Solenergi

I dag hölls det sista sammanträdet med kommunfullmäktige för perioden 2010-14. Ett av de förslag vi hade att ta ställning till, var om Örebro kommun skall satsa på att bli producent av el från solceller, d.v.s. solenergi. De flesta partier var för det, men vi moderater var emot. Vi anser att solenergi är bra, men vi vill överlämna till de företag som ägnar sig åt elproduktion att göra det som de därmed är mycket bättre än kommunen på. Kommunen kan sedan vara en upplyst konsument och köpa elektricitet som har producerats genom solkraftverk eller på andra miljömässigt bra sätt. Det är ingen kommunal uppgift att producera el.

Den som utser regeringsbildare

I Sverige är det riksdagens talman som utser regeringsbildare. Formellt är det den nyvalda riksdagens nyvalda talman som gör det, men redan den avgående riksdagens talman har uppdraget att förbereda arbetet. Den avgående talmannen är Per Westerberg, som i grunden är talman för att han är vald till riksdagen som moderat.

Det kan hända att någon tycker att det är konstigt att en moderat politiker sonderar möjligheterna för Socialdemokraternas partiledare att bilda regering. Hur opolitisk talmannen än försöker vara, är han eller hon alltid vald till riksdagen och till ämbetet som talman på grund av sin partitillhörighet. Det vore emellertid möjligt att ha en politiskt obunden person som utser regeringsbildare. Så är det i de flesta konstitutionella monarkier, där den fullständigt politiskt obundne monarken utser regeringsbildare.

Det vore bättre om vi skulle ha det så i Sverige också, anser jag. Det skulle göra regeringsbildningen till en mer politiskt obunden process. Monarken skulle givetvis följa de parlamentariska principerna när regeringsbildaren skulle utses, det gör monarker i andra europeiska monarkier och det gjorde Sveriges kungar under gamla regeringsformens tid. Vi skulle kunna återgå till den principen.

Dags att tänka på nästa val

Hade inte Alliansen förlorat det här valet, hade det blivit en än värre valförlust 2018. Nu ser jag i stället fram emot en mer rejäl valseger 2018. Det ligger i demokratins natur att motståndarna ibland vinner val. Nu måste vi inrikta oss på en stark, konstruktiv oppositionspolitik de nästa fyra åren. Det är bättre att redan nu börja tänka på nästa val, än att vara ledsen över ett förlorat val.

Skotsk folkomröstning

I dag folkomröstar invånarna i Skottland om huruvida de vill att Skottland skall bli självständigt eller fortsätta vara en (fullt jämbördig) del av Förenta kungariket Storbritannien och Nordirland. Jag hoppas att de röstar nej till självständighet. Det vore bättre för såväl Skottland som övriga delar av riket, om riket skulle hålla ihop, tror jag. Storbritannien har ofta varit världens främsta förkämpe för demokrati och mänskliga rättigheter, men landet vore inte detsamma utan skottarna.

Rent till vänster, det hedrar Löfven

Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven har fått uppdraget att bilda ny regering, efter gårdagens riksdagsval. I dag har Stefan Löfven talat med Västerpartiets partiledare Jonas Sjöstedt och gjort klart att Västerpartiet inte är välkommet i en regering som Socialdemokraterna skulle leda. Jonas Sjöstedt är naturligtvis besviken. Jag är belåten.

Västerpartiet har sina rötter i en totalitär ideologi: kommunismen. Partiet kallade sig kommunistiskt fram till dess de kommunistiska diktaturerna i Öst- och Centraleuropa föll 1989 och de närmaste åren därpå. Även om vänsterpartister numera oftast inte kallar sig kommunister, är deras idéer och tankegods på många sätt lika kommunismens. Vänsterpartiet har gått igenom en process för att bli mer civiliserat och demokratiskt. Det finns likheter med Sverigedemokraternas process för att lägga sina nazistiska rötter bakom sig.

Det hedrar Stefan Löfven att han håller rent till vänster. Ett parti med så tydliga rötter i kommunismen är inte riktigt rumsrent. Stefan Löfven fullföljer här en god, socialdemokratisk tradition att hålla Västerpartiet utanför den mest centrala makten i riket. Det är bra.

Ett val mellan ett klart och ett oklart alternativ

Riksdagsvalet i dag står mellan ett klart och ett oklart alternativ. Det klara alternativet är den sittande regeringen, med Alliansens partier Moderaterna, Centern, Kristdemokraterna och Folkpartiet. Det oklara alternativet är det som Socialdemokraterna och ett eller flera andra partier står för till vänster.

På 1980- och 1990-talen förde Socialdemokraterna ofta fram argumenten att de var vana vid att regera, medan de borgeliga inte var det, och att deras regeringsalternativ var tydligt, medan de borgerligas olika partier inte var överens och därför hade ett oklart regeringsalternativ. Jag tyckte redan då att det var goda argument, som jag tyckte att det var svårt att bemöta.

Numera är situationen tvärt om. De borgerliga i Alliansen är vana vid att regera, medan ingen partiledare till vänster har suttit i regeringen. Socialdemokraternas statsministerkandidat har varken suttit i riksdagen eller arbetat på regeringskansliet. Alliansen är överens i väldigt många frågor, medan partierna till vänster inte är det.

Rösta för ett klart regeringsalternativ! Rösta på Alliansen i dag!

Fler i arbete, enligt SCB

Statistiska Centralbyrån har publicerat sina senaste rön om arbetsmarknaden. Det visar sig att det är fler i arbete nu än för ett år sedan. Det är långt fler som arbetar nu än 2006. Även andelen av den totala arbetskraften som arbetar sjunker. Alla siffror är kanske inte så lätta att tolka, men det står ändå klart att arbetsmarknaden utvecklas åt rätt håll. Vi får hoppas att den sittande regeringen får förnyat förtroende vid valet nu på söndag, så att den kan fortsätta sitt goda arbete för att ytterligare förbättra arbetsmarknaden och underlätta för fler att få arbete.