Långsamt malande lagstiftande kvarnar

Den som har körkort utfärdat i annat land inom EU/EES och har flyttat till Sverige, får byta ut detta körkort mot ett svenskt. När Förenade kungariket lämnade EU den 31 januari 2020 förlorade de som hade körkort utfärdat i Förenade kungariket denna möjlighet. Från den 1 juli 2021 återfår de denna möjlighet, genom lagen (2021:432) om ändring i körkortslagen (1998:488) och förordningen (2021:433) om ändring i körkortsförordningen (1998:980). Det blev därmed ett glapp på 17 månader utan möjlighet för utbyte av körkort.

Med tanke på att det stod klart redan 2016 att Förenade kungariket skulle lämna EU, kan det här framstå som ett långt glapp. Å andra sidan var inte alla förhållanden mellan Förenade kungariket och EU utredda och klara förrän i slutet av december 2020, då ett frihandelsavtal slöts mellan parterna. Förhållanden mellan olika länder och mellanstatliga samarbeten i dagens värld är ofta komplexa och det är därför inte så konstigt att lagändringen har tagit tid. Förhoppningsvis har glappet inte orsakat svårigheter för särskilt många människor.

Ändringarna i körkortslagen och körkortsförordningen innebär för övrigt också att personer med körkort utfärdat i Färöarna kommer att kunna byta ut det mot ett svenskt. Personer med körkort utfärdade i Japan eller Schweiz har redan haft denna möjlighet sedan lång tid tillbaka.

Demografi

Europa förlorade en stor del av sin befolkning på grund av världskrigen under första halvan av 1900-talet. Andra delar av världen fick befolkningar som var relativt större.

Nu är Kina på god väg in i en demografisk utmaning, färre barn, fler gamla. Där är det främst den kommunistiska politiken som har ställt till det. 

Europa klarar sig fortfarande bra, men är inte alls så dominanta som före världskrigen. Kina försöker bli alltmer dominant. Frågan är om de kan dominera som de vill, med sin demografiska utveckling.

Handlingar gallrades felaktigt

Justitieombudsmannen har i beslut den 20 maj 2021 (ärende 5698-2019) kritiserat Kulturnämnden i Stockholms stad för att elektroniska handlingar har gallrats utan att det fanns gallringsbeslut och utan att det fanns andra exemplar av handlingarna. Det framgår inte av beslutet att nämnden hade några rimliga skäl för gallringen. Arkivbildning är viktigt, bland annat för allmänhetens tillgång till handlingar. Nämnden förtjänar kritik.

Om jag hade varit jurygrupp

Här är mina poäng, om jag hade varit jurygrupp i Eurovisionssångtävlingen 2021:

1. San Marino

2. Israel

3. Portugal

4. Cypern

5. Serbien

6. Finland

7. Island

8. Italien

10. Frankrike

12. Grekland

Observera att jag inte gav en enda poäng till Schweiz.

Endast en röst per bostadsrätt

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i dom den 18 maj 2021 (mål nr 1896-19) slagit fast att, vid röstning i en bostadsrättsförening, det bara är en röst per bostadsrätt. 

Domen kan tyckas självklar. Normalt är det ändå så att varje medlem i en ekonomisk förening har en röst var och om en bostadsrätt ägs av två eller flera personer är varje delägare medlem i bostadsrättsföreningen. En röst per medlem är huvudregeln enligt 7 kap. 2 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (tillämplig lag i målet). Enligt 9 kap. 14 § 1 bostadsrättslagen (1991:614) (tillämplig lydelse i målet) gäller bestämmelserna om föreningsstämma i 7 kap. först nämnda lag, men att det bara är en röst per bostadsrätt om inget annat har bestämts i stadgarna. HFD fann att det saknades skäl att frångå bostadsrättslagens bestämmelser.

Det är en bra dom som också motsvarar det som låter självklart. En bostadsrätt ger en röst, den ska inte ha flera röster bara för att den ägs av mer än en person. 

Inget klimatnödläge i Örebro

Vid dagens kommunfullmäktige i Örebro behandlades en motion om att kommunen skulle utlysa ”klimatnödläge”. Vissa städer runtomi världen och i Sverige har redan gjort det. Trots detta framgick det inte av motionen vad ett klimatnödläge egentligen är eller vad det ska leda till. De politiker som talade för motionen kunde inte heller förklara det.

Jag motsatte mig motionen, framför allt för att ”nöd” är ett juridiskt begrepp som under flera omständigheter är en allmän straffrihetsgrund och därmed ger folk rätt att begå handlingar som annars vore brottsliga. Kilmatförändringarna är värda att ta på allvar, men de är inte så pass akuta att jag vore beredd att säga att det föreligger nöd och därmed låta kommunen göra sådant som annars kunde vara brottsligt. 

Motionen avslogs lyckligtvis. Det var bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet som röstade för den. 

Har inte palestinierna en stat, enligt Sveriges utrikesminister?

Sveriges utrikesminister Ann Linde blev intervjuad i Ekot, Sveriges Radio, om den pågående konflikten mellan Israel och Palestina.

”Därför att palestinierna har ju ingen egen stat...” säger utrikesministern, 10:38 in i Ekots inslag, som skäl för att lägga större ansvar på Israel än på Palestina i den pågående konflikten.

Antingen är avsikten att Sverige ska dra tillbaka erkännandet av Palestina som stat, eller så känner Sveriges utrikesminister inte till att Sverige har erkänt Palestina som stat. Båda alternativ verkar osannolika. Vad menar då utrikesministern? Det förblir oklart. 

"Rödtjut" fick inte bli varumärke för rödvin

Patent- och registreringsverket beslutade den 10 februari 2021 att avslå en ansökan om att registrera "Rödtjut" som varumärke för ett rödvin. Det bedömdes som ett vanligt vardagligt uttryck för rödvin och därmed sakna den särskiljningsförmåga från andra typer av samma vara som är nödvändig för att ett varumärke ska kunna registreras.

Avslagsbeslutet överklagades till Patent- och marknadsdomstolen vid Stockholms tingsrätt. Domstolen beslutade den 7 maj 2021 (mål nr PMÄ 5855-21) att avslå överklagandet, eftersom "Rödtjut" saknar särskiljningsförmåga. 

Det var ett bra och självklart beslut. Ärendet avgjordes som notariemål, d.v.s. ett mål av enklare beskaffenhet som en tingsnotarie kan döma i. Det var klokt, mer avancerat än så var inte målet. Det är ändå intressant att någon ens försöker registrera "Rödtjut" som varumärke för rödvin. Utgången av ärendet och överklagandet framstår som så självklar.

Plastpåsskatt för påse av nedbrytbart material

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i dom den 10 maj 2021 (mål nr 178-21) slagit fast att det ska utgå punktskatt på en plastpåse som till sin karaktär är av engångstyp, även om den skulle hålla för många tillfällen och är gjord av nedbrytbart material som inte lämnar mikroplast efter sig. 

Punktskatten är reglerad i lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar. Skatten betalas till staten. För frågan om kassens karaktär hänvisades till den tidigare domen HFD 2020 ref. 54. HFD konstaterade att det står i förarbetena (prop. 2019/20:47 s. 27) att om målen för skatten uppnåtts och det i framtiden utvecklas biobaserade plastbärkassar som är fullt nedbrytbara i naturen och som inte har en negativ inverkan på nedskräpningen, bör en diversifiering av skattesatsen eller en justering av vilka kassar som är skattepliktiga övervägas. Så som lagen nu är utformad, kunde HFD ändå inte döma på annat sätt än att kassen i fråga är punktskattepliktig.

HFD måste givetvis döma enligt gällande lag. Den lagen bör ändras, så att hänsyn tas till fullt nedbrytbara kassar som den kasse som det var frågan om i målet. Det bör göras snarast. Risken är väl ändå att staten inte gör det, därför att regeringspartierna tycker att det är viktigare att få in de pengar till statskassan som kommer med punktskatten. Vi får hoppas att jag har fel i den riskbedömningen.

Åtgärd mot sjöröveri

Amerikanska flottan har tagit hand om ett fartyg som seglade utan flagga i Indiska Oceanen nära Arabiska halvön. På fartyget fanns det stora mängder vapen, som amerikanerna kunde konfiskera. 

Sjörätten säger att varje fartyg på internationellt vapen måste föra ett erkänt lands flagga, nämligen flaggan där ägaren är medborgare eller registrerad juridisk person. Om ett fartyg inte har någon flagga, räknas det som ett sjörövarfartyg. Sjöröveri räknas som brott mot mänskligheten. Ett örlogsfartyg från vilket land som helst har rätt att ingripa mot ett sådant fartyg, ta hand om det eller sänka det. Detta var vad amerikanerna gjorde i detta fall. Det var bra gjort. 

Danskt e-handelsbolag får sälja alkoholdrycker till konsumenter i Sverige

Patent- och marknadsdomstolen har i dom den 6 maj 2021 (mål nr PMT 2069-20) avslagit ett förbudsyrkande av Systembolaget Aktiebolag mot det danska bolaget Vivino ApS (dotterbolag till ett amerikanskt bolag) om att det senare inte skulle få marknadsföra alkoholhaltiga drycker till konsumenter i Sverige. Systembolaget förpliktas att ersätta Vivino för rättegångskostnader med 3 135 004 kr. Vivino föreläggs dock att avstå från vissa typer av marknadsföring, som inte räknas som tillräckligt måttfull enligt svensk lag om reklam för alkohol. 

Det är en bra dom. Den visar att Systembolagets monopol inte är absolut. I och med att Systembolaget var kärandepart, visar det också att Systembolaget självt för talan för att upprätthålla ett kontroversiellt monopol. Det är därmed en politisk process, likaväl som juridisk. 

Systembolagets monopol på försäljning av alkoholhaltiga drycker borde upphävas. Det är rimligt att ha lagstadgade restriktioner kring försäljningen av alkoholhaltiga drycker, men monopolet fyller ingen rimlig funktion i detta sammanhang.