Forum och klagorätt

Ibland ger formfrågorna intressanta resultat hos domstolarna.

 

Högsta förvaltningsdomstolens (HFD) beslut den 28 april 2022 (mål nr 6966-21) handlade om en registrerad som hade bett Försvarets Radioanstalt (FRA) om att få ut uppgifter om den behandling av personuppgifter som FRA utför om henne. FRA lämnade inte ut alla uppgifter, utan hänvisade till sekretess. Den registrerade överklagade FRA:s beslut till Kammarrätten i Stockholm. Kammarrätten ansåg att frågan gällde personuppgiftsbehandling och att förvaltningsrätten därför skulle vara rätt instans, så kammarrätten skrev av målet och lämnade över det till Förvaltningsrätten i Stockholm. FRA överklagade kammarrättens beslut.

 

HFD konstaterade att beslut om att avslå en begäran om information om personuppgiftsbehandling för att personuppgifterna omfattas av sekretess ska överklagas i den ordning som anges i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Reglerna i den lagen innebär dels att beslut ska överklagas till kammarrätt, dels att bara den enskilde får överklaga. Således fann HFD att FRA inte hade rätt att överklaga kammarrättens beslut. FRA:s överklagande avvisades därför av HFD.

 

Begränsningen till att endast den enskilde får överklaga, innebar alltså att det inte spelade någon roll att kammarrätten hade avvisat överklagandet trots att kammarrätten skulle ha prövat målet i sak, därför att det var FRA som överklagade till HFD.

 

Friad delvis på grund av lång telefonkö

Svea hovrätt har i dom den 21 april 2022 (mål nr B 52-22) friat en man som var åtalad för förseelse mot jaktlagen. Den friande domen beror delvis på lång telefonkö.

Direkt efter en krock med ett rådjur försökte den åtalade mannen anmäla olyckan till polisen genom telefonnumret 114 14. Efter en halvtimme i telefonkö gav han upp. Han anmälde i stället olyckan fjorton timmar senare. Till saken hör att mannen uppfattade att rådjuret hade dött och alltså inte orsakades något onödigt lidande, vilket enligt hovrätten påverkar graden av hans klandervärdhet. Hovrätten finner att förseelsen är av ringa slag och friar därmed mannen från ansvar.

Det är riktigt att den långa kötiden vid första försöket att anmäla olyckan är ett faktum som läggs till det som friar en åtalade. Generellt är långa telefonköer en styggelse och ska inte drabba den som behöver sitta i kön. De ansvariga bakom 114 14 behöver arbeta på att få kortare kötider. 

Ja eller nej

I kommunfullmäktige och andra beslutsfattande församlingar är det viktigt med formerna för beslut, så att det är lätt att följa vilka beslut som fattas. Det är en orsak till att det regleras i 5 kap. 53 § andra stycket kommunallagen (2017:725) att ordföranden ska lägga fram förslag till beslut på ett sådant sätt att frågan kan besvaras med ja eller nej. 

Det händer att en ordförande misslyckas med att lägga fram förslaget till beslut på rätt sätt. Om ordföranden till exempel säger: "Vem anser att...", i stället för: "Kan fullmäktige besluta att...", blir det naturliga svaret "jag", inte "ja". Då blir det också svårt för den som skulle vilja rösta nej, vad ska den ledamoten säga, som alternativ till "jag"?

Vid fullmäktige i Örebro kommun i dag uppstod det viss förvirring vid en omröstning. Ordföranden hade ställt frågan enligt mitt första exempel ovan. Jag tror att frågans formulering bidrog till förvirringen. Då lyfte jag det här som en ordningsfråga. Tyvärr framstod det som att ordföranden inte förstod hur han hade formulerat sin fråga, han svarade som om hans fråga hade kunnat besvaras med ja eller nej. Kanske kommer han att fundera på saken igen någon gång innan nästa sammanträde med fullmäktige, då blir det förhoppningsvis bättre. 

Ordföranden i kommunfullmäktige i Örebro gör oftast sitt arbete bra. Det händer ändå att misstag begås.

Senfärdig motionsbehandling

I kommunfullmäktige i Örebro debatterade vi i dag en interpellation från en moderat om de styrande partiernas (S, C, KD) oförmåga att behandla motioner i tid. Motioner ska, om möjligt, behandlas inom ett år, enligt 5 kap. 35 § kommunallagen (2017:725). Problemet har funnits så länge jag har suttit i kommunfullmäktige, sedan 2010, och dessa partier tillsammans har styrt, sedan 2011. Behandlingen av många motioner har dröjt i flera år.

Socialdemokraterna skyllde på pandemin och kriget i Ukraina, som om dessa omständigheter skulle ha påverkat behandlingen av motioner sedan 2011. Kristdemokraterna tog däremot på sig en del av ansvaret, vilket de ska ha tack för. Centern yttrade sig inte. 

Sverigedemokraterna ville gärna ta åt sig äran för att ha börjat kritisera de styrande partierna för senfärdigheten. Jag tackade dem för att de fyllt på den kritik som vi moderater har anfört från början, vid behandling av sena motioner. 

Örebropartiet visade prov på att de inte förstår sig på oppositionspolitikens villkor, när de närmast hyllade Socialdemokraterna för maktspelet i att dröja med motioner och klagade på den övriga oppositionen för att låta Socialdemokraterna göra det. Vad oppositionen i stället borde göra, hade de inga förslag på.

Franskt presidentval

Macron vinner mot Le Pen och fortsätter vara president i Franska republiken.

Under omständigheterna det bästa resultatet, eftersom de ännu inte har återinfört monarkin i Frankrike.

Länsförbundsstämma på lördag

Moderaterna i Örebro län har länsförbundsstämma på lördag. Återigen är jag den som står bakom flest motioner. En annan medlem utmanade mig i höstas om att lämna in flest, men det finns inte en enda motion av den medlemmen. En motion som jag spökskrev åt en tredje medlem lämnades inte in. Det är i alla fall många motioner utöver mina, vilket är mycket bra. Jag ser fram emot många givande debatter.

Handlingar måste begäras ut där de finns

Kammarrätten i Göteborg har i dom den 14 april 2022 (mål nr 1626-22) avslagit ett överklagande om att få ta del av handlingar hos en kommunal myndighet hos Landskrona kommun.

Den kommunala myndigheten förklarade i sitt beslut att handlingarna inte fanns där, utan att de handlingar som efterfrågades rörde ett ämne som handlade om ett av kommunen ägt bolags ansvarsområde.

Bolag som ägs av en kommun är separata juridiska personer. Reglerna om offentliga handlingar gäller dem, likaväl som för kommunala och statliga myndigheter. Personen som hade begärt ut handlingarna från den kommunala myndigheten vände sig dock inte till det kommunala bolaget, utan överklagade i stället myndighetens beslut till kammarrätten. 

Det var självklart för kammarrätten att avslå överklagandet. Det finns inget annat att göra, när efterfrågade handlingar inte finns hos den myndighet som har fått den ursprungliga frågan. Det lustiga är bara att personen som ville ha handlingarna överklagade, i stället för att vända sig till bolaget som borde ha handlingarna. Vissa människor överklagar i onödan.