Snöröjning

Vi bor på en gata som inte är särskilt trafikerad, i utkanten av staden. Det är ofta bra, lugnt och skönt. Snöröjningen kommer däremot ofta sent. Jag har så gott som alltid skottat klart vår infart långt innan plogbilen kommer förbi. När den har åkt förbi, får jag skotta igen nere vid vägen. Plogbilen brukar bara köra förbi och röjer upp snö förbi infarterna precis som längs dikena. Det är väl sådant man får acceptera, en större hänsyn till infarter skulle ta längre tid, bli dyrare för kommunen och därmed gått över det skattefiansierade vägunderhållet. Man får ta, att man får skotta litet extra efter plogbilens framfart. 

Bildregeln i alkohollagen godkänns

Den 29 mars i år skrev jag i den här bloggen om hur Patent- och marknadsöverdomstolen i dom den 26 mars hade underkänt den s.k. bildregeln i 7 kap. 5 § alkohollagen (2010:1622) med hänsyn till EU-rätten. Sedan Konsumentombudsmannen överklagat domen, har Högsta domstolen i dom den 23 december 2021 (mål nr T 2517-21) godkänt bildregeln.

Vid en proportionalitetskontroll mot EU-rätten anser Högsta domstolen att en tillämpning av bildregeln i detta fall är berättigad. Den aktuella producenten av alkohol får därför inte fortsätta göra reklam för sina produkter i Sverige med två bilder som hade godkänts av Patent- och marknadsöverdomstolen. 

Jag ansåg att Patent- och marknadsöverdomstolens dom var bra, ett steg i riktning mot en mer rimlig syn på alkoholreklam i Sverige. Nu när Högsta domstolen har gjort en annan bedömning får det accepteras, men jag tycker inte om det. Å andra sidan kan det vara bra om bildregeln ändras genom politiska beslut i riksdagen. 

Avtal avseende Örebro flygplats granskas

Konkurrensverket kommer att granska Örebro flygplats AB, Region Örebro län, Örebrokompaniet och Örebro kommun, för att se efter om dessa offentliga aktörers avtal om reklam med flygbolaget Ryanair är korrekt. Avtalet har ingåtts i samband med att Ryanair har bestämt sig för att börja flyga mellan Örebro och London.

Det gläder mig att det kommer att bli en ordinarie flyglinje mellan Örebro och London. Det kommer att öka möjligheterna att flyga mellan Örebro och, med byte, många andra delar av världen. Samtidigt är det bra att det kontroversiella reklamavtalet kommer att granskas. Jag hoppas att granskningen kommer att falla ut så att avtalet kan upprätthållas och framför allt att flyglinjen kommer att starta som planerat. Det är alltid bra att kontroversiella avtal blir granskade av en oberoende part. 

Statistiksekretess

Kammarrätten i Jönköping har i dom den 15 december 2021 (mål nr 3096-21) beslutat att en företrädare för organisationen Sveriges Motorcyklister inte kan få ut statistiskt material om trafikolyckor från databasen Strada hos Transportstyrelsen.

Kammarrätten fann att det förelåg sekretess enligt 24 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Materialet är inte sådant att det går att direkt identifiera individer, men är ändå så pass detaljerat att kammarrätten bedömer att det med hjälp av tillkommande uppgifter skulle gå att göra s.k. bakvägsidentifiering av enskilda individer. Resonemanget utvecklas mer utförligt i domen.

Det är en bra dom, i enlighet med min tolkning av sekretessbestämmelsen. Statistiskt material bör bara lämnas ut i få undantagsfall. 

Jul

I dag vill jag bara önska mina läsare god jul! 

Min familj och jag har en lugn jul på hemmaplan. Vi undviker midnattsmässa och julotta av smittskyddsskäl. Vi är vaccinerade och har vaccinpass, men det finns ändå skäl att undvika folksamlingar när man kan.

God jul!

En vers om färger

När solen står högt över riket är himmelen blå,

när himmelen blir röd där över faller natten på.

(Det kan finnas en politisk poäng här.)

Polisman får betala vite för att utebli från rättegång

Högsta domstolen har i beslut den 3 december 2021 (mål nr Ö 6651-20) slagit fast att en polisman behöver betala vite för att han uteblev från en tingsrättsförhandling där han skulle vittna. Förhandlingen hade fått ställas in.

Polismannen hade prioriterat att delta i en polisinsats där hans specialistkompetens var viktig, men han hade inte visat att han hade hört av sig till tingsrätten, att han hade meddelat arbetsgivaren om att han var kallad att vittna eller att arbetsgivaren hade beordrat honom att prioritera polisinsatsen. Såväl tingsrätten, hovrätten som Högsta domstolen beslutade att han skulle betala vite. 

Det är ett bra beslut. Skyldigheten att ställa upp som vittne i domstol är av stor vikt för rättssäkerheten och rättsväsendets funktion. Poliser får normalt vittna på arbetstid, när de vittnar utifrån sin tjänsteutövning. När en polisman, av allt att döma på eget initiativ, prioriterar andra arbetsuppgifter framför att vittna och inte kan visa att han har hört av sig om detta till tingsrätten, är det självklart att vitet för hans utevaro ska dömas ut. 

Register över förordnade läkemedel för behandling av djur

Regeringen har utfärdat en förordning som ger E-hälsomyndigheten i uppdrag att föra ett register över uppgifter om förordnande och expediering av läkemedel för behandling av djur. Det kan nog vara bra.

Rättidsprövning är bindande för överinstansen

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i dom den 1 december 2021 (mål nr 202-21) slagit fast att regeln att den ursprungliga beslutsmyndighetens beslut om att ett överklagande har kommit in i rätt tid fortfarande gäller. 

Frågan gällde ett bygglov, som Försvarsmakten överklagade. Den kommunala myndigheten som hade beslutat om bygglov beslutade att överklagandet hade kommit in i rätt tid, även om det fanns omständigheter som talade för att det faktiskt inte hade gjort det. Överinstanserna, inklusive regeringen och därefter HFD genom rättsprövning, prövade överklagandet och biföll Försvarsmaktens talan, trots fastighetsägarens invändning om att överklagandet egentligen borde ha avvisats såsom för sent inkommet.

Det är tråkigt för den enskilde när en kommunal myndighet fattar ett beslut som kan vara felaktigt och den enskilde ändå måste acceptera detta. För försvarets riksintressens skull var det bra att Försvarsmaktens överklagande bifölls och bygglovet upphävdes, men det hindrar inte att det finns skäl att rikta kritik mot den kommunala myndigheten. Det ligger ett ansvar på den ursprungliga beslutsmyndigheten att fatta korrekta beslut om rättidsprövning. Det borde den kommunala myndigheten i det här fallet lära sig att göra. 

Försvarsmakten har också skäl att se över hur snabbt den överklagar beslut som går den emot. 

Riksdagens medalj

Riksdagen har utfärdat en ny lag, lagen (2021:1117) om riksdagens medalj. En sådan medalj kan delas ut till de som har varit riksdagsledamöter viss tid eller annars gjort förtjänstfulla insatser för riksdagen. 

Det är bra att förtjänstfulla insatser i rikets tjänst kan belönas med medaljer på sätt som det här. 

Fastställd riksdagslista

Vid en stämma med länsförbundet i Örebro län, Moderaterna, i dag, fastställde vi den lista till valsedeln för riksdagen som nomineringskommittén hade föreslagit.

Det var en delegat som gick upp i talarstolen och talade för att en kandidat skulle stå på en högre plats än enligt förslaget. Denna delegat sade däremot att hon inte yrkade något. Då kan man undra varför hon gick upp och sade något om ett önskat annorlunda resultat över huvud taget. 

Listan blev i huvudsak bra. Om jag hade fått bestämma själv, hade den i vissa delar sett annorlunda ut, men så tänker nog de flesta. Jag kan gå till val med den här valsedeln. 

Ny statsminister för en stund

Magdalena Andersson hann inte ens utse sin regering innan hon blev tvungen att avgå och får söka stöd av riksdagen för en ny regering. Det blir rimligtvis den regering som hon tillträder med efter nästa omröstning som får betecknas Andersson eller Andersson I i historieskrivningen. 

Vänerlöjrom får skyddad beteckning

EU-kommissionen har beslutat Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/2004 av den 10 november 2021 om införande av ett namn i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (”Vänerlöjrom” [SUB]). Det innebär att namnet ”Vänerlöjrom” SUB ska föras in i registret. Namnet avser en produkt i klass 1.7 Färsk fisk, färska blötdjur och kräftdjur samt produkter framställda därav.

Beslutet fattades efter ansökan från Sverige. Det var bra att ansökan ledde till detta beslut. Det gör att löjrom från andra sjöar än Vänern inte kan säljas som om den vore från Vänern. På så sätt är det ett skydd för konsumenterna av löjrom. 

Hovrätten blandade ihop fordonstyperna motorredskap och bil

I en dom den 15 november 2021 (mål nr B 1008-21) om ofredande kallar Hovrätten för Övre Norrland ett fordon omväxlande för EPA-traktor och bil.

EPA-traktor är det vardagliga ordet för ett motorredskap som består av en ombyggd bil. EPA-traktorer har inte fått registreras in sedan slutet av 1970-talet, men några används fortfarande i trafik. Det är numera vanligare med A-traktorer; en A-traktor är en traktor som består av en ombyggd bil och nya A-traktorer kan registreras in. 

Hovrättens dom gällde inte ett trafikmål, så beteckningen på fordonet hade ingen särskild juridisk betydelse. Det är ändå uppseendeväckande att en hovrätt inte kan skilja på ett motorredskap och en bil. Hur skulle det påverka hovrätten i ett trafikmål där skillnaden skulle ha betydelse?

En enkel fråga som inte fick ställas

En majoritet i kommunfullmäktige röstade i dag emot att Liberalerna skulle få ställa en enkel fråga. Den var ”för lång och komplex”, enligt KF:s ordförande. Förutom Liberalerna, röstade Moderaterna, Örebropartiet och delar av Sverigedemokraterna för att frågan skulle få ställas. 

Det speciella med enkla frågor är att de ska vara enkla att besvara. Det ska gälla en sakupplysning eller liknande. 

Den aktuella enkla frågan kom med en ganska lång brödtext för att beskriva bakgrunden. Det gällde tekniska förvaltningen och utlämnande av handlingar därifrån, där kammarrätten i tre fall har slagit fast att den kommunala myndigheten gjorde fel. Frågan som sådan var inte lång:

”Vad händer i ärendet och när kan de drabbade och felaktigt hanterade få upprättelse?”

Jag kan inte se att frågan som sådan var så pass lång och komplex att den vore för svår att svara på inom den begränsade ramen för en enkel fråga. 

Ingen del av ett regeringsunderlag?

Moderaterna och Kristdemokraterna kom överens med Sverigedemokraterna om en gemensam budgetmotion i riksdagen. Liberalerna ställde sig utanför, officiellt för att de invände mot några förslag i sak. I praktiken visade Liberalerna än en gång att borgerliga väljare icke göre sig besvär att rösta på dem, om väljarna vill ha en ny regering efter valet. 

Riksdagen får inte bygglov

Riksdagen hade fått bygglov för att bygga ut en byggnad, men det överklagades. Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt har nu dömt att bygglovet ska upphävas, i dom den 9 november 2021 Imål nr P 13581-20). 

Det är rksdagen som har stiftat plan- och bygglagen (2010:900), som bland annat har regler till skydd för kulturhistoriska värden. De reglerna gör nu att riksdagsförvaltningen inte får bygglov för en utbyggnad av en byggnad i centrala Stockholm. Det rör sig om fastigheterna Mars och Vulcanus 1 i gamla stan, även känt som f.d. kanslihuset eller ledamotshuset. Bygglovet skulle medge att en tillbyggnad i fem våningar skulle uppföras mot Rådhusgränd mellan två flyglar och att den västra gården därmed skulle slutas.

Det är bra att riksdagen får ett tydligt exempel på hur plan- och bygglagens regler om kulturhistoriskt värdefulla miljöer fungerar. För mig, som gillar att kulturhistoriskt värdefulla miljöer bevaras, är jag också glad över domen. 

Gustav Adolfsdagen

I dag högtidlighöll vi Alla helgons dag. Det var även Gustav Adolfsdagen, till åminnelse av Gustav II Adolf. Vi åt Gustav Adolfsbakelser till efterrätt för att hylla den svenska hjältekonungen. Jag hade sett till att skaffa bakelserna och de var uppskattade. Det blev en lyckad middag.

Förbättringar i vallagen

Regeringen föreslår i en proposition (prop. 2021/22:52) förändringar i vallagen (2005:837) för att förstärka skyddet mot att andra ser vad väljaren lägger för röst. Det är bra, det stärker rätten till rösthemlighet. 

Ingen kommunal folkomröstning i Örebro

Det blir ingen kommunal folkomröstning om Bus Rapid Transit i Örebro. När kommunen har gått igenom de underskrifter som har lämnats in till stöd för folkinitiativet om folkomröstning, har det visat sig att det är cirka 900 för få underskrifter. 

Underskrifterna kan inte kompletteras i efterhand. Det står i 8 kap. 2 § andra stycket kommunallagen (2017:725) att vid beräkning av antalet initiativtagare ska endast de räknas med som har skrivit under initiativet under den sexmånadersperiod som har föregått inlämnandet.

Flextrafiken i Örebro

I dag fick jag veta att det i går var en demonstration på Stortorget i Örebro för att bevara flextrafiken i Örebro. Det var främst pensionärer som var där, om jag förstår saken rätt.

Syftet med flextrafiken var att minska kommunens kostnader för färdtjänst. Tanken var att personer som annars skulle åka färdtjänst med stora kommunala subventioner skulle åka flextrafik med mindre kommunala subventioner. Det syftet uppfylldes aldrig, kostnaden för flextrafiken var hela tiden mycket större för kommunen än vad de besparingar var, som kunde göras på färdtjänsten tack vare flextrafiken.

Ansvariga politiker, mig själv inkluderad, beslutade ändå om utökningar av flextrafiken för att få den lönsam, men det lyckades inte. Till slut gick det inte att motivera att kommunen skulle ha så höga kostnader för flextrafiken. Då beslutade vi i stor enighet om att lägga ned den. 

Det här är känt, men jag förstår om personer som tyckte om att använda flextrafiken ändå är ledsna för att den läggs ned. Så är det ofta med besparingar, några drabbas och blir ledsna. Det får inte hindra ansvariga politiker från att fatta nödvändiga beslut för att kommunens ekonomi ska fungera väl. 

Kennelfullmäktige

Den här söndagen kom jag hem sent efter att ha varit på Kennelfullmäktige fredag–söndag. Det var många bra debatter, över lag en god ton och många konstruktiva inlägg från talarstolen. Ett inlägg på tjugoen minuter precis innan lunch i dag hade dock tjänat på att vara kortare.

Svenska kennelklubben är över lag en vital och välfungerande organisation. Precis som överallt annars, kan en del saker bli bättre, men vi har också många engagerade medlemmar som arbetar för just det. Jag är positiv inför framtiden. 

Budgetfullmäktige

Det är två dagars sammanträde med kommunfullmäktige i Örebro i dag och i morgon. Vi som tillhör oppositionen försöker få till debatt. Vi ställer frågor och utmanar de styrande partierna på andra sätt. Moderaterna är det allra bästa oppositionspartiet på detta, precis som på så mycket annat. De styrande partierna bryr sig inte om våra frågor och påståenden. Det är som om de inte vill ha debatt. De verkar trötta på att styra. Vi hoppas på att en annan majoritet, med Moderaterna i spetsen, tar över kommunen efter valet nästa år. Kommunen skulle bli så mycket bättre styrd då. 

Kungen ifrågasatte dyr upphandling

Göteborgs universitet har låtit bygga ett forskningsfartyg. Det invigdes nyligen av Hans Majestät Konungen. Fartyget har blivit mycket försenat och betydligt dyrare än vad det var tänkt. Kungen ifrågasatte upphandlingen. Det var bra gjort av kungen! 

Bra dom om ombyggt staket

Mark- och miljööverdomstolen har i dom den 12 oktober 2021 (mål nr M 5713-21), med ändring av underinstansens dom, upphävt ett föreläggande från Vaxholms kommun om att ta bort ett staket som ansågs strida mot strandskyddet.

Staketet hade byggts om på 1990-talet, men det hade funnits staket på samma plats sedan innan strandskyddsbestämmelserna infördes. Domstolen fann att det var samma inskränkning av strandskyddet som tidigare och att staketet därför inte behövde tas bort.

Det är en bra dom. Ett byggnadsverk som i och för sig inskränker strandskyddet, ska inte behöva tas bort om det har funnits på plats under lång tid, särskilt inte om det funnits där sedan innan reglerna om strandskydd infördes. 

Provvalsresultat till riksdagslistan

I Moderaternas i Örebro län provval till riksdagsvalsedeln, kom jag på sjunde plats. Av de sex personer som kom före mig, är fem heltidspolitiker och en har tidigare varit heltidspolitiker. Själv har jag aldrig varit heltidspolitiker. Jag är alltså den som kom bäst till, utan att ha varit annat än fritidspolitiker. Det är inget dåligt resultat.

Provvalsresultat

I kväll fick jag veta att jag kom fyra i provvalet till Moderaternas lista till kommunfullmäktige i Örebro. Det känns bra. Jag är mycket tacksam för alla röster jag har fått av medlemmarna.

En hoppingivande opinionsundersökning

Demoskop har kommit med en ny opinionsundersökning. Den visar på en majoritet i riksdagen för Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Det senare partiet är inte borgerligt till sin politik, men kan stödja en borgerlig regering av de två förra partierna. Både Liberalerna och Miljöpartiet hamnar långt under fyraprocentsspärren till riksdagen.

Det här vore ett mycket bra valresultat, på flera sätt.

Riksdagen skulle få två färre partier, ett från varje block skulle åka ut. Det skulle bli lättare att leda landet med färre partier i riksdagen. Det skulle inte snedvrida riksdagen, när båda block skulle förlora varsitt parti. 

Partierna till höger skulle få majoritet och det skulle bli regeringsskifte. Det behövs regeringsskifte ibland, det är viktigare för demokratin än att det egna blocket hela tiden sitter vid makten.

Privilegium för arbetslöshetskassor

I en promemoria från finansdepartementet (Fi2021/03234) föreslås ett slags riktad skattesänkning, i form av skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassor. Av den avgift som en medlem i en arbetslöshetskassa betalar per år, kommer 25 procent att ge rätt till avräkning mot den beräknade skatten för medlemmen. 

Normalt är jag positiv till skattesänkningar. En ny regel om skattereduktion är en typ av skattesänkning. Det är dock bättre att generellt sänka skatterna och att göra skattesystemet enklare, än att införa en särskild skattereduktion av det här slaget och göra skattesystemet mer krångligt. Skattereduktionen tillkommer inte alla skattebetalare. Det kan tolkas som ett särskilt skattemässigt privilegium till arbetslöshetskassorna, eftersom avgift till dem blir billigare jämfört med andra utgifter som en skattebetalare har. 

Socialdemokraterna har ofta klagat på att jobbskatteavdrag inte ger pensionärer någon lägre skatt. De har pratat om det med den nedsättande termen "pensionärsskatt". Pensionärer är normalt inte medlemmar i arbetslöshetskassor. Då blir den här skattereduktionen en "pensionärsskatt". 

Löntagarfonder

På 1970- och 1980-talet var det socialdemokratisk politik att tvångskollektivisera näringslivet med näringslivets egna pengar. Det skulle ske med s.k. löntagarfonder. Den 4 oktober blev dagen för protester mot löntagarfonderna. Efter den borgerliga valsegern 1991 avskaffades äntligen dessa fonder. De har lyckligtvis aldrig återupplivats.

Låt oss aldrig glömma detta breda folkliga motstånd mot löntagarfonderna. Vi måste ständigt vara på vår vakt för friheten, äganderätten och mot långtgående socialistiska idéer.

Lars Vilks död

Min första tanke, när jag fick höra att konstnären Lars Vilks och två poliser som ingick i skyddsdetaljen för honom hade dött, var att de hade blivit mördade. De islamister som poliserna skulle skydda Lars Vilks ifrån skulle ha lyckats i sitt uppsåt, trots skyddet, tänkte jag.

Döden inträffade när den civila polisbil som Lars Vilks och poliserna åkte i kolliderade med en lastbil i närheten av Markaryd. Enligt uppgift ska polisbilen ha förts i fel färdriktning på motorvägen. 

Än så länge kan det nog inte uteslutas att dödsorsaken i grunden skulle vara mord utfört av islamister. Varför skulle polisen ha kört i fel färdriktning, om inte för att undkomma ett konkret hot?

Det återstår att se vad som har hänt. 

Jag beklagar de anhörigas sorg.

En och samma minoritet?

En vän till mig skrev på Facebook om att nästa vecka är ”afrosvenska historieveckan”. Han uttryckte en del välgrundad kritik mot veckans upplägg. En del av hans text var ett citat från Etnografiska museet:

"Sedan 1600-talet har personer från Afrika och den afrikanska diasporan kommit till Sverige och idag utgör afrosvenskar en etablerad minoritet i samhället. I centrum för veckan är frihetsdagen 9 oktober som högtidlighåller avskaffandet av slaveriet på svenska Saint Barthélemy år 1847 och som minns slaveriet och slavhandelns offer."

Det här är ett märkligt citat. Alla personer med rötter i Afrika läggs ihop till en och samma minoritetsgrupp. Det finns femtiofyra olika länder i Afrika och hundratals etniska grupper. Varför skulle alla dessa personer läggas samman till en enda minoritetsgrupp? Det är att nedvärdera deras olika bakgrunder och att förminska den rikedom på olika kulturer som finns i Afrika, anser jag. Det framstår som rasistiskt i mina ögon.

Trafik

Människans civilisation gör framsteg på framsteg. Ju fler framsteg vi gör, desto bättre blir våra liv. 

Trafik är viktigt, för det får oss och det vi äger att färdas hit och dit, som vi vill. Med civilisationens framsteg far vi fortare fram och till fler och fler platser. Nackdelen är att det finns politiker som vill begränsa detta, i en missriktad vilja att rädda miljön.

Trafik är alltid bra. Utan trafik hade vi inte kunnat lära oss av varandra. Vi måste därför ha en politik som gynnar trafiken. Hastighetsbegränsningar ska vara höga, vägar vara bra och många människor ska kunna resa fort från en plats till en annan. Det ska vara säker trafik, men inte långsam för det. Med moderna drivmedel kan många åka snabbt på miljövänliga sätt. Det är bra.

Kandidatur

Inför valet 2022 kandiderar jag till riksdagen för Örebro län och till kommunfullmäktige i Örebro kommun för Moderata Samlingspartiet.

I höst får alla medlemmar rösta i Moderaternas provval. Det blir en grund, av flera, för ordningen av namn på valsedlarna. Här vill jag därför presentera mig och min kandidatur för de medlemmar som läser min blogg. 

Utifrån min bakgrund som konservativ politiker, jurist och hunduppfödare är detta mina hjärtefrågor:

- stat och kommun som är till för medborgarna genom demokrati och lagstyre,

- individuella rättigheter, äganderätt och personlig integritet,

- starkt djurskydd,

- god miljö och mer kärnkraft,

- bra vägar, järnvägar och flyg, inga dyra snabbtåg,

- monarki.

Sedan 2010 har jag varit ledamot i kommunfullmäktige. Efter valet 2018 är jag ersättare till riksdagen, eftersom jag hade förmånen att stå på fjärde plats på valsedeln och partiet fick två mandat i länet. Under den senaste mandatperioden har jag haft uppdrag i bolag som ägs eller delägs av Örebro kommun. Jag är också ersättare i valnämnden.

Under åren 2010–2020 var jag ordförande i partiföreningen Örebro Mitt. Det var ett hedersuppdrag, men jag anser att en person inte bör sitta på ett sådant uppdrag mycket längre tid än så. Föreningen har en god ny ledning. Nu sitter jag som ledamot i kretsstyrelsen i Örebro kommun. 

Ni som har deltagit på länsförbundsstämmor kommer säkert ihåg att jag brukar lämna in många motioner dit.

För övrigt arbetar jag som verksjurist och dataskyddsombud på Statistiska centralbyrån, är ledamot i styrelsen för Örebro läns kennelklubb, är ledamot i disciplingruppen för Svenska brukshundsklubben och är aktiv i Odd Fellows. Tillsammans med fru, hundar och katter bor jag i ett litet hus på ägd mark i utkanten av Örebro.

Yrka eller bara rösta bifall

Vid kommunfullmäktige i Örebro i dag är ett ärende uppe om en ny politisk nämndorganisation. Tanken är att den ska börja användas från och med nästa mandatperiod. 

Förslaget till ny nämndorganisation har tagits fram genom förhandlingar mellan alla politiska partier som är representerade i kommunfullmäktige. Alla har fått säga sitt och ha inflytande, men ingen har blivit helt nöjd. Det har blivit en acceptabel kompromiss.

När nu ärendet är uppe i kommunfullmäktige, talar företrädare för Vänsterpartiet om att de inte yrkar bifall till förslaget, men att de kommer att rösta för förslaget.

Det står Västerpartiet fullt fritt att agera på detta sätt. Sedvänjan i kommunfullmäktige i Örebro är visserligen att varje partiföreträdare som talar för ett visst förslag också yrkar bifall till det, men denna sedvänja är inget som måste följas i varje enskilt fall. Formellt räcker det med att en ledamot i kommunfullmäktige yrkar bifall, eller att förslaget från kommunstyrelsen är bifall, för att alla ledamöter ska kunna rösta bifall. 

Med tanke på att den nya nämndorganisationen har tagits fram som en kompromiss mellan alla partier, och med tanke på sedvänjan att yrka bifall för det vi tänker rösta för, blir det här ett sätt för Vänsterpartiet att trots allt visa sitt missnöje med förslaget. Ingen vänsterpartist kommer att nämnas i protokollet såsom någon som yrkar bifall. Vänsterpartiet visar att de inte alltid accepterar kompromisser. Det kan övriga partier ha i åtanke, när det gäller framtida förhandlingar i sakfrågor, samarbeten och politiska positioner; Vänsterpartiet är inte alltid att lita på. 

Vägen runt ett problem

Det finns en märklig funktion i moderna datorprogram, som omvandlar webbadresser till helt annorlunda text om dessa kopieras och klistras in i ett ordbehandlingsprogram av något slag. Syftet med funktionen har jag inte förstått.

Hittills har jag alltid klistrat in webbadressen och valt oformaterad text, så förvandlas inte adressen till något annat. Med min nya tjänstedator innebär funktionen att klistra in adressen som oformaterad text att den förändrade texten blir kvar, men utan att också vara länk. Då krävs en ny metod. Jag har börjat att kopiera allt utom den första bokstaven i webbadressen, vilket gör att den inte identifieras som en webbadress. Så skriver jag "h" och klistrar in resten av adressen omedelbart därefter. Då blir det rätt webbadress och den kan också lätt fås att bli en länk. 

När datorprogram gör som de vill, är det dags att hitta vägar runt problemet.

Svårt att förstå betydelsen av ombud?

Justitieombudsmannen (JO) riktar skarp kritik mot Försäkringskassan (beslut den 15 september 2021 i ärende 1254-2021) för att beslut i fyra olika fall, med fyra olika handläggare, har skickats till den enskilda parten i stället för till parternas respektive ombud. JO har även i tidigare tillsynsärenden påtalat detta för Försäkringskassan. Det framstår för JO som att det finns brister på systemnivå på Försäkringskassan, när detta har hänt i flera olika fall.

Det är en allmän regel inom ärendehantering hos myndigheter att när någon anlitar ett ombud, ska kommunikation ske med ombudet och inte med parten direkt. Det är en orsak till att anlita ombud. Det borde framstå som självklart att det är så, men har tydligen inte varit självklart på Försäkringskassan. Har de svårt att förstå vad det betyder att ha ett ombud?

Det är bra att JO kritiserar Försäkringskassan för en så här grundläggande miss som har upprepats i olika fall. 

Maktskifte i Norge

Efter åtta år som statsminister ser Höyres partiledare Erna Solberg ut att fålämna över makten till Jonas Gahr Store från Arbeiderpartiet.

Medan jag tycker att det är tråkigt att mitt partis systerparti i Norge förlorar makten, är det ändå bra med maktskifte då och då i en demokrati. Det ska inte vara samma parti som sitter vid makten hela tiden. Fredliga maktskiften är en av de största fördelarna med demokratin. Det är en fördel med vänsterpartiernas valseger i Norge. På samam sätt hoppas jag på maktskifte i Sverige efter valet om ett år. 

För tjugo år sedan

För tjugo år sedan satt jag på mitt dåvarande arbete på Länsrätten i Örebro län och arbetade. Jag var gift sedan tre dagar tillbaka och inom några dagar skulle vi resa till London på bröllopsresa. Då ringde min fru hemifrån och berättade om nyheter på TV om flygplan som flugit in i World Trade Center (amerikansk stavning av ”centre”, eftersom det är ett egennamn). 

När vi var i London var det höjd beredskap. De flesta turistmål var stängda. Å andra sidan höll flera av Londons stora bokhandlare öppet som vanligt. I en av dessa butiker, stor som ett varuhus, fanns det ett helt rum med litteratur om hundar. Vi hittade en bok om hundrasen shiba, som en vän hemma i Sverige hade ett exemplar av, så vi köpte boken till henne. På hotellet den kvällen läste vi i boken och upptäckte att shiban verkade vara en hundras för oss. Dagen därpå köpte vi en likadan bok till oss själva. 

Samma höst, tack vare kontakt via vår vän, köpte vi vår första shiba. Fyra år senare hade vi tre shibor och tog vår första kull valpar. 

Om det inte hade varit höjd beredskap i London, så att vi hade gått i en bokhandel i stället för att se på turistmål, hade vi kanske aldrig valt shiban som ras. 

Det är ofta tillfälligheter som formar livet. Även en oerhört ond händelse som terrordåden mot New York den 11 september 2001 kan, i sin förlängning, få vissa goda sidoeffekter. För mig och min fru var det insikten om att vi ville ha shiba.

Inför valet

Kretsstyrelsen i Moderaterna i Örebro kommun hade ett möte i dag för att börjautforma valrörelsen till nästa års val. Det var ett långt möte, men med många goda idéer och inspirerande diskussioner. Vi kan göra en bra valrörelse i Örebro. Jag hoppas bara att den blir tillräckligt bra. Örebro kommun behöver en ny kommunledning under Moderaternas ledning. 

Helikopterplatta får byggas utan bygglov

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt har i dom den 31 augusti 2021 (mål nr P 2196-21) konstaterat att helikopterplatta får byggas utan bygglov.

Parkering kräver bygglov, men eftersom en helikopter är en flygmaskin och inte ett fordon, gäller inte det kravet för helikopterplattor. I det här fallet fanns det inte heller något annat att invända mot helikopterplattans placering. Det var utanför detaljplanelagt område och helikopterplattan bedömdes inte komma att nyttjas så mycket att den skulle ge upphov till för mycket buller. 

Det var en intressant dom i ett litet udda ämne.

Förslag i Argentina om förbud mot att yttra vissa åsikter

Det är sällan klokt att förbjuda vissa typer av yttranden. Det bör vara förbjudet att yppa sådant som måste hållas hemligt exempelvis för rikets säkerhets skull och till skydd för enskildas personliga integritet. Däremot är det aldrig klokt att förbjuda personer från att yttra vissa åsikter.

I Argentina finns det nu ett förslag om att förbjuda personer från att yttra sig emot landets anspråk på Falklandsöarna med fler brittiska öar och vattnen kring dem. Ett mer oklokt förslag än så om ett förbud mot att yttra en viss åsikt har jag nog aldrig hört talas om.

Freden i Nystad för trehundra år sedan

Det är i dag trehundra år sedan den hårda freden i Nystad 1721. Utan tjugoett års försvarskrig, hade freden sannolikt blivit ännu hårdare. 

Kvinnor och män som statsministrar

Det svenska samhället är mycket jämställt mellan kvinnor och män, i en internationell jämförelse. Trots det har Sverige aldrig haft en kvinna som statsminister, även om det har blivit alltmer vanligt i hela västvärlden åtminstone sedan 1980-talet. 

Storbritannien fick sin första kvinna som premiärminister i och med Margaret Thatcher 1979. Norge fick sin när Gro Harlem Brundtland första gången blev statsminister 1981. I Frankrike blev Édith Cresson landets första kvinna som premiärminister 1991. Den första kvinnan som premiärminister i Nya Zeeland var Jenny Shipley, som tillträdde 1997. Finland fick sin första kvinna som statsminister 2003 i och med Anneli Jäätteenmäki. Tysklands första förbundskansler som var kvinna var Angela Merkel, som tillträdde 2005. Australien fick sin första kvinna som premiärminister när Julia Gillard tillträdde 2010. I Danmark tillträdde den första kvinnan som statsminister 2011, Helle Thorning-Schmidt. 

Länder som Italien, Nederländerna och Spanien har aldrig haft någon kvinna som premiärminister. 

När nu Sveriges statsminister Stefan Löfven har aviserat att han tänker avgå som statsminister i höst, har det höjts röster för att hans efterträdare borde vara kvinna. 

Det finns inget självändamål i att ha en kvinna som statsminister. Det finns heller inget självändamål i att ha en man som statsminister. Sverige skulle ha kunnat få en första kvinna som statsminister vid flera tillfällen, om bara omständigheterna hade varit något annorlunda. Jag kan själv inte påminna mig om att någon har favoriserat mannen före kvinnan i de sammanhangen, bara för att mannen var man.

När Ulf Adelsohn avgick som partiledare för Moderaterna 1986, var Ingegerd Troedsson en av de främsta kandidaterna till att bli ny partiledare, men det var Carl Bildt som blev vald till partiledare. Om Ingegerd Troedsson hade blivit partiledare, hade hon sannolikt blivit Sveriges första kvinna som statsminister 1991. Hon blev i stället 1991 den första kvinnan som var riksdagens talman. 

När Ingvar Carlsson avgick som statsminister och partiledare för Socialdemokraterna 1996, var det först på förslag att Mona Sahlin skulle ta över. På grund av en mindre skandal avsade hon sig kandidaturen och Göran Persson blev ny statsminister i stället. Mona Sahlin var sedan partiledare och kandidat för att bli statsminister i valet 2010, men det valet förlorade Socialdemokraterna.

Efter valet 2014 avgick Moderaternas partiledare Fredrik Reinfeldt. Han efterträddes som partiledare i opposition av Anna Kinberg Batra. Hon lyckades inte bra aom partiledare och avgick innan hon hade chansen att vara kandidat till posten som statsminister i det efterföljande valet.

Flera av de mindre partierna i svenska riksdagen har också haft kvinnor som partiledare. Även om mindre partier har mindre chans att ta över posten som statsminister, är det inte omöjligt, men tillfällen har inte inträffat för att någon av dessa kvinnor skulle bli statsminister. 

Det är mest tillfälligheter som har medfört att Sverige ännu inte har haft en kvinna som statsminister. Vi får se vad som händer i höst.

Kärnavfall

Regeringen har beslutat att tillåta en utbyggnad av mellanlagret för kärnavfall i Oskarshamn. Något beslut om slutförvaring av avfallet har ännu inte fattats. Jag undrar om det är nödvändigt att fatta ett sådant beslut. Det vore kanske bättre att allt kärnavfall mellanlagrades, till dess det kunde användas för att ladda kärnkraftverk av fjärde generationen, som drivs på kärnavfall. Testreaktorer för detta är redan igång. Det finns hopp.

Cementa får inte prövningstillstånd

Högsta domstolen meddelar inte prövningstillstånd i Cementas mål om fortsatt produktion av cement. Det finns en stor fördel med detta: nu måste rikets ledande politiker agera, de kan inte skylla ifrån sig på att de väntar på en dom från Högsta domstolen.

Lokal nivå

En stor nackdel med demokrati är att ju fler väljare det finns, desto mindre inflytande har den enskilda väljaren. Det är därför det vore bra att delegera ned så mycket beslutanderätt som möjligt till så lokala beslutsförsamlingar som möjligt. Nackdelen med det är att ju mindre underlag för den beslutande församlingen det är, desto mindre är sannolikheten för att det finns kunniga och engagerade enskilda personer som faktiskt kan lägga fram bra förslag att rösta om. Damned if you do, damned if you don’t.

Statsministern avgår

Regeringen Stefan Löfven IIi blir inte långlivad, Stefan Löfven meddelar att han avgår. Utåt är givetvis orsaken att det är lagom långt till nästa val. Vi får väl se vem som tar över.  

Opinionssiffrorna ser inte särskilt bra ut för Socialdemokraterna. De kan mycket väl förlora regeringsmakten nästa val. En ny partiledare ändrar knappast på det, men Stefan Löfven slipper att själv förlora ett val. 

Kronofogden i dröjsmål

Sedan Svea hovrätt dömt Kronofogdemyndigheten att betala dröjsmålsränta vid försenad utbetalning av ostridiga fordringar, har Högsta domstolen den 9 augusti 2021 (mål nr T 1032-21) beviljat prövningstillstånd.

Utan att vara insatt i detaljerna i målet, skulle det ändå förvåna mig om Högsta domstolen skulle komma fram till en annan slutsats än hovrätten. Kanske tar de mest upp målet till prövning för att fastslå domen och därmed ge den formellt prejudicerande värde? Det vore bra om så blev fallet. Statliga myndigheter bör inte kunna komma undan med att betala i dröjsmål. 

Dåligt uppdaterad förordning

Det händer att jag, i mitt yrke som jurist, råkar på lagar eller förordningar som borde uppdateras. Ett av de värsta exemplen är förordningen (1990:1070) om publicering av Sveriges internationella överenskommelser, m.m. Den har inte ändrats sedan 2008. 

En sak som inte spelar så stor roll, är att förordningen på mer än ett ställe hänvisar till sekretesslagen (1980:100). Sekretesslagen ersattes 2009 med offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I punkt 2 övergångsbestämmelserna till offentlighets- och sekretesslagen framgår det att om det i någon förordning hänvisas till sekretesslagen, ska detta räknas som en hänvisning till offentlighets- och sekretesslagen. Hänvisningar till sekretesslagen är inte så snygga, så här tolv år senare, men rättsligt saknar de betydelse tack vare nämnda övergångsbestämmelse.  

Vad värre är att när det i 13 § förordningen om publicering av Sveriges internationella överenskommelser, m.m., hänvisas till 10 kap. 3 § RF, torde det avse 10 kap. 2 § i RF:s nuvarande lydelse. Även här finns det en övergångsbestämmelse, i lagen (2010:1408) om ändring i regeringsformen, punkt 6, som gör att gamla hänvisningar ska anses hänvisa till motsvarande nya bestämmelser. Det är ändå inte snyggt.

Förordningen borde ändras. 

 

Innan 2010 års ändringar i RF hade 10 kap. 2 och 3 §§ följande lydelse:

 

2 § Regeringen får ej ingå för riket bindande internationell överenskommelse utan att riksdagen har godkänt denna, om överenskommelsen förutsätter att lag ändras eller upphäves eller att ny lag stiftas eller om den i övrigt gäller ämne i vilket riksdagen skall besluta.

      Är i fall som avses i första stycket särskild ordning föreskriven för det riksdagsbeslut som förutsättes, skall samma ordning iakttagas vid godkännandet av överenskommelsen.

     Regeringen får ej heller i annat fall än som avses i första stycket ingå för riket bindande internationell överenskommelse utan att riksdagen har godkänt denna, om överenskommelsen är av större vikt. Regeringen kan dock underlåta att inhämta riksdagens godkännande av överenskommelsen, om rikets intresse kräver det. I sådant fall skall regeringen i stället överlägga med Utrikesnämnden innan överenskommelsen ingås.

     Riksdagen kan godkänna sådan överenskommelse som avses i första och tredje styckena och som ingås inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen, även om överenskommelsen inte föreligger i slutligt skick.

 

3 § Regeringen får uppdraga åt förvaltningsmyndighet att ingå internatio[1]nell överenskommelse i fråga där överenskommelsen ej kräver riksdagens eller Utrikesnämndens medverkan.

 

Nuvarande lydelse:

 

2 §   Regeringen får ge en förvaltningsmyndighet i uppdrag att ingå en internationell överenskommelse i en fråga där överenskommelsen inte kräver riksdagens eller Utrikesnämndens medverkan.

 

Riksdagens godkännande av internationella överenskommelser

3 §   Riksdagens godkännande krävs innan regeringen ingår en för riket bindande internationell överenskommelse som

   1. förutsätter att en lag ändras eller upphävs eller att en ny lag stiftas, eller

   2. i övrigt gäller ett ämne som riksdagen ska besluta om.

     Om det riksdagsbeslut som avses i första stycket 1 eller 2 ska fattas enligt en särskild ordning, ska denna följas även vid riksdagens godkännande av överenskommelsen.

     Även i andra fall krävs riksdagens godkännande innan regeringen ingår en för riket bindande internationell överenskommelse, om överenskommelsen är av större vikt. Regeringen kan dock avstå från att inhämta riksdagens godkännande, om rikets intresse kräver det. Regeringen ska då i stället överlägga med Utrikesnämnden innan överenskommelsen ingås.

Meningslösa anonyma sabotage

En journalist får bilar vandaliserade. Det sker anonymt, även om journalisten och polisen misstänker personer som journalisten har skrivit om. 

Vad är det för mening med att protestera anonymt, att vandalisera anonymt? Ingen kan ju veta vad vandalerna egentligen vill, därför är det också omöjligt att ens i någon mån följa deras vilja. 

Det är riksdagen som stiftar lag

I dagens Nerikes Allehanda har jag en debattartikel, där jag berättar för en riksdagsledamot från Centern om att det är riksdagen som stiftar lag. Hon hade skrivit i en artikel att regeringen och justitiedepartementet gör det. 

Abonnemang hos Telia

Det var problem med vår digitalbox för TV i dag. Jag ringde Telia och identifierade mig med bank-ID. Det hjälpteinte, eftersom vårt abonnemang står på min fru. Efter många, långa diskussioner fickjag trots allt veta att det gåt att anmäla ombud hos Telia. Jag skulle alltså kunna klaga hos Telia, som ombud för min fru. Det är bra för alla hushåll med mer än en medlem.

Stoppade utvisningar till Afghanistan

Migrationsverket stoppar utvisningar till Afghanistan. Det berör omkring 7 000 människor i Sverige.

Säkerhetsläget i Afghanistan har givetvis blivit värre på sistone och det är förståeligt att utvisningar dit stoppas. Säkerhetsläget beror på talibanernas framryckningar sedan USA, på order av president Joe Biden (D), har dragit sig tillbaka. Det är ett tydligt orsakssamband.

Det är en stor mängd människor som berörs, men det kan ändå vara svårt att föreställa sig hur många 7 000 människor är. Det går ändå att göra vissa jämförelser. Exempelvis är 7 000 människor fler människor än den totala befolkningen i kommunerna Ödeshög, Ydre, Boxholm, Aneby, Högsby, Dals-Ed, Färgelanda, Grästorp, Essunga, Karlsborg, Gullspång, Storfors, Munkfors, Laxå, Hällefors, Ljusnarsberg, Skinnskatteberg, Norberg, Vansbro, Orsa, Ockelbo, Ragunda, Bräcke, Bjurholm, Vindeln, Robertsfors, Norsjö, Malå, Storuman, Sorsele, Dorotea, Vilhelmina, Åsele, Arvidsjaur, Arjeplog, Jokkmokk, Överkalix, Övertorneå respektive Pajala.

Sekretess mot vårdnadshavare till sjuttonåring

Kammarrätten i Stockholm har den 12 juli 2021 (mål nr 4680-21) beslutat att avslå ett överklagande av ett beslut av Karolinska universitetssjukhuset att inte lämna ut journalhandlingar till en vårdnadshavare. 

Det var en far som begärde ut journalhandlingar avseende sin dotter, som vid tidpunkten var sjutton år och åtta månader gammal. Normalt gäller inte sekretess gentemot vårdnadshavare till personer som ännu inte har blivit myndiga, men ju äldre och mognare de unga blir, desto större rätt anses de ha att själva förfoga över rätten till de handlingar som myndigheter har om dem. Detta gäller särskilt handlingar inom vården och socialtjänsten. I det aktuella fallet hade dottern också själv uttryckt att hon inte ville att hennes far skulle få tillgång till journalhandlingarna. Sjukhuset lämnade inte ut handlingarna, med hänsyn till sekretess, och kammarrätten upprätthåller beslutet.

Det är en bra dom. Förmodligen skulle utfallet ha blivit detsamma, även om dottern hade varit några år yngre. Barn har ofta möjlighet att förstå innebörden av sekretess för sina egna handlingar flera år innan de fyller arton år och blir myndiga. Det är bra med en generell myndighetsålder vid arton, men det är också bra att allt inte hängs upp just på den åldern. Flera lagar och regler har andra åldrar som gräns för när barn anses mogna nog för det ena eller det andra. Mognad kommer successivt och det är bra att rättsordningen tar hänsyn till det. 

Spaniens stängning bröt mot grundlagen

Spaniens författningsdomstol har dömt att de regler som stängde Spanien till skydd mot covid-19 våren 2020 stred mot spansk grundlag. Det var en dom med snäv marginal, sex domare för och fem emot. Domen kommer att innebära att de som fick böta för att de bröt mot reglerna antagligen kommer att då sina pengar tillbaka. Några skadeståndsanspråk kan ändå sannolikt inte riktas mot staten. 

Det är bra att vidta hårda åtgärder mot en pandemi, men det är lika viktigt att årgärderna ska följa grundlagar och andra viktiga regler. Om vi inte håller fast vid rättsstatens principer för att det blir en pandemi, räddar vi liv till ett mycket värre framtida samhälle, där vi inte kan lita på staten. Då är det inte mycket bevänt med att överleva pandemin. 

Kan England bli Europamästare?

Den här söndagen är det final i Europamästerskapet i fotboll (herrar). Finalen spelas mellan Italien och England. England är i sin första final i EM. Italien är i sin fjärde final och har tidigare vunnit en gång.

Fotboll är världens största sport. Dess världsmästerskap är den idrottsturnering som har mest publik i världen. Sporten har sitt ursprung i England. Storbritannien har inte ett landslag, utan har av gammal tradition olika landslag för England, Nordirland, Skottland och Wales. Sedan några år tillbaka har britterna även ett femte landslag i Gibraltar.

Utöver världsmästerskap, finns det flera olika världsdelsförbund inom internationell fotboll som har sina egna mästerskap för länder i världsdelen. I Europa finns Europamästerskapet sedan 1960, i Sydamerika det som ofta även i Sverige kallas Copa América. Det sydamerikanska mästerskapet spelas oftare än det europeiska och har en längre historia, varför länder har kunnat ta fler titlar där.

Världsmästare i fotboll har bara kommit från Europa och Sydamerika. Förutom att Nordamerikas USA räknas som trea i det första världsmästerskapet 1930, har alla medaljplatser någonsin gått till europeiska eller sydamerikanska lag. I fotboll räknas VM-trean 2002 Turkiet som ett europeiskt land, eftersom det är med i det europeiska världsdelsförbundet och inte det asiatiska. 

Uruguay vann VM 1930 och 1950 och har vunnit sydamerikanska mästerskapet femton gånger. Italien vann VM 1934, 1938, 1982 och 2006 och EM 1968. Tyskland vann VM 1954, 1974, 1990 och 2014 (de första gångerna som Västtyskland) och EM 1972, 1980 och 1996 (även där de första gångerna som Västtyskland). Brasilien vann VM 1958, 1962, 1970, 1994 och 2002 och har vunnit sydamerikanska mästerskapet nio gånger. England vann VM 1966, men har aldrig vunnit EM. Argentina vann VM 1978 och 1986 och har vunnit sydamerikanska mästerskapet fjorton gånger. Frankrike vann VM 1998 och 2018 och EM 1984 och 2000. Spanien vann VM 2010 och EM 1964, 2008 och 2012. Andra vinnare av EM har varit Sovjetunionen 1960, Tjeckoslovakien 1976, Nederländerna 1988, Danmark 1992, Grekland 2004 och Portugal 2016. (VM spelades inte 1942 eller 1946.)

England är alltså det enda landet som har tagit VM-guld, men inte också tagit guld i sitt världsdelsmästerskap. Nu är de för första gången i final i EM. Det innebär att de är närmare än någonsin tidigare till att ändra på detta och vinna EM. De spelar på hemmaplan i London, vilket är en fördel. De har spelat bra, men det har även Italien gjort. Har England möjlighet att äntligen ta guld i EM? Jag tror och hoppas det, men det är inte säkert. Det blir en spännande final. 

Den nya regeringen

Sveriges riksdag har en besvärlig parlamentarisk situation. Det finns ingen tydlig majoritetskonstellation. När regeringen Löfven II röstades bort av riksdagen för ett par veckor sedan, bedömde jag att den efter en tids förhandlingar skulle följas av Löfven III. Så skedde vid riksdagens omröstning om statsminister i går. 

Ibland är det tråkigt att få rätt.

Olagligt med generella besöksförbud inom frivillig sjukvård

Justitieombudsmannen har i beslut den 1 juli 2021 (dnr 4132-2020) kommit fram till att regioner som är sjukvårdshuvudmän har saknat lagstöd för att utfärda generella besöksförbud på sjukhus för frivillig vård. Detta blev aktuellt under pandemin på grund av covid-19. Det saknas utrymme för besöksförbuden i smittskyddslagen (2004:168) och då strider besluten mot överordnade bestämmelser i regeringsformen.

En utredning har redan tillsats för att granska åtgärderna under pandemin. Då kommer bland annat smittskyddslagen ses över. Det är bra, vi vet inte när nästa pandemi kan göra generella besöksförbud på sjukhus aktuella igen. 

Minnesdag för offren för kommunismen

Slovakien har infört en helgdag den 24 juni till minne av offren för kommunismen. Även om dagen är vald efter en specifik slovakisk händelse, är förekomsten av en minnesdag för kommunismens offer en saksom generellt vore bra att ha. Ingen annan ideologi har legat bakom lika många mord som kommunismen. Dessa offer får aldrig glömmas. 

Förbud mot Huawei i svenska 5G-nätet

Förvaltningsrätten i Stockholm har i dom den 22 juni 2021 (mål nr 24231-20 och 2378-21) avslagit två beslut av Post- och telestyrelsen att inte tillåta produkter från det kinesiska telekomföretaget Huawei i det svenska 5G-nätet. Motparten var Huaweis svenska dotterbolag. Prövningen skedde enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation och bygger på bedömningar av Säkerhetspolisen och Försvarsmakten.

Det är bra att förvaltningsrätten skyddar svensk suveränitet på detta sätt.

JO kritiserar åklagare i Palmeutredningen

Justitieombudsmannen (JO) har i beslut den 22 juni 2021 (dnr 6673-2020) kritiserat den åklagare som vid en pressträff i juni 2020 framställde en numera avliden person som om han vore skyldig till mordet på Olof Palme 1986. Detta var i samband med att utredningen lades ned. Skuldfrågan hade inte prövats i domstol och åklagaren kränkte därmed den grundläggande rättigheten för en enskild att betraktas som oskyldig enligt oskuldspresumtionen. Utredningen hade kunnat presenteras på ett annat sätt.

Det är befogad kritik som JO för fram. Många personer reagerade på åklagarens presentation redan när den kom. JO:s utredning visar att reaktionerna var befogade. 

Det är inte särskilt svårt att ta hänsyn till människor, även avlidna människor, och inte framställa dem i sämre dager än vad man behöver. 

Efter regeringens fall

I går föll regeringen efter en misstroendeomröstning i riksdagen. Sådana är parlamentarismens villkor för en regering som vilar på en minoritet av riksdagens ledamöter. Det är inget katastrofalt eller ansvarslöst med detta, tvärt om är det en majoritet i riksdagen som har röstat för det de är övertygade om är bäst för landet, om än ur litet olika infallsvinklar.

Det troligaste är inte ett extra val, när det bara är ett drygt år kvar till nästa ordinarie val. I stället är det troligaste att regeringen Löfven II följs, efter ett antal dagars förhandlingar, av regeringen Löfven III. Vänsterpartiet har redan öppnat för en sådan lösning, om jag förstår det rätt. Det blir närmast att likna vid 1990, när regeringen Carlsson I avgick, för att någon tid senare följas av regeringen Carlsson II, som satt till valet 1991.

Ingen krisdelegation

På måndag kommer riksdagens alla 349 ledamöter att samlas för att rösta i frågan om misstroende mot regeringen. Det har kritiserats, därför att det kan medverka till spridning av covid-19.

Det har inte funnits tid att komplettera 15 kap. 2 § regeringsformen med bestämmelser om att riksdagen kan ha krisdelegation i stället för krigsdelegation om det är pandemi. Det borde göras.

Ersättning för kostnader för analys av vildsvinskött

Den som skjuter vildsvin behöver normalt analysera köttet för att se att det är hälsosamt att äta. Det kan kosta mycket pengar. Nu har regeringen utfärdat en förordning (2021:576) om ersättning för vissa analyskostnader för vildsvinskött. Förordningen innehåller bestämmelser om ersättning till privatpersoner för kostnader för analys av förekomsten av trikiner eller cesium-137 i vildsvinskött. 

Det framstår som en bra sak, för att öka avskjutningen av vildsvin i skog och mark. När jägarna får ersättning för analyskostnaderna, kan de konsumera mer kött och då har de också incitament att jaga fler vildsvin. Det kan leda till färre vildsvin och därmed färre skador i skog och mark på grund av vildsvinen. Det är nog en del av lösningen på problemen med mängden vildsvin.

Självstyresdag

Den 9 juni är det Ålamds självstyresdag. Ålamd fick självstyre efter Finlands självständighet från Ryssland 1917. Det självstyret är värt att fira. Om inte annat, kan invånare i Sverige och Finland glädjas åt att detta är grunden för att det är skattefri alkohol på färjorna som lägger till i hamnar på Åland. 

Eventuella fingeravtryck

Eventuella fingeravtryck på en allmän handling är inte något som en enskild kan få ut från en myndighet genom att åberopa offentlighetsprincipen. Högsta förvaltningsdomstolen slår fast det i dom den 3 juni 2021 (mål nr 2377-21). Domstolen konstaterar helt kort att de fingeravtryck som möjligen skulle kunna finnas på fotopapperet som sökanden hade begärt ut från en kammarrätt i detta syfte inte utgör en handling i tryckfrihetsförordningens mening. Överklagandet avslogs.

Det är en intressant dom för att frågan var udda, men utgången är självklar. Det är handlingens informationsinnehåll som är en allmän handling, inte de eventuella andra saker som kan råka finnas på handlingen. 

Dolda ansikten

Ibland diskuteras bruket från andra delar av världen att kvinnor döljer sina ansikten i offentliga miljöer. Det är ingen bra tradition. Ansiktet är vårt främsta organ för ickeverbal kommunikation och den del av kroppen som har störst betydelse för att andra ska känna igen oss eller lära känna vårt utseende. Det är inte rimligt med klädkoder som innebär att ansiktet döljs. Starka säkerhetsskäl kan motivera ett döljande. Till detta räknar jag integralhjälmar, kosmonauthjälmar eller munskydd för att hindra smitta. När pandemin är över, kommer skälen för att ha munskydd att minska rejält. Det artiga är att visa sitt ansikte för andra.

Bra dom om gammal brygga

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt har i dom den 28 maj 2021 (mål nr M 8762-20) upphävt ett föreläggande från Länsstyrelsen i Södermanlands län om att ta bort en brygga.

Bryggan har funnits på platsen sedan någon gång 1978-83, då den ersatte en äldre brygga cirka 20 meter bort. De nuvarande ägarna till fastigheten köpte den 2005. De hade då ingen anledning att misstänka att bryggan uppförts utan tillstånd enligt strandskyddsreglerna. Det har gått över tio år från det att nuvarande ägarna köpte marken, varför domstolen konstaterar att de skulle ha begränsade möjligheter att föra talan mot tidigare ägare. Länsstyrelsen hade inte heller ens påstått att överlåtelsen skulle ha skett i något illojalt syfte. På dessa tre grunder anser domstolen att det inte är skäligt att rikta krav mot de nuvarande ägarna av fastigheten om att ta bort bryggan.

Det här är en bra dom. Det är inte rimligt att senare ägare till en fastighet lång tid efter sitt förvärv, och utan misstankar om att något varit fel, ska behöva åläggas att åtgärda ett fel som begåtts väldigt långt innan deras förvärv av fastigheten. Domstolen anger också ett par andra goda skäl till sin slutsats.

Det kan, som kuriosa, nämnas att fastighetsägarna är f.d. statsminister Göran Persson och f.d. chefen för Systembolaget Anitra Steen. 

Långsamt malande lagstiftande kvarnar

Den som har körkort utfärdat i annat land inom EU/EES och har flyttat till Sverige, får byta ut detta körkort mot ett svenskt. När Förenade kungariket lämnade EU den 31 januari 2020 förlorade de som hade körkort utfärdat i Förenade kungariket denna möjlighet. Från den 1 juli 2021 återfår de denna möjlighet, genom lagen (2021:432) om ändring i körkortslagen (1998:488) och förordningen (2021:433) om ändring i körkortsförordningen (1998:980). Det blev därmed ett glapp på 17 månader utan möjlighet för utbyte av körkort.

Med tanke på att det stod klart redan 2016 att Förenade kungariket skulle lämna EU, kan det här framstå som ett långt glapp. Å andra sidan var inte alla förhållanden mellan Förenade kungariket och EU utredda och klara förrän i slutet av december 2020, då ett frihandelsavtal slöts mellan parterna. Förhållanden mellan olika länder och mellanstatliga samarbeten i dagens värld är ofta komplexa och det är därför inte så konstigt att lagändringen har tagit tid. Förhoppningsvis har glappet inte orsakat svårigheter för särskilt många människor.

Ändringarna i körkortslagen och körkortsförordningen innebär för övrigt också att personer med körkort utfärdat i Färöarna kommer att kunna byta ut det mot ett svenskt. Personer med körkort utfärdade i Japan eller Schweiz har redan haft denna möjlighet sedan lång tid tillbaka.

Demografi

Europa förlorade en stor del av sin befolkning på grund av världskrigen under första halvan av 1900-talet. Andra delar av världen fick befolkningar som var relativt större.

Nu är Kina på god väg in i en demografisk utmaning, färre barn, fler gamla. Där är det främst den kommunistiska politiken som har ställt till det. 

Europa klarar sig fortfarande bra, men är inte alls så dominanta som före världskrigen. Kina försöker bli alltmer dominant. Frågan är om de kan dominera som de vill, med sin demografiska utveckling.

Handlingar gallrades felaktigt

Justitieombudsmannen har i beslut den 20 maj 2021 (ärende 5698-2019) kritiserat Kulturnämnden i Stockholms stad för att elektroniska handlingar har gallrats utan att det fanns gallringsbeslut och utan att det fanns andra exemplar av handlingarna. Det framgår inte av beslutet att nämnden hade några rimliga skäl för gallringen. Arkivbildning är viktigt, bland annat för allmänhetens tillgång till handlingar. Nämnden förtjänar kritik.

Om jag hade varit jurygrupp

Här är mina poäng, om jag hade varit jurygrupp i Eurovisionssångtävlingen 2021:

1. San Marino

2. Israel

3. Portugal

4. Cypern

5. Serbien

6. Finland

7. Island

8. Italien

10. Frankrike

12. Grekland

Observera att jag inte gav en enda poäng till Schweiz.

Endast en röst per bostadsrätt

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i dom den 18 maj 2021 (mål nr 1896-19) slagit fast att, vid röstning i en bostadsrättsförening, det bara är en röst per bostadsrätt. 

Domen kan tyckas självklar. Normalt är det ändå så att varje medlem i en ekonomisk förening har en röst var och om en bostadsrätt ägs av två eller flera personer är varje delägare medlem i bostadsrättsföreningen. En röst per medlem är huvudregeln enligt 7 kap. 2 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (tillämplig lag i målet). Enligt 9 kap. 14 § 1 bostadsrättslagen (1991:614) (tillämplig lydelse i målet) gäller bestämmelserna om föreningsstämma i 7 kap. först nämnda lag, men att det bara är en röst per bostadsrätt om inget annat har bestämts i stadgarna. HFD fann att det saknades skäl att frångå bostadsrättslagens bestämmelser.

Det är en bra dom som också motsvarar det som låter självklart. En bostadsrätt ger en röst, den ska inte ha flera röster bara för att den ägs av mer än en person. 

Inget klimatnödläge i Örebro

Vid dagens kommunfullmäktige i Örebro behandlades en motion om att kommunen skulle utlysa ”klimatnödläge”. Vissa städer runtomi världen och i Sverige har redan gjort det. Trots detta framgick det inte av motionen vad ett klimatnödläge egentligen är eller vad det ska leda till. De politiker som talade för motionen kunde inte heller förklara det.

Jag motsatte mig motionen, framför allt för att ”nöd” är ett juridiskt begrepp som under flera omständigheter är en allmän straffrihetsgrund och därmed ger folk rätt att begå handlingar som annars vore brottsliga. Kilmatförändringarna är värda att ta på allvar, men de är inte så pass akuta att jag vore beredd att säga att det föreligger nöd och därmed låta kommunen göra sådant som annars kunde vara brottsligt. 

Motionen avslogs lyckligtvis. Det var bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet som röstade för den. 

Har inte palestinierna en stat, enligt Sveriges utrikesminister?

Sveriges utrikesminister Ann Linde blev intervjuad i Ekot, Sveriges Radio, om den pågående konflikten mellan Israel och Palestina.

”Därför att palestinierna har ju ingen egen stat...” säger utrikesministern, 10:38 in i Ekots inslag, som skäl för att lägga större ansvar på Israel än på Palestina i den pågående konflikten.

Antingen är avsikten att Sverige ska dra tillbaka erkännandet av Palestina som stat, eller så känner Sveriges utrikesminister inte till att Sverige har erkänt Palestina som stat. Båda alternativ verkar osannolika. Vad menar då utrikesministern? Det förblir oklart. 

"Rödtjut" fick inte bli varumärke för rödvin

Patent- och registreringsverket beslutade den 10 februari 2021 att avslå en ansökan om att registrera "Rödtjut" som varumärke för ett rödvin. Det bedömdes som ett vanligt vardagligt uttryck för rödvin och därmed sakna den särskiljningsförmåga från andra typer av samma vara som är nödvändig för att ett varumärke ska kunna registreras.

Avslagsbeslutet överklagades till Patent- och marknadsdomstolen vid Stockholms tingsrätt. Domstolen beslutade den 7 maj 2021 (mål nr PMÄ 5855-21) att avslå överklagandet, eftersom "Rödtjut" saknar särskiljningsförmåga. 

Det var ett bra och självklart beslut. Ärendet avgjordes som notariemål, d.v.s. ett mål av enklare beskaffenhet som en tingsnotarie kan döma i. Det var klokt, mer avancerat än så var inte målet. Det är ändå intressant att någon ens försöker registrera "Rödtjut" som varumärke för rödvin. Utgången av ärendet och överklagandet framstår som så självklar.

Plastpåsskatt för påse av nedbrytbart material

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i dom den 10 maj 2021 (mål nr 178-21) slagit fast att det ska utgå punktskatt på en plastpåse som till sin karaktär är av engångstyp, även om den skulle hålla för många tillfällen och är gjord av nedbrytbart material som inte lämnar mikroplast efter sig. 

Punktskatten är reglerad i lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar. Skatten betalas till staten. För frågan om kassens karaktär hänvisades till den tidigare domen HFD 2020 ref. 54. HFD konstaterade att det står i förarbetena (prop. 2019/20:47 s. 27) att om målen för skatten uppnåtts och det i framtiden utvecklas biobaserade plastbärkassar som är fullt nedbrytbara i naturen och som inte har en negativ inverkan på nedskräpningen, bör en diversifiering av skattesatsen eller en justering av vilka kassar som är skattepliktiga övervägas. Så som lagen nu är utformad, kunde HFD ändå inte döma på annat sätt än att kassen i fråga är punktskattepliktig.

HFD måste givetvis döma enligt gällande lag. Den lagen bör ändras, så att hänsyn tas till fullt nedbrytbara kassar som den kasse som det var frågan om i målet. Det bör göras snarast. Risken är väl ändå att staten inte gör det, därför att regeringspartierna tycker att det är viktigare att få in de pengar till statskassan som kommer med punktskatten. Vi får hoppas att jag har fel i den riskbedömningen.

Åtgärd mot sjöröveri

Amerikanska flottan har tagit hand om ett fartyg som seglade utan flagga i Indiska Oceanen nära Arabiska halvön. På fartyget fanns det stora mängder vapen, som amerikanerna kunde konfiskera. 

Sjörätten säger att varje fartyg på internationellt vapen måste föra ett erkänt lands flagga, nämligen flaggan där ägaren är medborgare eller registrerad juridisk person. Om ett fartyg inte har någon flagga, räknas det som ett sjörövarfartyg. Sjöröveri räknas som brott mot mänskligheten. Ett örlogsfartyg från vilket land som helst har rätt att ingripa mot ett sådant fartyg, ta hand om det eller sänka det. Detta var vad amerikanerna gjorde i detta fall. Det var bra gjort. 

Danskt e-handelsbolag får sälja alkoholdrycker till konsumenter i Sverige

Patent- och marknadsdomstolen har i dom den 6 maj 2021 (mål nr PMT 2069-20) avslagit ett förbudsyrkande av Systembolaget Aktiebolag mot det danska bolaget Vivino ApS (dotterbolag till ett amerikanskt bolag) om att det senare inte skulle få marknadsföra alkoholhaltiga drycker till konsumenter i Sverige. Systembolaget förpliktas att ersätta Vivino för rättegångskostnader med 3 135 004 kr. Vivino föreläggs dock att avstå från vissa typer av marknadsföring, som inte räknas som tillräckligt måttfull enligt svensk lag om reklam för alkohol. 

Det är en bra dom. Den visar att Systembolagets monopol inte är absolut. I och med att Systembolaget var kärandepart, visar det också att Systembolaget självt för talan för att upprätthålla ett kontroversiellt monopol. Det är därmed en politisk process, likaväl som juridisk. 

Systembolagets monopol på försäljning av alkoholhaltiga drycker borde upphävas. Det är rimligt att ha lagstadgade restriktioner kring försäljningen av alkoholhaltiga drycker, men monopolet fyller ingen rimlig funktion i detta sammanhang. 

Bevissäkring i molntjänst saknar stöd i lag

Högsta förvaltningsdomstolen har i dom den 27 april 2021 (mål nr 655-20) slagit fast att ett beslut av Skatteverket om bevissäkring av elektroniska handlingar lagrade i en molntjänst saknade stöd i lag och därför var ogiltigt.

Bevissäkring är en sådan tvångsåtgärd som enligt 2 kap. 6 och 20 §§ regeringsformen måste ha stöd i lag. Det finns lagstöd för bevissäkring av fysiska handlingar och av elektroniska handlingar i datorer och liknande i 45 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244). Förvaringsplatsen måste vara känd och preciseras i beslutet om bevissäkring. Det saknas däremot bestämmelser om bevissäkring i form av eftersökande och omhändertagande av elektroniska handlingar som finns i molntjänster och vars fysiska lagringsplats inte kan lokaliseras. 

(Efter domskälen blev domslutet att målet avskrevs, eftersom beslutet om bevissäkring hade upphört att gälla.)

Det är en bra dom som visar att Sverige är en rättsstat. Tvångsåtgärder får inte gå utöver det som tillåts i lag. 

Molntjänster blir allt vanligare. Förmodligen kommer lagstiftaren att försöka komma på något sätt att bevissäkra handlingar lagrade i molntjänster. Det blir nog komplicerat, om de fysiska förvaringsplatserna för molntjänsterna finns utanför Sveriges gränser. 

Biblioteksundantaget

Kammarrätten i Stockholm har i dom den 29 mars 2021 (mål nr 7916-20) slagit fast att en databas över Sveriges befolkning 1990, som Riksarkivet håller, inte är att jämställa med allmänna handlingar. Databasen faller i stället under det s.k. biblioteksundantaget, enligt 2 kap. 14 § första stycket 3 tryckfrihetsförordningen.

Domslutet var litet oväntat. En av rättens ledamöter var också skiljaktig. Jag kan dock inte se att domslutet var fel, givet de speciella omständigheterna. Domen innebär inte att databaser generellt hos myndigheter kan falla under biblioteksundantaget.

Länsförbundsstämma

Moderaterna i Örebro län har stämma i dag. Förra året behandlades inga motioner, men i år behandlas många. Det är god stämning och bra debattmiljö på stämman, även om den hålls via videolänk. 

Under förmiddagen i dag behandlades tre av mina motioner. En bifölls, två avslogs, i samtliga fall i enlighet med förbundsstyrelsens förslag. Ibland tycker jag att det är för många som verkar gå okritiskt på förbundsstyrelsens förslag.

I ett fall var det i alla fall flera som talade till förmån för min motion och det gick till votering, där förbundsstyrelsens förslag vann ganska knappt med siffrorna 36-29. Den motionen handlade om att införa en bestämmelse i svensk grundlag om att beskattningsrätt inte ska få överlåtas till EU eller annan mellanfolklig organisation. Förbundsstyrelsen anförde att Moderaterna redan är emot att överlåta sådan beskattningsrätt, men att det vore onödigt att skriva in något sådant i grundlagen. Jag blev besviken över att motionen avslogs, men ändå glad över att det var många som stödde den. Skiljelinjerna var inte förutsägbara, det var både unga och gamla från hela länet som röstade såväl för som emot motionen. 

Det finns fler motioner att behandla, jag hoppas på många goda debatter och bra beslut.

Nyinspelning av Saltkråkan

Sverges Television har meddelat att de ämnar göra en nyinspelning av TV-serien baserad på Astrid Lindgrens berättelser om Saltkråkan i Stockholms skärgård.

Om Saltkråkan ska bli ny TV-serie, borde den bli animerad i japansk stil med cross over från Mumindalen. 

Respektlöst mot beslutsformerna

Det är kommunfullmäktige i Örebro i dag. Mitt under ett beslutsärende kom en företrädare för ett av de mindre partierna med ett yrkande om att det partiet skulle få en "insynsplats" i kommunstyrelsen i frågor som den som behandlades. Vad en "insynsplats" skulle innebära framgick inte tydligt. Partiet har för närvarande inte någon ledamot eller ersättare i kommunstyrelsen.

Kommunfullmäktige avslog det här yrkandet. Det var bra, ett sådant yrkande borde utredas, innan fullmäktige kan fatta beslut om det.

Ett plötsligt yrkande av det slag som kom här, är respektlöst gentemot beslutsformerna och kommunallagens krav på utredning innan beslut. Ledamoten av fullmäktige som kom med yrkandet, borde lägga en motion i frågan i stället.

Återkrav borde vara möjligt

Kammarrätten i Sundsvall har i dom den 14 april 2021 (mål nr 654-21), liksom förvaltningsrätten tidigare, slagit fast att en 18-årig kvinna, under de speciella omständigheterna i målet, har rätt till försörjningsstöd när hon går på gymnasiet. 

Kvinnan hade mindre än ett år tidigare varit föremål för socialtjänstens insatser i sin hemkommun, på grund av våld, risk för tvångsgifte och hedersförtryck i familjen. Hon hade då fått boende i anslutning till sin utbildning. När hon väl fyllde 18 år, ansökte hon om försörjningsstöd för sin fortsatta utbildning och försörjning. Den kommunala myndigheten sade nej och hänvisade till att föräldrar har försörjningsansvar även för barn över 18 års ålder så länge de studerar på gymnasienivå. Domstolarna kunde dock inte se att omständigheterna hade förändrats så pass mycket att kvinnan kunde undgå de risker hon tidigare blivit omhändertagen för, utan gav henne rätt till försörjningsstöd för att undvika påtryckningar från familjen. 

Domen är rimlig, utifrån omständigheterna. Föräldrar har försörjningsansvar, men i särskilda fall finns det skäl för socialnämnden att ändå bevilja försörjningsstöd. Det här är ett tydligt sådant fall.

Det som kunde vara bättre, vore om socialnämnden i ett sådant här fall skulle kunna rikta återkrav mot föräldrarna för de medel de betalat i försörjningsstöd till kvinnan. Då skulle föräldrarna vara fortsatt försörjningsskyldiga, men genom återkrav från kommunen behöva betala till kommunen, och ändå inte kunna använda försörjningen som otillbörligt påtryckningsmedel. En sådan möjlighet borde införas i socialtjänstlagen. 

Dom om vem som fattar beslut

Kammarrätten i Sundsvall har i dom den 12 april 2021 (mål nr 252-21) slagit fast att det inte är dataskyddsombudet som fattar beslut om registerutdrag. Många personuppgiftsansvariga har ordning på sina beslutsvägar, men den kommun där beslutet hade fattats från början hade inte det. Då kan en sådan här dom vara bra som vägledning, inte bara för den kommunens myndigheter, utan för andra också. Det är bra. 

Förbud mot vissa åsikter?

Regeringen tillsätter en utredning för att se hur Sverige skulle kunna få ett förbud mot att förneka Förintelsen.

Det är ingen god idé. Förbud mot att uttrycka vissa åsikter är ytterst sällan en god idé. Det är bättre att se till att den obligatoriska grundskolan lär alla elever att Förintelsen inträffade och vad den innebar.

För övrigt är det svårt att se vilka ett förbud skulle rikta sig emot. Det sägs att nazister förnekar att Förintelsen ägde rum, men så är det givetvis inte. Riktiga nazister förnekar inte Förintelsen, de försvarar den. Det kan bara vara fega personer som lutar litet åt nazismen till, som förnekar Förintelsen. Sådana människor utgör rimligtvis ingen större fara för mänskligheten.

Anfallet mot Danmark och Norge

Den 9 april 1940 angrep det nazistiska Tyskland de neutrala Danmark och Norge. Medan Danmark blev ockuperat snabbt, stred norrmännen i över en månad innan hela alndet var ockuperat. Tyskarna lade mycket marina resurser på anfallet mot Norge, enligt vissa bedömare så många att de därför inte kunde försöka sig på en landstigning i Storbritannien efter Frankrikes fall senare samma år. Kanske var det därför  angreppet mot Norge som i förlängningen medförde att Storbritannien klarade sig och att Tyskland med tiden förlorade kriget. Bra gjort av norrmännen, hur som helst.

Prins Philip

Prins Philip av Storbritannien och Nordirland, herig av Edinburgh, har avlidit i dag vid en ålder av 99 år. Han var född prins av Grekland och Danmark, tjänstgjorde som officer i brittiska flottan under andra världskriget och flera år efteråt och var make till drottning Elizabeth II. Han var ett stort stöd till drottningen och en enastående person. Det var först 2017 han drog sig tillbaka från offentliga åtaganden. Hans bortgång är en tråkig händelse, men han hade varit sjuk en tid och döden kom inte oväntat. Må han vila i frid.

Dödsdag

Den här dagen år 2013 gick Storbritanniens före detta premiärminister Margaret Thatcher bort. Det fanns britter som firade det.

När Adolf Hitler dog, och när Josef Stalin dog, fanns det folk som firade. Det är förståeligt. När en demokratiskt vald ledare avlider, en som dessutom har slutat över ett decennium tidigare, går det inte att försvara att människor firar hennes död. 

Vänsterpartiet var odemokratiskt

Ända sedan Löfven bildade koalition bara med MP, inte med V, efter valet 2014, har jag sett det som att han fortsätter på den sunda skepsis som S har haft mot V sedan V var ett uttalat kommunistiskt parti. Nu säger Löfven själv emot det, när han påstår att han alltid har uppfattat att Vänsterpartiet har stått för demokrati. Det är inte bra. Det fanns en tid när V var odemokratiskt. 

Bildregeln i alkohollagen underkänns

Patent- och marknadsöverdomstolen har i dom den 26 mars 2021 (mål nr PMT 12229-19) underkänt den s.k. bildregeln i 7 kap. 5 § alkohollagen (2010:1622).

Bildregeln har inneburit en kraftig begränsning i vilka objekt som får visas i bild i reklam för alkohol. Bara varan, råvaror, enstaka förpackningar eller varumärket har fått visas. Domstolen anser att bildregeln strider mot EU-rättens proportionalitetskrav. Den är dels inte ägnad att säkerställa sin målsättning att skydda folkhälsan, dels går den utöver vad som är nödvändigt för att skydda folkhälsan. 

Domstolen anser dock att alkohollagens krav på att alkoholreklam ska vara måttfull uppfyller EU-rättens krav. Den bestämmelsen i alkohollagen kan därför fortsatt tillämpas.

Domen tar steg i rätt riktning mot en rimligare syn på alkohol i svensk rätt. På så sätt är domen bra.

Kunskaper i svenska

Svenska kyrkan uttalar sig i ett remissvar till regeringen emot kravet på kunskaper i svenska för att bli medborgare. Skulle inte Svenska kyrkans uppdrag att sprida evangeliet till nya medborgare underlättas av att de kunde svenska?

Långa debatter

Det var dags för kommunfullmäktige i Örebro kommun i dag. Det blev långa debatter, framför allt för att många socialdemokrater ville säga mycket om motioner från det populistiska Örebropartiet. Debatterna drog därför ut på tiden. Varför kan inte socialdemokrater ta det lugnt och låta populisters motioner stå motsagda med några få, väl valda argument? Är det för att det finns många socialdemokrater som vill positionera sig, inför valet av ny ordförande för kommunstyrelsen? Förmodligen är det en av orsakerna, i alla fall.

Moderat politik om EU-avgifter

Några gånger på sistone har jag sett kritik i sociala medier mot Moderaternas politik om Sveriges EU-avgifter, som man anser inte är skarp och återhållsam nog. Jag letade upp finansutskottets betänkande från riksdagen och hittade Moderaternas och Kristdemokraternas reservation och yttrande där. Den reservationen och det yttrandet är bra nog för mig. Det är inte under den närmaste tidsperioden, som det nu beslutas om, som det kan bli dyrare.

Välbehövlig JO-kritik till stöd för finska språket

Riksdagens ombudsman (Justitieombudsmannen, JO) riktar kritik mot Arbetsförmedlingen i beslut den 26 februari 2021 (ärende nr 4143-2019) för att en man inte fått ha kontakt med myndigheten på finska.

En man som ville ha muntlig kontakt med Arbetsförmedlingen för att ställa frågor på finska. Han kunde inte få det direkt och fick inte heller möjlighet att få sådan kontakt vid en senare tidpunkt. Han fick också besked om att hans aktivitetsrapporter måste lämnas på svenska.

Finska är ett av Sveriges officiella minoritetsspråk, enligt språklagen (2009:600). Det ger personer med finska som modersmål rätt att ha kontakt med svenska myndigheter på finska. JO riktar därmed välgrundad och välbehövlig kritik mot Arbetsförmedlingen, för att de inte kunde fullfölja kontakterna med mannen i ärendet på finska. Andra kontakter, som inte hade tydligt samband med något ärende, behövde dock inte ske på finska.

Det här är ett bra beslut. Finska har varit ett betydelsefullt språk för Sverige i så gott som hela landets historia. Det ska Sverige ta vara på.

Angående intervjun med prins Harry och hans hustru

Det finns egentligen bara en kommentar som behöver nämnas om den beryktade TV-intervjun med brittiske prins Harry och hans hustru. Det är den här:

Befintlig brygga får vara kvar

Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt har i dom den 3 mars 2021 (mål nr M 4092-20) upphävt ett föreläggande från en kommun om att ta bort ett trädäck med mera på en strand.

Anläggningen med brygga hade funnits på platsen sedan innan strandskyddet infördes 1975. Den hade sedan dess reparerats och underhållits, men trots en något förändrad konstruktion upptog den samma utrymme som tidigare och hade i stort sett samma utseende. Domstolen fann att denna befintliga anläggning skulle få vara kvar. Domstolen uttrycker att det är naturligt att en brygga kontinuerligt underhålls och repareras.

Det är en bra dom, till skydd för äganderätten och förutsebarheten i rättssystemet.

Teorier för rymdresor

Det finns fysiker som spekulerar i möjligheter för människor att resa till andra stjärnor, trots de begränsningar som finns med ljushastigheten i vakuum. Än så länge dröjer det till dess sådana resor kan bli av. En färsk studie har dock lagt fram teorier om att kröka rymden runt ett rymdskepp för att kunna åka fortare än ljuset, relativt rymden utanför denna krökning. Det är spännande att läsa om sådant. 

Politiska fördomar

Konststudenter vid Durhams universitet i Storbritannien har tagit bort Margaret Thatcher från en lista över inspirerande kvinnor i historien. 

Det är möjligt att konststudenterna inte delar åsikter med Thatcher, men att hon därför inte skulle förtjäna en plats på en lista över inspirerande kvinnor är bara fördomsfullt. Hon var en demokratiskt vald ledare. Vid tre tillfällen valde en majoritet av brittiska folket hennes parti till makten med henne som ledare. Vad är det, om inte inspirerande?

EU-kommissionen reagerar sent på Brexit

I fredags, den 19 februari, inledde EU-kommissionen arbetet med att fatta beslut i frågan om adekvat skyddsnivå för personuppgifter för Storbritannien. Det sker alltså över ett år efter att Storbritannien lämnade EU den 31 januari 2020.

Enligt art. 44 EU:s dataskyddsförordning får personuppgifter inte överföras till tredjeland eller internationella organisationer, om inte något av undantagen i art. 45, 46 eller 49 är tillämpligt. Med tredjeland menas varje land utanför EU eller EES. Orsaken är att dataskyddsförordningen ger ett mycket gott skydd för personuppgifter, vilket bara få länder utanför EU och EES gör.

Enligt art. 45 får EU-kommissionen fatta beslut om att ett visst land eller en internationell organisation har adekvat skyddsnivå för personuppgifter. Besluten grundar sig på landets lagar och de institutioner i landet som ser till att lagarna följs. Med ett beslut om adekvat skyddsnivå för ett visst land, behöver inga andra undantag för överföring av personuppgifter till det landet åberopas. Gällande beslut om adekvat skyddsnivå finns för Andorra, Argentina, Färöarna, Guernsey, Israel, Japan, Jersey, Kanada (begränsat till kommersiella organisationer), Nya Zeeland, Schweiz och Uruguay. EU-kommissionen förhandlar för närvarande med Sydkorea om adekvat skyddsnivå. 

Överföring av personuppgifter är viktigt och underlättar fri rörlighet för människor, gods och inte minst information mellan länder. Ett starkt skydd för personuppgifter är lika viktigt. Storbritannien har infört en nationell lagstiftning som motsvarar EU:s dataskyddsförordning och det bör inte vara svårt att konstatera att den är tillräcklig. 

I avtalet mellan EU och Storbritannien om Storbritanniens utträde ur EU fanns en övergångsbestämmelse om att Storbritannien skulle ses som ett EU-land fram till den 31 december 2020 när det gällde dataskyddsbestämmelser. Den 24 december 2020 slöt EU och Storbritannien ett frihandelsavtal, enligt en av reglerna i det avtalet räknas Storbritannien som ett land som har adekvat skyddsnivå i fyra månader, vilket kan förlängas med ytterligare två månader, och vilket upphör att gälla om EU-kommissionen fattar beslut om adekvat skyddsnivå för Storbritannien.

Det märkliga är att EU-kommissionen inleder arbetet med att ta fram ett beslut om adekvat skyddsnivå för Storbritannien över ett år efter att Storbritannien lämnade EU. Varför har EU-kommissionen inte inlett detta arbete tidigare? Jag hade tänkt mig att EU-kommissionen skulle genomföra arbetet under 2020 och fatta ett beslut innan årsskiftet. I så fall hade det inte behövts någon övergångsbestämmelse om överföring av personuppgifter i frihandelsavtalet. 

Tyvärr har jag inte hittat någon förklaring till att EU-kommissionen påbörjar arbetet först nu. Arbetet måste vara försenat. Det måste finnas orsaker till förseningen. Kanske vill EU-kommissionen inte offentliggöra dessa orsaker. 

Förhoppningsvis kommer det ett beslut om adekvat skyddsnivå avseende Storbritannien innan den tillfälliga bestämmelsen enligt frihandelsavtalet slutar att gälla. Om det inte hinner komma, kan jag inte se annat än att orsaken är att EU-kommissionen reagerar sent på Brexit. Det är tråkigt.

Ingen avgift för obefogad extra djurskyddskontroll

Kammarrätten i Jönköping har i dom den 12 februari 2021 (mål nr 3182-20) bifallit ett överklagande om avgift för extra djurskyddskontroll. 

Det hade kommit in en anonym anmälan till länsstyrelsen om att en kvinna hade flera katter och hundar som missköttes och ofta lämnades ensamma. Vid tillsynsbesök visade det sig att det enda som fanns att notera var att en hund hade måttlig och normal tandsten. Kammarrätten fann vid jämförelse av innehållet i anmälan med vad som kom fram vid länsstyrelsens kontroll, att anmälan var obefogad. Det fanns således inte grund för att ålägga klaganden avgift för extra offentlig kontroll. 

Det är en bra dom. Den visar att någon som utsätts för en obefogad anmälan om att missköta sina djur, inte ska behöva betala för kontrollen som konstaterar att anmälan var obefogad. Anmälaren kan således inte åsamka den anmälda personen ekonomisk skada genom en obefogad anmälan. Det är så det skall vara.

Inget bistånd till ansökan om uppehållstillstånd

Kammarrätten i Göteborg har i dom den 12 februari 2021 (mål nr 6157-20) upphävt förvaltningsrättens dom och fastställt en kommunal socialnämnds beslut om att inte bevilja bistånd till kostnad för förlängt uppehållstillstånd. 

Den sökande hade flyttat till Sverige och fått tillfälligt uppehållstillstånd baserat på anknytning till en person i Sverige. Det fanns inget i målet som visade att den sökande vore förhindrad att bo i sitt hemland. Det fanns inte heller några barn att ta särskild hänsyn till. Socialstyrelsen har i en handbok rekommenderat att bistånd inte betalas i sådana situationer. Nu finns kammarrättens dom till stöd för detta.

Det är en bra dom. Det finns inget som säger att en person som kan bo i sitt hemland måste ha uppehållstillstånd i Sverige för att uppnå en skälig levnadsnivå, på så sätt som är det grundläggande kravet för bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453). 

Friad, vilket var sannolikt

Den förre amerikanske presidenten Donald Trump friades från riksrättsanklagelserna. Anklagelserna handlade om att han skulle ha varit medskyldig till att demonstranter stormade Kapitolium i Washington. Det varen sannolik utgång. Det är inte bara antalet senatorer, som avgör frågan i riksrätt i USA, som tillhör samma parti som Trump. Framför allt handlar det om att det skall mycket till för att ett tal till demonstranter skulle vara avgörande för att några av de demonstranterna senare stormade en byggnad. Detta alldeles oavsett vad man tycker om Trump och hans konfrontatoriska retorik. 

Det är nog också bra för den politiska utvecklingen på sikt, att Trump inte fälldes. Det lär göra politiken litet lugnare.

Ingen skatt för tjänster som Svenska kyrkan utför åt sina församlingar

Högsta förvaltningsdomstolen har i dom den 9 februari 2021 (mål nr 4634-19 och 4635-19) slagit fast att det inte ska tas skatt för ett flertal tjänster som Svenska kyrkan tillhandahåller till sina församlingar. Församlingarna anses inte vara så pass självständiga att det skulle vara tjänster mellan självständiga parter. 

Det är en bra och välkommen dom.

Telefonförsäljare

Telefonförsäljare agerar allt mer märkligt. I går kväll blev jag uppringd flera gånger av det svenska numret 070-684 71 64.

Det visade sig vara en person som ville tala engelska, bara sade att hon hette "Jessica", och påstod att hon representerade ett företag som jag var kund hos. När hon sade företagets namn var det så otydligt att det inte hördes. Så påstod hon att detta företag hade tagit över verksamheten från ett annat företag där jag hade varit kund, men uttalade även det företagets namn så otydligt att det inte hördes.

När jag sade att jag inte var kund och lade på, ringde det flera gånger igen från samma nummer. Jag avstod från att svara.

Klantig åklagare

Göta hovrätt har i dom den 29 januari 2021 (mål nr B2100-20) friat en man från åtal för märkesförfalskning.

Den åtalade mannen hade köpt andra registreringsskyltar till sin bil än de som Transportstyrelsen hade tillhandahållit, för att han tyckte att de köpta var "snyggare". Det framgår av tingsrättens dom att registreringsskyltarna på avstånd såg ut som vanliga registreringsskyltar, ändå dömde tingsrätten mannen för märkesförfalskning. Hovrätten konstaterade att de köpta skyltarna inte utgjorde fara i bevishänseende, då de visade bilens riktiga registreringsnummer. Huruvida de var tillräckligt lika vanliga registreringsskyltar för att tolkas som sådana vid t.ex. en betalstation för trängselskatt framkommer inte i domarna.

Hovrätten antydde i sin dom att mannen hade kunnat fällas för annat brott. Det stämmer, han hade kunnat fällas för brott mot 3 kap. 5 § förordningen (2019:383) om fordons registrering och användning, enligt 12 kap. 1 § samma förordning. Straffet kan bli penningböter. Åtalet omfattade emellertid inte ens ett alternativt yrkande om att fälla mannen på denna grund, varför domstolen inte hade rätt att döma honom för det. Det var en klantig åklagare, som inte hade med en sådan alternativ åtalsgrund.

Dataskyddsdagen

Den 28 januari varje år infaller dataskyddsdagen, instiftad av Europarådet. Det är en dag att fira. Dataskydd är viktigt för alla människors rätt till sina egna personuppgifter och skyddet av privatlivet.