Forum och klagorätt

Ibland ger formfrågorna intressanta resultat hos domstolarna.

 

Högsta förvaltningsdomstolens (HFD) beslut den 28 april 2022 (mål nr 6966-21) handlade om en registrerad som hade bett Försvarets Radioanstalt (FRA) om att få ut uppgifter om den behandling av personuppgifter som FRA utför om henne. FRA lämnade inte ut alla uppgifter, utan hänvisade till sekretess. Den registrerade överklagade FRA:s beslut till Kammarrätten i Stockholm. Kammarrätten ansåg att frågan gällde personuppgiftsbehandling och att förvaltningsrätten därför skulle vara rätt instans, så kammarrätten skrev av målet och lämnade över det till Förvaltningsrätten i Stockholm. FRA överklagade kammarrättens beslut.

 

HFD konstaterade att beslut om att avslå en begäran om information om personuppgiftsbehandling för att personuppgifterna omfattas av sekretess ska överklagas i den ordning som anges i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Reglerna i den lagen innebär dels att beslut ska överklagas till kammarrätt, dels att bara den enskilde får överklaga. Således fann HFD att FRA inte hade rätt att överklaga kammarrättens beslut. FRA:s överklagande avvisades därför av HFD.

 

Begränsningen till att endast den enskilde får överklaga, innebar alltså att det inte spelade någon roll att kammarrätten hade avvisat överklagandet trots att kammarrätten skulle ha prövat målet i sak, därför att det var FRA som överklagade till HFD.

 

Friad delvis på grund av lång telefonkö

Svea hovrätt har i dom den 21 april 2022 (mål nr B 52-22) friat en man som var åtalad för förseelse mot jaktlagen. Den friande domen beror delvis på lång telefonkö.

Direkt efter en krock med ett rådjur försökte den åtalade mannen anmäla olyckan till polisen genom telefonnumret 114 14. Efter en halvtimme i telefonkö gav han upp. Han anmälde i stället olyckan fjorton timmar senare. Till saken hör att mannen uppfattade att rådjuret hade dött och alltså inte orsakades något onödigt lidande, vilket enligt hovrätten påverkar graden av hans klandervärdhet. Hovrätten finner att förseelsen är av ringa slag och friar därmed mannen från ansvar.

Det är riktigt att den långa kötiden vid första försöket att anmäla olyckan är ett faktum som läggs till det som friar en åtalade. Generellt är långa telefonköer en styggelse och ska inte drabba den som behöver sitta i kön. De ansvariga bakom 114 14 behöver arbeta på att få kortare kötider. 

Ja eller nej

I kommunfullmäktige och andra beslutsfattande församlingar är det viktigt med formerna för beslut, så att det är lätt att följa vilka beslut som fattas. Det är en orsak till att det regleras i 5 kap. 53 § andra stycket kommunallagen (2017:725) att ordföranden ska lägga fram förslag till beslut på ett sådant sätt att frågan kan besvaras med ja eller nej. 

Det händer att en ordförande misslyckas med att lägga fram förslaget till beslut på rätt sätt. Om ordföranden till exempel säger: "Vem anser att...", i stället för: "Kan fullmäktige besluta att...", blir det naturliga svaret "jag", inte "ja". Då blir det också svårt för den som skulle vilja rösta nej, vad ska den ledamoten säga, som alternativ till "jag"?

Vid fullmäktige i Örebro kommun i dag uppstod det viss förvirring vid en omröstning. Ordföranden hade ställt frågan enligt mitt första exempel ovan. Jag tror att frågans formulering bidrog till förvirringen. Då lyfte jag det här som en ordningsfråga. Tyvärr framstod det som att ordföranden inte förstod hur han hade formulerat sin fråga, han svarade som om hans fråga hade kunnat besvaras med ja eller nej. Kanske kommer han att fundera på saken igen någon gång innan nästa sammanträde med fullmäktige, då blir det förhoppningsvis bättre. 

Ordföranden i kommunfullmäktige i Örebro gör oftast sitt arbete bra. Det händer ändå att misstag begås.

Senfärdig motionsbehandling

I kommunfullmäktige i Örebro debatterade vi i dag en interpellation från en moderat om de styrande partiernas (S, C, KD) oförmåga att behandla motioner i tid. Motioner ska, om möjligt, behandlas inom ett år, enligt 5 kap. 35 § kommunallagen (2017:725). Problemet har funnits så länge jag har suttit i kommunfullmäktige, sedan 2010, och dessa partier tillsammans har styrt, sedan 2011. Behandlingen av många motioner har dröjt i flera år.

Socialdemokraterna skyllde på pandemin och kriget i Ukraina, som om dessa omständigheter skulle ha påverkat behandlingen av motioner sedan 2011. Kristdemokraterna tog däremot på sig en del av ansvaret, vilket de ska ha tack för. Centern yttrade sig inte. 

Sverigedemokraterna ville gärna ta åt sig äran för att ha börjat kritisera de styrande partierna för senfärdigheten. Jag tackade dem för att de fyllt på den kritik som vi moderater har anfört från början, vid behandling av sena motioner. 

Örebropartiet visade prov på att de inte förstår sig på oppositionspolitikens villkor, när de närmast hyllade Socialdemokraterna för maktspelet i att dröja med motioner och klagade på den övriga oppositionen för att låta Socialdemokraterna göra det. Vad oppositionen i stället borde göra, hade de inga förslag på.

Franskt presidentval

Macron vinner mot Le Pen och fortsätter vara president i Franska republiken.

Under omständigheterna det bästa resultatet, eftersom de ännu inte har återinfört monarkin i Frankrike.

Länsförbundsstämma på lördag

Moderaterna i Örebro län har länsförbundsstämma på lördag. Återigen är jag den som står bakom flest motioner. En annan medlem utmanade mig i höstas om att lämna in flest, men det finns inte en enda motion av den medlemmen. En motion som jag spökskrev åt en tredje medlem lämnades inte in. Det är i alla fall många motioner utöver mina, vilket är mycket bra. Jag ser fram emot många givande debatter.

Handlingar måste begäras ut där de finns

Kammarrätten i Göteborg har i dom den 14 april 2022 (mål nr 1626-22) avslagit ett överklagande om att få ta del av handlingar hos en kommunal myndighet hos Landskrona kommun.

Den kommunala myndigheten förklarade i sitt beslut att handlingarna inte fanns där, utan att de handlingar som efterfrågades rörde ett ämne som handlade om ett av kommunen ägt bolags ansvarsområde.

Bolag som ägs av en kommun är separata juridiska personer. Reglerna om offentliga handlingar gäller dem, likaväl som för kommunala och statliga myndigheter. Personen som hade begärt ut handlingarna från den kommunala myndigheten vände sig dock inte till det kommunala bolaget, utan överklagade i stället myndighetens beslut till kammarrätten. 

Det var självklart för kammarrätten att avslå överklagandet. Det finns inget annat att göra, när efterfrågade handlingar inte finns hos den myndighet som har fått den ursprungliga frågan. Det lustiga är bara att personen som ville ha handlingarna överklagade, i stället för att vända sig till bolaget som borde ha handlingarna. Vissa människor överklagar i onödan. 

Planerad bränning av bok

En person har fått polistillstånd att demonstrera i stadsdelen Vivalla i Örebro i morgon, med föresatsen att där bränna ett exemplar av Koranen. Det är provokativt, eftersom det bor många muslimer i området, men borde inte bli någon stor sak.

Det har med yttrandefrihet att göra. Det har även med äganderätt att göra. Den som äger en sak får bränna den saken, så länge det inte finns risk för att elden sprider sig eller på annat sätt skadar andras liv, hälsa eller egendom. Rätten att bränna sin egen egendom gäller även en bok, oavsett om det är en religiös skrift eller någon annan typ av bok. I detta ingår också rätten att demonstrativt bränna ett ägt exemplar av en bok vars innehåll man inte tycker om.

Problemet är i första hand de människor som inte accepterar dessa uttryck för äganderätt och yttrandefrihet. I andra hand är problemet de människor som hellre går den första kategorin av människor till mötes, än att stå upp för äganderätt och yttrandefrihet.

Det bästa muslimerna i trakten skulle kunna göra, vore att litet lätt överseende skaka på huvudet och i övrigt inte bry sig. Då skulle även alla andra kunna göra detsamma. Under sådana omständigheter skulle en koranbränning inte bli en nyhet, brännaren skulle sakna skäl att göra om samma sak igen och allt vore frid och fröjd.

Helst skulle jag vilja sakna skäl att skriva om det här, men de nämnda problemen i första hand och i andra hand gör att jag ändå kommenterar det. 

Stöd till företag och statliga myndigheter med anledning av brexit

Nu finns det en särskild förordning (2022:266) om stöd till företag och statliga myndigheter med anledning av brexit. Förordningen innehåller regler för svenskt vidkommande utifrån en EU-förordning om inrättande av brexitjusteringsreserven.

Det är intressant att politikerna har ansett att det behövs särskilda stöd med anledning av att Förenade kungariket har lämnat EU. Den svenska förordningen om det kommer mer än två år efter det formella utträdet den 31 januari 2020, men sådan här regelgivning kan ta tid.

För övrigt kan noteras att både EU-förordningen och den svenska förordningen använder "brexit". Det är ursprungligen ett engelskt vardagligt uttryck, men har uppenbarligen visat sig vara så pass användbart att det kommer in i så här pass formell text. 

Oplogad väg

Vi som bor på Lundagårdsvägen i Örebro vet att det är en glest befolkad gata i stadens utkant som ofta blir snöröjd sent. Tillfälligt är det dessutom en återvändsgata (förutom för cyklister) medan det nya vattentornet byggs. Det är ändå tråkigt att fredagsmorgonens snö och nedfallna träd ligger kvar på söndag eftermiddag.

Jag tänker mig att om snösvängen kallas ut, så är det för att skotta alla vägar som brukar skottas och att den som skottar också har att rapportera om det har kommit hinder i vägen, till exempel på grund av nyfallna träd. 

Eftersom inget ännu har hänt, har jag för avsikt att ringa kommunen om trädet utanför vårt hus i morgon, måndag. 

Olaga hot mot två personer blir två brott

Göta hovrätt har i dom den 4 april 2022 (mål nr B 1451-21) dömt en man för två fall av olaga hot.

Den åtalade mannen hade hotat två personer samtidigt med en machete. Tingsrätten hade bedömt det som ett fall av olaga hot. Hovrätten konstaterade att när det var hot mot två olika personer, var det ett brott mot var och en av dem, alltså två fall av olaga hot.

Det är en bra dom. När en brottslig gärning riktas mot flera personer, är det brott mot var och en av dem. Den åtalade ska då också dömas för två brott. Påföljden behöver inte bli den dubbla för det. I hovrättens dom ändrades inte påföljden, vilket visar att tingsrätten ändå hade gjort en i grunden god bedömning av gärningen. 

Ansökan om medlemskap i Nato

Det är bra att Ulf Kristersson inte vill göra Nato till en valfråga, utan vill ha en svensk ansökan till Natos möte i juni. 

Det säkraste sättet för Sverige att gå med i Nato är att Socialdemokraterna vänder och blir för. Det vore som när Socialdemokraterna 1990, efter decennier av tvekan, vände om medlemskap i EG. S fick en bred uppslutning 1990, de kan få en bred uppslutning nu också, och plocka bort frågan från valrörelsen.