söndag 21 februari 2021

EU-kommissionen reagerar sent på Brexit

I fredags, den 19 februari, inledde EU-kommissionen arbetet med att fatta beslut i frågan om adekvat skyddsnivå för personuppgifter för Storbritannien. Det sker alltså över ett år efter att Storbritannien lämnade EU den 31 januari 2020.


Enligt art. 44 EU:s dataskyddsförordning får personuppgifter inte överföras till tredjeland eller internationella organisationer, om inte något av undantagen i art. 45, 46 eller 49 är tillämpligt. Med tredjeland menas varje land utanför EU eller EES. Orsaken är att dataskyddsförordningen ger ett mycket gott skydd för personuppgifter, vilket bara få länder utanför EU och EES gör.


Enligt art. 45 får EU-kommissionen fatta beslut om att ett visst land eller en internationell organisation har adekvat skyddsnivå för personuppgifter. Besluten grundar sig på landets lagar och de institutioner i landet som ser till att lagarna följs. Med ett beslut om adekvat skyddsnivå för ett visst land, behöver inga andra undantag för överföring av personuppgifter till det landet åberopas. Gällande beslut om adekvat skyddsnivå finns för Andorra, Argentina, Färöarna, Guernsey, Israel, Japan, Jersey, Kanada (begränsat till kommersiella organisationer), Nya Zeeland, Schweiz och Uruguay. EU-kommissionen förhandlar för närvarande med Sydkorea om adekvat skyddsnivå. 


Överföring av personuppgifter är viktigt och underlättar fri rörlighet för människor, gods och inte minst information mellan länder. Ett starkt skydd för personuppgifter är lika viktigt. Storbritannien har infört en nationell lagstiftning som motsvarar EU:s dataskyddsförordning och det bör inte vara svårt att konstatera att den är tillräcklig. 


I avtalet mellan EU och Storbritannien om Storbritanniens utträde ur EU fanns en övergångsbestämmelse om att Storbritannien skulle ses som ett EU-land fram till den 31 december 2020 när det gällde dataskyddsbestämmelser. Den 24 december 2020 slöt EU och Storbritannien ett frihandelsavtal, enligt en av reglerna i det avtalet räknas Storbritannien som ett land som har adekvat skyddsnivå i fyra månader, vilket kan förlängas med ytterligare två månader, och vilket upphör att gälla om EU-kommissionen fattar beslut om adekvat skyddsnivå för Storbritannien.


Det märkliga är att EU-kommissionen inleder arbetet med att ta fram ett beslut om adekvat skyddsnivå för Storbritannien över ett år efter att Storbritannien lämnade EU. Varför har EU-kommissionen inte inlett detta arbete tidigare? Jag hade tänkt mig att EU-kommissionen skulle genomföra arbetet under 2020 och fatta ett beslut innan årsskiftet. I så fall hade det inte behövts någon övergångsbestämmelse om överföring av personuppgifter i frihandelsavtalet. 


Tyvärr har jag inte hittat någon förklaring till att EU-kommissionen påbörjar arbetet först nu. Arbetet måste vara försenat. Det måste finnas orsaker till förseningen. Kanske vill EU-kommissionen inte offentliggöra dessa orsaker. 


Förhoppningsvis kommer det ett beslut om adekvat skyddsnivå avseende Storbritannien innan den tillfälliga bestämmelsen enligt frihandelsavtalet slutar att gälla. Om det inte hinner komma, kan jag inte se annat än att orsaken är att EU-kommissionen reagerar sent på Brexit. Det är tråkigt.

fredag 19 februari 2021

Ingen avgift för obefogad extra djurskyddskontroll

Kammarrätten i Jönköping har i dom den 12 februari 2021 (mål nr 3182-20) bifallit ett överklagande om avgift för extra djurskyddskontroll. 


Det hade kommit in en anonym anmälan till länsstyrelsen om att en kvinna hade flera katter och hundar som missköttes och ofta lämnades ensamma. Vid tillsynsbesök visade det sig att det enda som fanns att notera var att en hund hade måttlig och normal tandsten. Kammarrätten fann vid jämförelse av innehållet i anmälan med vad som kom fram vid länsstyrelsens kontroll, att anmälan var obefogad. Det fanns således inte grund för att ålägga klaganden avgift för extra offentlig kontroll. 


Det är en bra dom. Den visar att någon som utsätts för en obefogad anmälan om att missköta sina djur, inte ska behöva betala för kontrollen som konstaterar att anmälan var obefogad. Anmälaren kan således inte åsamka den anmälda personen ekonomisk skada genom en obefogad anmälan. Det är så det skall vara.

onsdag 17 februari 2021

Inget bistånd till ansökan om uppehållstillstånd

Kammarrätten i Göteborg har i dom den 12 februari 2021 (mål nr 6157-20) upphävt förvaltningsrättens dom och fastställt en kommunal socialnämnds beslut om att inte bevilja bistånd till kostnad för förlängt uppehållstillstånd. 


Den sökande hade flyttat till Sverige och fått tillfälligt uppehållstillstånd baserat på anknytning till en person i Sverige. Det fanns inget i målet som visade att den sökande vore förhindrad att bo i sitt hemland. Det fanns inte heller några barn att ta särskild hänsyn till. Socialstyrelsen har i en handbok rekommenderat att bistånd inte betalas i sådana situationer. Nu finns kammarrättens dom till stöd för detta.


Det är en bra dom. Det finns inget som säger att en person som kan bo i sitt hemland måste ha uppehållstillstånd i Sverige för att uppnå en skälig levnadsnivå, på så sätt som är det grundläggande kravet för bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453). 

söndag 14 februari 2021

Friad, vilket var sannolikt

Den förre amerikanske presidenten Donald Trump friades från riksrättsanklagelserna. Anklagelserna handlade om att han skulle ha varit medskyldig till att demonstranter stormade Kapitolium i Washington. Det varen sannolik utgång. Det är inte bara antalet senatorer, som avgör frågan i riksrätt i USA, som tillhör samma parti som Trump. Framför allt handlar det om att det skall mycket till för att ett tal till demonstranter skulle vara avgörande för att några av de demonstranterna senare stormade en byggnad. Detta alldeles oavsett vad man tycker om Trump och hans konfrontatoriska retorik. 

Det är nog också bra för den politiska utvecklingen på sikt, att Trump inte fälldes. Det lär göra politiken litet lugnare.

torsdag 11 februari 2021

Ingen skatt för tjänster som Svenska kyrkan utför åt sina församlingar

Högsta förvaltningsdomstolen har i dom den 9 februari 2021 (mål nr 4634-19 och 4635-19) slagit fast att det inte ska tas skatt för ett flertal tjänster som Svenska kyrkan tillhandahåller till sina församlingar. Församlingarna anses inte vara så pass självständiga att det skulle vara tjänster mellan självständiga parter. 


Det är en bra och välkommen dom.

lördag 6 februari 2021

Telefonförsäljare

Telefonförsäljare agerar allt mer märkligt. I går kväll blev jag uppringd flera gånger av det svenska numret 070-684 71 64.


Det visade sig vara en person som ville tala engelska, bara sade att hon hette "Jessica", och påstod att hon representerade ett företag som jag var kund hos. När hon sade företagets namn var det så otydligt att det inte hördes. Så påstod hon att detta företag hade tagit över verksamheten från ett annat företag där jag hade varit kund, men uttalade även det företagets namn så otydligt att det inte hördes.


När jag sade att jag inte var kund och lade på, ringde det flera gånger igen från samma nummer. Jag avstod från att svara.

onsdag 3 februari 2021

Klantig åklagare

Göta hovrätt har i dom den 29 januari 2021 (mål nr B2100-20) friat en man från åtal för märkesförfalskning.


Den åtalade mannen hade köpt andra registreringsskyltar till sin bil än de som Transportstyrelsen hade tillhandahållit, för att han tyckte att de köpta var "snyggare". Det framgår av tingsrättens dom att registreringsskyltarna på avstånd såg ut som vanliga registreringsskyltar, ändå dömde tingsrätten mannen för märkesförfalskning. Hovrätten konstaterade att de köpta skyltarna inte utgjorde fara i bevishänseende, då de visade bilens riktiga registreringsnummer. Huruvida de var tillräckligt lika vanliga registreringsskyltar för att tolkas som sådana vid t.ex. en betalstation för trängselskatt framkommer inte i domarna.


Hovrätten antydde i sin dom att mannen hade kunnat fällas för annat brott. Det stämmer, han hade kunnat fällas för brott mot 3 kap. 5 § förordningen (2019:383) om fordons registrering och användning, enligt 12 kap. 1 § samma förordning. Straffet kan bli penningböter. Åtalet omfattade emellertid inte ens ett alternativt yrkande om att fälla mannen på denna grund, varför domstolen inte hade rätt att döma honom för det. Det var en klantig åklagare, som inte hade med en sådan alternativ åtalsgrund.