
Elgitarren kan ge upphov till mycket bra musik. Det är så mycket att experten på assyriska språk, Irving Finkel, uttryckte sig så här:
”The shift from pictographic use to writing sounds was the only real giant leap man has ever made, apart from the development of the electric guitar in about 1952.”
Under lång tid har jag haft en favoriträtt på en bra italiensk restaurang i staden: spaghetti carbonara. I kväll verkade de ha ändrat på receptet. Nu smakade det blaha, med aningen överkokt spaghetti och dåligt med kryddor. Det är tråkigt när produktutveckling går åt fel håll.
Det är alltid beklagansvärt när svenska myndigheter inte följer svensk grundlag. Alltför ofta följer myndigheter inte tryckfrihetsförordningens regler om handlingars offentlighet. Extra beklagansvärt blir det, när det är en utlandsmyndighet och således en del av Sveriges ansikte ut mot omvärlden. Där borde det vara särskilt viktigt att visa på förträffligheten av den svenska offentlighetsprincipen.
JO har i beslut den 22 oktober 2020 (dnr 5301-2019) kritiserat Sveriges generalkonsulat i Jerusalem för långsam handläggning av ärenden om utlämnande av handlingar. Kritiken är befogad. Det är tråkigt att det skall behöva vara på det viset.
Katarina Folkesson (MP) påpekar från talarstolen i kommunfullmäktige i Örebro att kärnkraftens avfall nu har en slutförvaringstid på 100 000 år, vilket är något hon inte vill lämna efter sig till kommande generationer.
Det finns ett sätt att minska slutförvaringstiden – ned till 1 000 år. Det är genom den kommande fjärde generationens kärnkraft. Den vill jag ha. Är det den som Katarina Folkesson vill ha? Jag hoppas det.
#orekf #orepol
Enligt Kammarrättens i Stockholm dom den 15 oktober 2020 (mål nr 3721-20) kan en person som är medföljare till en utsänd tjänsteman, och som arbetar för sin svenska arbetsgivare på distans från det land där de vistas, omfattas av svensk socialförsäkring. Det avgörande är inte att arbetet utförs i Sverige, utan vilken anknytning arbetet har till Sverige.
För mig framstår det som en bra, modern syn på
socialförsäkringen.
Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt har i dom den 13 oktober 2020 (mål nr P 5464-19) upphävt en detaljplan, för att den inte tog tillräcklig hänsyn till kulturvärden i samband med ett kulturhistoriskt värdefullt gammalt torp.
Det mest intressanta med domen är inte avgörandet i sak. Det mest intressanta är att det är andra gången som samma domstol avgör frågan om samma detaljplan. Kommunen beslutade om detaljplanen den 13 februari 2019. Det beslutet överklagades, men avslogs av domstolen den 4 juni 2019 (mål nr P 2252-19). Den 6 augusti 2019 upptäckte kommunen att det hade kommit in ett överklagande från ett hembygdsgille den 22 mars 2019, som aldrig hade överlämnats till Mark- och miljödomstolen. Det överklagandet hade kommit in i tid och översändes därför till domstolen. Detta till domstolen senare inkomna överklagande gjorde att detaljplanen fick prövas på nytt av samma domstol. Då blev resultatet att detaljplanen upphävdes.
Det kan alltid förekomma misstag, såsom att ett överklagande som har inkommit i tid inte skickas vidare till högre instans. Detta är ett allvarligt misstag, men det gick att åtgärda i det här fallet. Det är bra, för det stärker känslan av att Sverige är en rättsstat att lita på.
En ledamot av kommunfullmäktige i Örebro kommun har bosatt sig i en grannkommun och har ingen bostad kvar i kommunen. Han borde då inte längre vara folkbokförd i Örebro kommun, eftersom hans enda bostad finns i en annan bostad.
Det är klara regler om detta i kommunallagen (2017:725). De relevanta paragraferna följer nedan. Notera 4 kap. 7 § första meningen. Andra meningen i paragrafen gäller de uppdrag vid sidan om fullmäktige som man har valts till av fullmäktige.
1 kap.
Rösträtt
7 § Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige har den som är folkbokförd i kommunen, senast på valdagen fyller 18 år och
1. är svensk medborgare eller annan unionsmedborgare,
2. är medborgare i Island eller Norge, eller
3. varit folkbokförd i Sverige tre år i följd före valdagen.
Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige har också en sådan unionsmedborgare som avses i 5 § andra stycket.
8 § Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i regionfullmäktige har den som är röstberättigad vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige i en kommun inom regionen.
...
4 kap.
Valbarhet
3 § (första stycket) Ledamöter och ersättare i fullmäktige väljs bland dem som har rösträtt enligt 1 kap. 7 och 8 §§.
...
7 § Om en förtroendevald upphör att vara valbar upphör uppdraget genast. För en förtroendevald som valts av fullmäktige upphör uppdraget vid nästa fullmäktigesammanträde om inte fullmäktige, efter ansökan, beslutar att den förtroendevalde får ha kvar sitt uppdrag under återstoden av mandattiden.
En reklam på Facebook har sin grund i att bilar bara skulle användas 4 % av all tid. Det är en felaktig beskrivning av ägande. Varje sak man äger, är i och för sig oanvänd stora delar av dygnet. Det är dock inte för att konstant använda sakerna, som man äger dem. Det är för att när som helst kunna använda sakerna, som man äger dem. Jag äger en bil, för att när som helst kunna använda den, för att köra hundar till veterinär, människor till läkare, mig själv till butiker eller andra platser. Den möjligheten skulle försvinna, om jag skulle hyra bil efter behov, eller hyra ut bil efter andras behov. På så sätt kan man säga att jag använder min bil 100 % av all tid – för att vid behov när som helst kunna köra med den. Det är samma sak med annat som jag äger.
Den 4 oktober må alltid kommas ihåg som dagen för motståndet mot löntagarfonder. Det var denna dag från 1983 till fondernas avskaffande efter valet 1991, som motståndet samlade de största demonstrationerna i svensk historia. Löntagarfonderna gick ut på att konfiskera pengar från företag för att använda de pengarna att köpa samma företag med, allt för att successivt socialisera näringslivet. Det var en ondskefull plan. Tack vare alla protester fick den en mindre omfattning än vad som först var tänkt och när löntagarfonderna till sist avskaffades återinfördes de aldrig. Må det så förbli.
Ishockey: Frölunda Indians tar bort tillnamnet Indians.
Speedway: Indianerna kör till SM-final.
Nog för att jag gillar ishockey mer än speedway, och tycker att ”indian” inte är ett belastat ord eller något som behöver bytas bort, men jag är inte bitter.
