Minnesdag för offren för kommunismen

Slovakien har infört en helgdag den 24 juni till minne av offren för kommunismen. Även om dagen är vald efter en specifik slovakisk händelse, är förekomsten av en minnesdag för kommunismens offer en saksom generellt vore bra att ha. Ingen annan ideologi har legat bakom lika många mord som kommunismen. Dessa offer får aldrig glömmas. 

Förbud mot Huawei i svenska 5G-nätet

Förvaltningsrätten i Stockholm har i dom den 22 juni 2021 (mål nr 24231-20 och 2378-21) avslagit två beslut av Post- och telestyrelsen att inte tillåta produkter från det kinesiska telekomföretaget Huawei i det svenska 5G-nätet. Motparten var Huaweis svenska dotterbolag. Prövningen skedde enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation och bygger på bedömningar av Säkerhetspolisen och Försvarsmakten.

Det är bra att förvaltningsrätten skyddar svensk suveränitet på detta sätt.

JO kritiserar åklagare i Palmeutredningen

Justitieombudsmannen (JO) har i beslut den 22 juni 2021 (dnr 6673-2020) kritiserat den åklagare som vid en pressträff i juni 2020 framställde en numera avliden person som om han vore skyldig till mordet på Olof Palme 1986. Detta var i samband med att utredningen lades ned. Skuldfrågan hade inte prövats i domstol och åklagaren kränkte därmed den grundläggande rättigheten för en enskild att betraktas som oskyldig enligt oskuldspresumtionen. Utredningen hade kunnat presenteras på ett annat sätt.

Det är befogad kritik som JO för fram. Många personer reagerade på åklagarens presentation redan när den kom. JO:s utredning visar att reaktionerna var befogade. 

Det är inte särskilt svårt att ta hänsyn till människor, även avlidna människor, och inte framställa dem i sämre dager än vad man behöver. 

Efter regeringens fall

I går föll regeringen efter en misstroendeomröstning i riksdagen. Sådana är parlamentarismens villkor för en regering som vilar på en minoritet av riksdagens ledamöter. Det är inget katastrofalt eller ansvarslöst med detta, tvärt om är det en majoritet i riksdagen som har röstat för det de är övertygade om är bäst för landet, om än ur litet olika infallsvinklar.

Det troligaste är inte ett extra val, när det bara är ett drygt år kvar till nästa ordinarie val. I stället är det troligaste att regeringen Löfven II följs, efter ett antal dagars förhandlingar, av regeringen Löfven III. Vänsterpartiet har redan öppnat för en sådan lösning, om jag förstår det rätt. Det blir närmast att likna vid 1990, när regeringen Carlsson I avgick, för att någon tid senare följas av regeringen Carlsson II, som satt till valet 1991.

Ingen krisdelegation

På måndag kommer riksdagens alla 349 ledamöter att samlas för att rösta i frågan om misstroende mot regeringen. Det har kritiserats, därför att det kan medverka till spridning av covid-19.

Det har inte funnits tid att komplettera 15 kap. 2 § regeringsformen med bestämmelser om att riksdagen kan ha krisdelegation i stället för krigsdelegation om det är pandemi. Det borde göras.

Ersättning för kostnader för analys av vildsvinskött

Den som skjuter vildsvin behöver normalt analysera köttet för att se att det är hälsosamt att äta. Det kan kosta mycket pengar. Nu har regeringen utfärdat en förordning (2021:576) om ersättning för vissa analyskostnader för vildsvinskött. Förordningen innehåller bestämmelser om ersättning till privatpersoner för kostnader för analys av förekomsten av trikiner eller cesium-137 i vildsvinskött. 

Det framstår som en bra sak, för att öka avskjutningen av vildsvin i skog och mark. När jägarna får ersättning för analyskostnaderna, kan de konsumera mer kött och då har de också incitament att jaga fler vildsvin. Det kan leda till färre vildsvin och därmed färre skador i skog och mark på grund av vildsvinen. Det är nog en del av lösningen på problemen med mängden vildsvin.

Självstyresdag

Den 9 juni är det Ålamds självstyresdag. Ålamd fick självstyre efter Finlands självständighet från Ryssland 1917. Det självstyret är värt att fira. Om inte annat, kan invånare i Sverige och Finland glädjas åt att detta är grunden för att det är skattefri alkohol på färjorna som lägger till i hamnar på Åland. 

Eventuella fingeravtryck

Eventuella fingeravtryck på en allmän handling är inte något som en enskild kan få ut från en myndighet genom att åberopa offentlighetsprincipen. Högsta förvaltningsdomstolen slår fast det i dom den 3 juni 2021 (mål nr 2377-21). Domstolen konstaterar helt kort att de fingeravtryck som möjligen skulle kunna finnas på fotopapperet som sökanden hade begärt ut från en kammarrätt i detta syfte inte utgör en handling i tryckfrihetsförordningens mening. Överklagandet avslogs.

Det är en intressant dom för att frågan var udda, men utgången är självklar. Det är handlingens informationsinnehåll som är en allmän handling, inte de eventuella andra saker som kan råka finnas på handlingen. 

Dolda ansikten

Ibland diskuteras bruket från andra delar av världen att kvinnor döljer sina ansikten i offentliga miljöer. Det är ingen bra tradition. Ansiktet är vårt främsta organ för ickeverbal kommunikation och den del av kroppen som har störst betydelse för att andra ska känna igen oss eller lära känna vårt utseende. Det är inte rimligt med klädkoder som innebär att ansiktet döljs. Starka säkerhetsskäl kan motivera ett döljande. Till detta räknar jag integralhjälmar, kosmonauthjälmar eller munskydd för att hindra smitta. När pandemin är över, kommer skälen för att ha munskydd att minska rejält. Det artiga är att visa sitt ansikte för andra.

Bra dom om gammal brygga

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt har i dom den 28 maj 2021 (mål nr M 8762-20) upphävt ett föreläggande från Länsstyrelsen i Södermanlands län om att ta bort en brygga.

Bryggan har funnits på platsen sedan någon gång 1978-83, då den ersatte en äldre brygga cirka 20 meter bort. De nuvarande ägarna till fastigheten köpte den 2005. De hade då ingen anledning att misstänka att bryggan uppförts utan tillstånd enligt strandskyddsreglerna. Det har gått över tio år från det att nuvarande ägarna köpte marken, varför domstolen konstaterar att de skulle ha begränsade möjligheter att föra talan mot tidigare ägare. Länsstyrelsen hade inte heller ens påstått att överlåtelsen skulle ha skett i något illojalt syfte. På dessa tre grunder anser domstolen att det inte är skäligt att rikta krav mot de nuvarande ägarna av fastigheten om att ta bort bryggan.

Det här är en bra dom. Det är inte rimligt att senare ägare till en fastighet lång tid efter sitt förvärv, och utan misstankar om att något varit fel, ska behöva åläggas att åtgärda ett fel som begåtts väldigt långt innan deras förvärv av fastigheten. Domstolen anger också ett par andra goda skäl till sin slutsats.

Det kan, som kuriosa, nämnas att fastighetsägarna är f.d. statsminister Göran Persson och f.d. chefen för Systembolaget Anitra Steen.