Bidrag baserade på etniskt ursprung

Regeringen har nu i slutet av februari utfärdat förordningen (2022:118) om statsbidrag för hälsofrämjande insatser riktade till romer. Förordningen är utfärdad enligt regeringens egen kompetens i 8 kap. 7 § regeringsformen att utfärda förordningar och har därför ingen lag bakom sig och inga publika förarbeten. Det finns bestämmelser i förordningen om ändamål för bidragen: att främja romers hälsa. Bidragen får betalas ut till enskilda organisationer enligt vissa kriterier.

Det jag saknar i förordningen är närmare bestämmelser om personuppgifter för att styrka det etniska ursprunget. De organisationer som får bidrag måste, enligt 3 § förordningen, arbeta med projekt som bidrar till att främja romers hälsa. Då måste de också kunna bevisa att det är just romer som får bättre hälsa genom projekten, således måste de registrera projektdeltagarnas etniska ursprung som romer.

Det är, som huvudregel, förbjudet att behandla personuppgifter som avslöjar etniskt ursprung, enligt art. 9.1 dataskyddsförordningen. De enda undantagen är de som är uttryckligen uppräknade i art. 9.2. Just uppgifter om ras eller etniskt ursprung nämns inte specifikt i någon av punkterna i art. 9.2.

Jag utesluter inte att något av undantagen i art. 9.2 kan vara tillämpliga, men jag skulle vilja veta hur regeringen har resonerat.

Avvisad stämningsansökan på engelska

Högsta domstolen har i beslut den 23 februari 2022 (mål nr Ö 1382-21) avslagit ett överklagande från Hovrätten för Västra Sverige och Värmlands tingsrätt om att avvisa en stämningsansökan i ett indispositivt tvistemål, för att stämningsansökan var skriven på engelska. Tingsrätten hade förelagt den part som inkommit med skrivelsen att översätta den till svenska, men parten hade inte gjort det. 

Högsta domstolen hänvisar bland annat till rättegångsbalken och språklagen (2009:600). Det noteras särskilt att det finns bestämmelser om nationella minoritetsspråk i lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. En domstol får vid behov låta översätta en skrift, men som huvudregel är rättegångsspråket i Sverige svenska. Det fanns inte skäl att göra undantag här. 

Det är ett bra beslut, som upprätthåller svenskans ställning efter en god genomgång av gällande rätt. 

Bygelkrona fick inte registreras som varumärke

Patent- och marknadsdomstolen vid Stockholms tingsrätt har i beslut protokollfört den 18 februari 2022 beslutat att avslå ett överklagande från det cypriotiska företaget Koronapay Europe LTD. Överklagandet gällde rätten att registrera ett varumärke med en bygelkrona i. Patent- och registreringsverket hade avslagit ansökan om registrering, med hänvisning till att kronan som ingår i märket är lätt förväxlingsbar med den kungliga bygelkrona som är skyddad enligt lag. Det sökta märket gav därför en officiell karaktär.

Enligt 2 kap. 7 § första stycket 3 varumärkeslagen (2010:1877) får ett varumärke inte registreras om det utan tillstånd innehåller en sådan statlig eller internationell beteckning eller ett sådant kommunalt vapen som enligt lag eller annan författning inte får användas obehörigen som varumärke, eller något som lätt kan förväxlas med en sådan beteckning eller ett sådant vapen. Det framgår också av 1 § lagen (1970:498) om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar att statsvapen, statsflagga eller annat statsemblem inte får användas utan tillstånd i varumärke eller annat kännetecken för varor och tjänster i näringsverksamhet. Detsamma gäller bland annat för annan beteckning som genom hänsyftning på svenska staten ger ett kännetecken en officiell karaktär. 

Bestämmelserna i varumärkeslagen är utformade för att motsvara EU:s varumärkesdirektiv och detta hänvisar i sin tur till Pariskonventionen för industriellt rättsskydd. Den kungliga bygelkronan är registrerad som svenskt statsemblem i Internationella Immaterialrättsmyndigheten WIPO:s databas och har därför internationellt skydd enligt Pariskonventionen.

Domstolen bedömde att Koronapays krona var ägnad att för genomsnittskonsumenten uppfattas som en heraldisk efterbildning av den kungliga bygelkronan. Koronapay saknade särskilt tillstånd att använda en sådan beteckning och Patent- och registreringsverket hade därför gjort rätt som hade nekat registrering av varumärket.

Protokollet från domstolen innehåller en god genomgång av rättsläget, mer utförlig än min sammanfattning här. Där finns också bilder på varumärket och den svenska kronan. Domstolen landar rätt. Bygelkronor är att se som beteckningar för statlig verksamhet, särskilt i monarkier. Det är bra att varumärket inte får registreras. 

Böter för att ha kört avställt fordon

En företrädare för en bilhandlare blev tagen av polisen för att han körde ett fordon som tillhörde bilhandlaren, trots att fordonet var avställt. Svea hovrätt har i dom den 11 februari 2022 (mål nr B 3818-21) dömt honom till böter för detta brott.

Föraren påstod att han inte kände till att fordonet var avställt. Han friades i tingsrätten. Hovrätten anser däremot att han, som företrädare för det bolag som ägde bilen, borde ha vetat att fordonet var avställt och att invändningen därför kan lämnas utan avseende.

Det är en bra, kortfattad dom. Självklart ska en företrädare för en bilhandlare försäkra sig om att ett fordon som bilhandlaren äger är påställt, innan han framför fordonet. 

Kontant betalning

Justitieombudsmannen (JO) har i ett beslut den 7 februari 2022 (dnr 9340-2020) riktat kritik mot Bolagsverket för att verket inte tog emot kontant betalning för uttag av allmänna handlingar. 

Det är ett bra, läsvärt beslut. Följ gärna länken och läs hela beslutet. Kontant betalning är det säkraste sättet att vara anonym. Rätten att få betala kontant bör bevaras. 

Sjuttioårsjubileum

I dag är det precis sjuttio år sedan drottning Elizabeth II efterträdde sin far kung George VI som monark av Storbritannien och Nordirland med flera riken.

Det är få statschefer i historien som har suttit så länge på sin tron. Förhoppningsvis blir det flera år till. 

Tvillingdag?

Den 2 februari är det ”internationella tvillingdagen”, enligt några inlägg på sociala media. Jag är själv enäggstvilling, men förstår inte vad man ska med en särskild tvillingdag till. Det är ju inte så att tvillingar har blivit diskriminerade genom historien. Det är inget speciellt med att vara tvilling.

Förslag om särskilda regler vid konsumentköp av djur

Regeringen föreslår en ny konsumentköplag, prop. 2021/22:85.

En bra sak är att det ska finnas särskilda regler för köp av levande djur. Detta motiveras särskilt med start på s. 204. Jag tycker, som bland annat Svenska kennelklubben, att det inte alls skulle gälla konsumentköpregler vid köp av levande djur, utan att köplagen skulle gälla. Däremot är de föreslagna särskilda bestämmelserna betydligt bättre än den situation som gäller nu, när levande djur betraktas som en vara som vilken som helst.

Djurskyddet blir bättre med de föreslagna reglerna. Det är bra.