tisdag 29 december 2020

Övergångsbestämmelser för överföring av personuppgifter till Storbritannien

Det har nog inte undgått någon som hänger med i nyheterna att EU och Storbritannien slöt ett avtal om frihandel den 24 december 2020. Det finns bestämmelser om överföring av personuppgifter där.

 

Under en övergångstid kommer personuppgifter fortsatt att kunna överföras från EU/EES till Storbritannien. Övergångstiden är fyra måndader, med eventuell förlängning av två månader, men avbryts i förtid om EU-kommissionen fattar beslut om adekvat skyddsnivå för Storbritannien enligt art. 45 dataskyddsförordningen under den här tiden.

 

Det här regleras i art. FINPROV.10.A: Interim provision for transmission of personal data to the United Kingdom i handelsavtalet av den 24 december. Se https://assets.publishing.service.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/948119/EU-UK_Trade_and_Cooperation_Agreement_24.12.2020.pdf med början på s. 406.


Härmed kan jag alltså bli litet lugnare, och lugna de som blev oroliga när de läste mitt blogginlägg från den 24 december. EU-kommissionen behöver fortfarande fatta beslut om adekvat skyddsnivå, men har några ytterligare månader på sig att göra det.

torsdag 24 december 2020

Frihandel för varor, men inte för information

Dagens stora nyhet är frihandelsavtalet mellan EU och Storbritannien. Detaljerna i det tusensidiga avtalet är inte offentliggjorda än. Det framstår ändå som ett bra avtal, baserat på de kommentarer från politiska ledare som jag har hört och läst. Det blir frihandel för varor.


Än så länge har jag inte hittat någon information om att avtalet innebär fritt flöde av personuppgifter över gränserna mellan EU och Storbritannien. För att ett sådant fritt flöde skall kunna ske, måste EU-kommissionen fatta beslut om att Storbritannien har adekvat skyddsnivå för personuppgifter, enligt art. 45 dataskyddsförordningen.


Storbritannien har fattat beslut om att länderna i EU och EES har sådan adekvat skyddsnivå för personuppgifter som överförs från Storbritannien. Likadana beslut har fattats avseende de tredjeländer som EU-kommissionen har beslutat om adekvat skyddsnivå för. Dessa tredjeländer har i de flesta fall också fattat sådana beslut om Storbritannien. Storbritannien har infört en motsvarighet till dataskyddsförordningen som nationell lag. Nu måste EU-kommissionen fatta beslut innan den 1 januari 2021, för att flödena av personuppgifter skall kunna fortsätta obehindrade. 


Frihandelsavtalet är viktigt, men ett beslut av EU-kommissionen om adekvat skyddsnivå för personuppgifter är minst lika viktigt.

onsdag 23 december 2020

Kungen om pandemin

För några dagar sedan blev det en stor nyhet att svenske kungen hade sagt att vi i Sverige har misslyckats, eftersom många har dött i pandemin på grund av covid-19. Uttalandet fick internationell spridning. Samtidigt fanns det några få antimonarkister i Sverige som kritiserade uttalandet, för att det skulle ha varit politiskt. Kungen skall givetvis inte uttala sig i politiskt laddade frågor, men han pekade inte ut någon som klandervärd, utan sade bara vad varje observant människa i Sverige kan säga.

Vad hade antimonarkisterna sagt, om kungen inte skulle ha kommenterat pandemin och dess effekter alls? 

Lärare som inte rättar fel

I går fick jag läsa en kopia av en artikel i Göteborgsposten med titeln Skolan struntade i att rätta dotterns felräkningar. Artikeln som länken går till är låst. I korthet går den ut på att en lärare i första klass inte hade rättat ett enda fel av de tal en skolelev hade gjort i sin lärobok i matematik. Läraren hade stöd i detta av rektorn. Skälet påstods vara att inte ge eleven dåligt självförtroende och ta bort glädjen i ämnet.


Först var jag övertygad om att det var en artikel från den 1 april, som ett skämt med de pedagogiska teorierna i skolämnen där det inte finns så tydliga rätt och fel som i matematik. Så var dock inte fallet. Artikeln bygger tydligen på riktiga förhållanden.


Sådant här gör mig arg. Barn måste få lära sig vad som är rätt och vad som är fel, allt annat skadar deras självförtroende mycket mer på sikt. Hur kan vuxna människor ens få idén att avstå från att rätta fel i matematik? Innan jag förstår det, kan jag inte utveckla min argumentation mer än så här.

onsdag 16 december 2020

Cykellysen

På vardagar går jag ut med hundarna tidigt på morgonen. Så här års är det mörkt ute då. Vi råkade på flera cyklister utan lyse. De äventyrar inte bara sin egen säkerhet, utan även andras. Det är svårt att förstå varför så många cyklister gör så.

tisdag 15 december 2020

Produktion av biogas

Örebro kommun är delägare i ett aktiebolag som producerar biogas. Övriga ägare är två andra kommuner. Biogasen säljs nästan uteslutande till det regionägda bolaget Länstrafiken, som tankar bussar med den. 


Vid dagens kommunfullmäktige föreslog vi från Moderaterna att Örebro kommun skulle sälja sin andeli bolaget. Det är inte kommunens sak att producera biogas, även om råvaranär de hushållssopor som kommunen måste ta hand om. Det är osäkert med bara en stor kund. Biogas är inte ett framtida biobränsle. För kommunen och skattebetalarna vore det bättre om någon stor kommersiell aktör skulle ta över. 


Tyvärr fick vi inte majoritet för vårt förslag, även om några andra partier röstade för det.

torsdag 10 december 2020

Kaffeförpackningar är inte allmänna handlingar

Kammarrätten i Stockholm har i dom den 9 december 2020 (mål nr 6328-20) avslagit ett överklagande av ett beslut av Tierps kommun. En man hade begärt att få kopior av kaffeförpackningar hos kommunen, med hänvisning till den information som finns tryckt på förpackningarna. Kammarrätten delade kommunens uppfattning att kaffeförpackningarna inte är att betrakta som handlingar. Klaganden hade därför inte rätt att få kopior av dem.


Det här var en bra dom. Det mest intressanta var att någon hade tagit sig tid att begära ut kopior av kaffeförpackningar såsom allmänna handlingar. Då är den saken rättsligt avgjord, om än inte i högsta instans.

tisdag 8 december 2020

En straffrättslig fundering

Det händer att jag skulle vilja vara bättre på straffrätt än vad jag är. Jag läste den del av straffrätten som är obligatorisk i en svensk juristexamen, men inte mer och har inte arbetat med det. I kväll funderar jag på om en småbarnsförälder kan bli dömd för ”framkallande av fara för annan”, om han låter en person som han vet är dömd för sexualbrott mot barn flytta in hos sig och sitt barn. Brottet finns i 3 kap. 9 § brottsbalken. Här står det mer om brottet. 

söndag 6 december 2020

Självständighet

Den här dagen 1917 förklarade sig Finland självständigt från Ryssland. Självständigheten erkändes av de flesta länder med början i januari året därpå. Den 6 december har därefter blivit Finlands nationaldag. Finland är att gratulera för självständigheten.

måndag 30 november 2020

Dödsdag

 I dag är det årsdagen för Karl XII:s död. 


Han dog som han levde, i strid. Hans och karolinernas uppoffringar för fosterlandet är värda all heder, det är bara sorgligt att fredsfördragen behövde bli så hårda.

onsdag 25 november 2020

Rätten att bli glömd

Förvaltningsrätten i Stockholm har i dom den 23 november 2020 (mål nr 7565-20) beslutat att avslå ett överklagande från Google om att Datainspektionens beslut om sanktionsavgifter skulle upphävas. Förvaltningsrätten ändrar bara det överklagade beslutet så att den administrativa sanktionsavgiften sänks från 75 miljoner kronor till 52 miljoner kronor.

 

Sakfrågan i målet gällde de åtgärder som Google har vidtagit för att se till att enskilda fysiska personer ska kunna tillförsäkras rätten att bli glömd enligt dataskyddsförordningen. Förvaltningsrätten håller med Datainspektionen om att åtgärderna inte har varit tillräckliga.


Det är bra att dataskyddsförordningen leder till reella resultat, exempelvis i form av sanktionsavgifter som i det här fallet. Det visar att det inte är en tandlös rättighetslagstiftning.

tisdag 24 november 2020

Efterlevandeskydd om någon kanske inte längre var sambo

Högsta förvaltningsdomstolen har i beslut den 19 november 2020 (mål nr 2752-20) meddelat prövningstillstånd i ett mål om efterlevandeskydd. Det handlar om en man och en kvinna som bott tillsammans som sambor, men där mannen flyttat till ett vårdboende och efter ett år där avlidit. Har då han och kvinnan fortfarande varit att räkna som sambor? Har kvinnan då rätt till efterlevandeskydd som sambo? Om paret hade varit gifta, hade det inte varit någon fråga, då hade de otvetydigt varit en och samma familj. Det här är problemet med samboförhållanden: det blir ofta besvärliga gränsdragningar beroende på att det är oklart om ett par är sambor eller ej. Det vore enklare om lagens skydd bara skulle följa av äktenskap. 

måndag 23 november 2020

Cirkulär måndag

 På radio i dag, P4 Örebro, pratade de om att den här dagen kallas ”cirkulär måndag”. De uttryckte det på engelska: ”Circular Monday”. Den är menad som en motvikt mot svarta fredagen, ”Black Friday”, då många affärer har realisation, efter amerikansk förebild. Den cirkulära måndagen handlar om att uppmärksamma möjligheterna att återanvända och att köpa begagnade saker och ting.


Det finns fördelar med att köpa begagnat. Samtidigt måste allt begagnat en gång ha varit nytt. Det mesta begagnat blir en dag för slitet eller går sönder så att det inte lönar sig att laga det. Olikt cirkelns oändliga kurva, måste varors existens börja någonstans och slutar oftast någonstans. Nyinköp är därför nödvändiga även för begagnatmarknaden. Ordet cirkulär i det här sammanhanget är därför inte så väl valt, tycker jag. Inköp av begagnade varor kan vara bra ändå. 

fredag 20 november 2020

Tillfälligt förbud mot servering av alkohol

Enligt en ny förordning blir det i dag förbjudet att servera spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker eller alkoholdrycksliknande preparat mellan klockan 22.00 och 11.00. Förbudet gäller till utgången av februari 2021. Orsaken är givetvis pandemin på grund av covid-19.


Vi får väl se i februari om förbudet kommer att förlängas eller ej. Vissa förbudsivrare skulle nog gilla det, oavsett status på pandemin.

onsdag 18 november 2020

Dom om att inte radera personuppgifter

Kammarrätten i Stockholm har i dom den 13 november 2020 (mål nr 5535-20) avslagit ett överklagande av ett beslut av Förvaltningsrätten i Stockholm att inte radera personuppgifter. Klaganden hade hävdat att hans personuppgifter hade getts in till förvaltningsrätten av annan part. Kammarrätten konstaterar att förvaltningsrätten hade använt personuppgifterna i handlingar som var upprättade och allmänna och att det fanns stöd för att inte radera personuppgifterna. Det är en bra, vettig dom.


Upphävda förbud mot slöjor

Förvaltningsrätten i Malmö har i två domar den 17 november 2020 (mål nr 113-20 och 6754-19) upphävt två kommuners beslut om att förbjuda vissa plagg i förskolor och skolor, såsom burka och niqab. Enligt domstolen strider kommunernas beslut mot religionsfriheten, såsom den är inskriven i regeringsformen och i Europakonventionen.


Domarna lär överklagas. Det skall bli intressant att läsa vad de högre instanserna har att säga i frågan.

onsdag 11 november 2020

Stilleståndsdagen

Stilleståndsdagen på västfronten 1918 illustreras bäst genom In Flanders Fields av John McCrae. 

Bevisning till domstol var inte upphovsrättsbrott

 EU-domstolen har i en dom den 28 oktober 2020 (mål C-637/19) slagit fast att en part i en civilrättslig tvist som ger in en upphovsrättsskyddad bild till en domstol som bevis i tvisten, inte därmed gör bilden tillgänglig för allmänheten. Detta trots att domstolen kan behöva lämna ut den såsom allmän handling. Domen var ett förhandsavgörande av en fråga från Patent- och marknadsöverdomstolen vid Svea hovrätt i Sverige. Det är en bra dom, en part skall inte behöva hindras av upphovsrätt från att föra saker i bevis vid tvist i domstol. 

lördag 7 november 2020

Så gott som färdigt presidentval

I dag kan tisdagens amerikanska presidentval betraktas som så gott som avgjort.


Det är många i Sverige som firar att Joseph Biden blir ny president. Det gör inte jag. Hur mycket är det att fira, att det blir den möjligen mindre dåliga av två dåliga kandidater?


Den senaste gången ett av de två dominerande amerikanska partierna hade en bra presidentkandidat var 2008.

söndag 1 november 2020

Skattebetalda språkkurser

Personal på bibliotek i Malmö utbildas i arabiska på skattebetalarnas bekostnad. Skälet är att de lättare skall kunna prata med vissa besökare på biblioteken.


Vore det inte bättre med utbildning i Sveriges officiella minoritetsspråk (finska, jiddisch, meänkieli, romani och samiska) och svenskt teckenspråk, som besökare faktiskt har rätt att kunna göra sig förstådda på enligt språklagen (2009:600)?

fredag 30 oktober 2020

Fick inte personuppgifter raderade

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i dom den 28 oktober 2020 (mål nr 2853-20) avslagit ett överklagande från en person som ville ha sina personuppgifter raderade från Kammarrätten i Göteborg.

 

HFD konstaterade att kammarrätten hade laglig grund för att behandla personuppgifterna och att det saknades förutsättningar för att radera dem. I domen och i kammarrättens beslut finns kortfattade men intressanta resonemang om dataskyddsförordningen och arkivlagen (1990:782).

 

Det är en bra dom och ett bra beslut från kammarrätten. 

torsdag 29 oktober 2020

Dagersättning till asylsökande fick inte dras in

Kammarrätten i Göteborg har i dom den 26 oktober 2020 (mål nr 5293-20) slagit fast att en asylsökande, som hade fått beslut om dagersättning av Migrationsverket i oktober 2018, fortfarande har rätt till dagersättningen.


Beslutet från oktober 2018 var inte begränsat i tid och innehöll inget förbehåll om återkallelse. Migrationsverket hade sedan dragit in dagersättningen och hänvisat till väsentligen förändrade förhållanden. Både förvaltningsrätten och nu kammarrätten konstaterade att det saknades tydliga regler till stöd för Migrationsverkets beslut om att dra in dagersättningen i lagen (1994:137) och förordningen (1994:361) om mottagande av asylsökande m.fl. Det finns vissa regler om möjlighet att upphäva ett förvaltningsbeslut, trots att detta är gynnande för enskild, i 37 § förvaltningslagen (2017:900), men där finns ingen regel om väsentligen ändrade förhållanden eller annat som Migrationsverket hade kunnat åberopa i det enskilda fallet.


Rättsligt är domen korrekt. Det var ett misstag av Migrationsverket att inte tidsbegränsa det ursprungliga beslutet om dagersättning eller att på annat sätt lägga till ett förbehåll om att återkalla det. Ett sådant misstag bör falla tillbaka på myndigheten. Förhoppningsvis kommer kammarrättens dom att påverka Migrationsverkets interna rutiner i detta avseende.


Utifrån omständigheterna i fallet framstår det ändå som rimligt att Migrationsverket fattade beslutet. Den asylsökande hade inte hört av sig till Migrationsverket trots uppmaning om det och det fanns tveksamheter kring hans rätt att vistas i Sverige. Samtidigt borde Migrationsverket kunna förutse en sådan möjlig utveckling av asylärenden vid beslut om dagersättning. Migrationsverket borde aldrig fatta beslut om dagersättning utan begränsning i tid och utan andra förbehåll.


Även om Migrationsverket hade kunnat undvika situationen i det här fallet genom tillräckliga förbehåll och tidsbegränsning i sitt första beslut, kan det finnas skäl för lagstiftaren att se över möjligheten att återkalla dagersättning i liknande fall. Det bör finnas större möjligheter att fatta sådana beslut som Migrationsverket gjorde, men som upphävdes, genom tydliga regler i lagen om mottagande av asylsökande m.fl. Sådana regler kan lagstiftaren ordna. Under tiden, och även efter eventuell lagändring, är det viktigt att Migrationsverket fattar beslut om dagersättning som inte är obegränsade i tiden och som har återtagandeförbehåll för ändrade omständigheter.

lördag 24 oktober 2020

Elgitarrens betydelse

Elgitarren kan ge upphov till mycket bra musik. Det är så mycket att experten på assyriska språk, Irving Finkel, uttryckte sig så här:


”The shift from pictographic use to writing sounds was the only real giant leap man has ever made, apart from the development of the electric guitar in about 1952.” 


Länk

fredag 23 oktober 2020

Sämre spaghettirätt

Under lång tid har jag haft en favoriträtt på en bra italiensk restaurang i staden: spaghetti carbonara. I kväll verkade de ha ändrat på receptet. Nu smakade det blaha, med aningen överkokt spaghetti och dåligt med kryddor.  Det är tråkigt när produktutveckling går åt fel håll.

JO-kritik mot Sveriges generalkonsulat i Jerusalem

Det är alltid beklagansvärt när svenska myndigheter inte följer svensk grundlag. Alltför ofta följer myndigheter inte tryckfrihetsförordningens regler om handlingars offentlighet. Extra beklagansvärt blir det, när det är en utlandsmyndighet och således en del av Sveriges ansikte ut mot omvärlden. Där borde det vara särskilt viktigt att visa på förträffligheten av den svenska offentlighetsprincipen.


JO har i beslut den 22 oktober 2020 (dnr 5301-2019) kritiserat Sveriges generalkonsulat i Jerusalem för långsam handläggning av ärenden om utlämnande av handlingar. Kritiken är befogad. Det är tråkigt att det skall behöva vara på det viset.

tisdag 20 oktober 2020

Slutförvaring

Katarina Folkesson (MP) påpekar från talarstolen i kommunfullmäktige i Örebro att kärnkraftens avfall nu har en slutförvaringstid på 100 000 år, vilket är något hon inte vill lämna efter sig till kommande generationer. 


Det finns ett sätt att minska slutförvaringstiden – ned till 1 000 år. Det är genom den kommande fjärde generationens kärnkraft. Den vill jag ha. Är det den som Katarina Folkesson vill ha? Jag hoppas det. 


#orekf #orepol

Arbete utomlands med anknytning till Sverige kan ge rätt till svensk socialförsäkring

Enligt Kammarrättens i Stockholm dom den 15 oktober 2020 (mål nr 3721-20) kan en person som är medföljare till en utsänd tjänsteman, och som arbetar för sin svenska arbetsgivare på distans från det land där de vistas, omfattas av svensk socialförsäkring. Det avgörande är inte att arbetet utförs i Sverige, utan vilken anknytning arbetet har till Sverige.

 

För mig framstår det som en bra, modern syn på socialförsäkringen.

fredag 16 oktober 2020

Detaljplan upphävd efter en andra prövning i samma domstol

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt har i dom den 13 oktober 2020 (mål nr P 5464-19) upphävt en detaljplan, för att den inte tog tillräcklig hänsyn till kulturvärden i samband med ett kulturhistoriskt värdefullt gammalt torp. 


Det mest intressanta med domen är inte avgörandet i sak. Det mest intressanta är att det är andra gången som samma domstol avgör frågan om samma detaljplan. Kommunen beslutade om detaljplanen den 13 februari 2019. Det beslutet överklagades, men avslogs av domstolen den 4 juni 2019 (mål nr P 2252-19). Den 6 augusti 2019 upptäckte kommunen att det hade kommit in ett överklagande från ett hembygdsgille den 22 mars 2019, som aldrig hade överlämnats till Mark- och miljödomstolen. Det överklagandet hade kommit in i tid och översändes därför till domstolen. Detta till domstolen senare inkomna överklagande gjorde att detaljplanen fick prövas på nytt av samma domstol. Då blev resultatet att detaljplanen upphävdes.


Det kan alltid förekomma misstag, såsom att ett överklagande som har inkommit i tid inte skickas vidare till högre instans. Detta är ett allvarligt misstag, men det gick att åtgärda i det här fallet. Det är bra, för det stärker känslan av att Sverige är en rättsstat att lita på. 

måndag 12 oktober 2020

Den som flyttar från kommunen mister uppdrag

En ledamot av kommunfullmäktige i Örebro kommun har bosatt sig i en grannkommun och har ingen bostad kvar i kommunen. Han borde då inte längre vara folkbokförd i Örebro kommun, eftersom hans enda bostad finns i en annan bostad. 


Det är klara regler om detta i kommunallagen (2017:725). De relevanta paragraferna följer nedan. Notera 4 kap. 7 § första meningen. Andra meningen i paragrafen gäller de uppdrag vid sidan om fullmäktige som man har valts till av fullmäktige.


1 kap.


Rösträtt


7 §   Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige har den som är folkbokförd i kommunen, senast på valdagen fyller 18 år och

   1. är svensk medborgare eller annan unionsmedborgare, 

   2. är medborgare i Island eller Norge, eller 

   3. varit folkbokförd i Sverige tre år i följd före valdagen.


Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige har också en sådan unionsmedborgare som avses i 5 § andra stycket.


8 §   Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i regionfullmäktige har den som är röstberättigad vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige i en kommun inom regionen. 


...


4 kap.


Valbarhet

3 §   (första stycket) Ledamöter och ersättare i fullmäktige väljs bland dem som har rösträtt enligt 1 kap. 7 och 8 §§.


...


7 §   Om en förtroendevald upphör att vara valbar upphör uppdraget genast. För en förtroendevald som valts av fullmäktige upphör uppdraget vid nästa fullmäktigesammanträde om inte fullmäktige, efter ansökan, beslutar att den förtroendevalde får ha kvar sitt uppdrag under återstoden av mandattiden.

söndag 11 oktober 2020

Ägande och användning

En reklam på Facebook har sin grund i att bilar bara skulle användas 4 % av all tid. Det är en felaktig beskrivning av ägande. Varje sak man äger, är i och för sig oanvänd stora delar av dygnet. Det är dock inte för att konstant använda sakerna, som man äger dem. Det är för att när som helst kunna använda sakerna, som man äger dem. Jag äger en bil, för att när som helst kunna använda den, för att köra hundar till veterinär, människor till läkare, mig själv till butiker eller andra platser. Den möjligheten skulle försvinna, om jag skulle hyra bil efter behov, eller hyra ut bil efter andras behov. På så sätt kan man säga att jag använder min bil 100 % av all tid – för att vid behov när som helst kunna köra med den. Det är samma sak med annat som jag äger.

söndag 4 oktober 2020

Motståndet mot löntagarfonder

Den 4 oktober må alltid kommas ihåg som dagen för motståndet mot löntagarfonder. Det var denna dag från 1983 till fondernas avskaffande efter valet 1991, som motståndet samlade de största demonstrationerna i svensk historia. Löntagarfonderna gick ut på att konfiskera pengar från företag för att använda de pengarna att köpa samma företag med, allt för att successivt socialisera näringslivet. Det var en ondskefull plan. Tack vare alla protester fick den en mindre omfattning än vad som först var tänkt och när löntagarfonderna till sist avskaffades återinfördes de aldrig. Må det så förbli.

torsdag 1 oktober 2020

Ingen bitterhet

 Ishockey: Frölunda Indians tar bort tillnamnet Indians.


Speedway: Indianerna kör till SM-final.


Nog för att jag gillar ishockey mer än speedway, och tycker att ”indian” inte är ett belastat ord eller något som behöver bytas bort, men jag är inte bitter.

torsdag 24 september 2020

Långa väntetider vid förvaltningsrätten

Sveriges television har rapporterat om att det är mycket långa väntetider vid Förvaltningsrätten i Karlstad. Det är den domstol som prövar överklagade beslut från myndigheter i Värmlands län och Örebro län.


Det sägs inget i reportaget om orsakerna till de långa köerna. Jag kan tänka mig att en orsak är personalbrist. När länsrätter skulle slås ihop till förvaltningsrätter föreslogs att den aktuella förvaltningsrätten skulle få sitt säte i Örebro, bland annat för att det vore lättare att rekrytera kompetenta jurister till Örebro än till Karlstad. Örebro ligger närmare Stockholm (det blir lättare att pendla för den stora mängd jurister som har sin familj och bas i Stockholm). Till skillnad från Karlstad har Örebro en juristutbildning vid sitt universitet. Örebro är också en större stad. Det var ett misstag av regeringen att gå emot utredningen och lägga förvaltningsrätten i Karlstad i stället för i Örebro.

onsdag 23 september 2020

Sveriges pandemistrategi får beröm

Sverige har stuckit ut som ett land som inte har infört hårda regler för att mota pandemin. Det har inte lett till fler fall av sjukdomen än i andra länder. Det får Sverige nu beröm för i vissa internationella sammanhang. Det är svårt att tycka illa om det, som svensk.

onsdag 16 september 2020

Inget försörjningsstöd för förälder till vuxet hemmaboende barn

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i dom den 14 september 2020 (mål nr 6172-19) slagit fast att en förälder som ansöker om försörjningsstöd för boendekostnad enligt socialtjänstlagen (2001:453) inte har rätt till det för den del av boendekostnaden för ett vuxet barn som fortfarande bor kvar hos föräldern.


Principen är att ett vuxen barn själv skall stå för sina boendekostnader, när föräldern inte längre har försörjningsskyldighet för barnet. Om det vuxna barnet inte genom egna inkomster kan stå för sin del av boendekostnaden, kan det vuxna barnet själv ansöka om försörjningsstöd för den delen. HFD fann inte skäl att göra avsteg från denna huvudregel.


Det är en bra dom som går i linje med socialtjänstlagens regler och principer. Det märkliga är att förvaltningsrätten och kammarrätten gjorde motsatt bedömning. Genom HFD:s dom får ordningen anses återställd. 

tisdag 15 september 2020

Ingen folkbokföring utan styrkt identitet och uppehållsrätt

Kammarrätten i Göteborg har i dom den 10 september 2020 (mål nr 3096-20) avslagit ett överklagande av ett beslut om att en pojke som enligt uppgift var femton år gammal inte skulle få folkbokföras i Sverige.


Klaganden hade ett pass från Afghanistan som inte kunde styrka hans identitet. Han saknade uppehållstillstånd och uppehållsrätt i övrigt i Sverige. Bestämmelser i barnkonventionen kunde tala för hans talan, men en intresseavvägning får göras. Vikten av en korrekt folkbokföring vägde tyngre än barnkonventionen och överklagandet avslogs.


Det är en bra dom. Folkbokföringen måste vara korrekt, när det finns förutsättningar för att säkerställa att den är det.

lördag 12 september 2020

Justitieminister

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har fått uti massmedia och sagt att han siktar på att bli justitieminister. Det vore ingen bra idé.

Om Sverige hade varit ett normalt land, hade Sverige haft justitieministrar som varit utbildade och yrkeserfarna jurister. Det har Sverige inte haft någon gång sedan valet 2006. I ett normalt land hade det varit otänkbart att Jimmie Åkesson skulle bli justitieminister redan av den orsaken att han inte är jurist. Det är framför allt denna orsak som gör det till en dålig idé att han skulle bli justitieminister.

onsdag 9 september 2020

Det blir högskoleprov i höst

Det har ordats mycket om att högskoleprovet inte skulle bli av den här hösten. Moderaterna har invänt mot detta och hävdat att högskoleprovet borde anordnas.


Genom en ändring i högskoleförordningen (1993:100) har regeringen nu gått Moderaterna till mötes och högskoleprovet skall bli av.


Från den 11 september 2020 lyder 7 kap. 20 § tredje stycket högskoleförordningen så här:


"Universitets- och högskolerådet ansvarar för att det på ett smittskyddssäkert sätt genomförs minst ett prov under det första kalenderhalvåret och minst ett prov under det andra. De högskolor som ska använda provet som urvalsgrund ska bistå Universitets- och högskolerådet vid genomförandet av provet."


Från den 1 juli 2021 kommer förordningen i denna del ha en annan lydelse som inte tar särskild hänsyn till smittskydd. Vi får väl alla hoppas att pandemin då är över, tack vare vaccination eller så. 


Det är bra att Moderaternas oppositionspolitik kan ge resultat.

måndag 7 september 2020

Det är inte särskilda skäl för att få prövning i efterhand, att inte kunna läsa

Kammarrätten i Göteborg har i dom den 1 september 2020 (mål nr 3663-20) fastställt domslutet i en dom från Förvaltningsrätten i Karlstad om att inte bevilja aktivitetsstöd i efterhand på grund av de åberopade särskilda skälen att sökanden inte kunde läsa.


Målet gällde en ansökan om aktivitetsstöd från Försäkringskassan som kom in för sent. Sökanden hade fått skriftlig information om att söka om aktivitetsstöd, men hade inte kunnat läsa informationen. Eftersom ansökan kom in för sent, beslutade Försäkringskassan att det inte kunde bli något aktivitetsstöd. Förvaltningsrätten menar att man som regel får utgå ifrån att den som har fått skriftlig information i ett ärende ser till att få hjälp med att ta del av informationen, om hon eller han har svårt att läsa eller inte behärskar språket. Det förelåg därför inte särskilda skäl för att bevilja ansökan om aktivitetsstöd som hade kommit in för sent. Kammarrätten anslöt sig till förvaltningsrättens bedömning.


Det här är en bra och logisk dom. Det finns inte skäl att nämna mer än de delar från domskälen som jag återgav ovan. 

En generaladvokat för mycket

Det är intressant att en generaladvokat vid EU-domstolen som kommer från Storbritannien har ett mandat som ännu inte har gått ut, men en ny generaladvokat ändå har anställts. Förhoppningsvis kommer regelverket att följas.

lördag 5 september 2020

Svenska superhjältar

I helgbilagan till dagens Nerikes Allehanda, s. 10, hävdar en medlem av rockgruppen Smash Into Pieces att den superhjälte The Apocalypse DJ (Apoc) som de har skapat skulle vara ”Sveriges första superhjälte”. Vad han skulle ha för grund för det påståendet förklaras inte. Av outgrundlig anledning ifrågasätter inte heller journalisten påståendet.

Själv kan jag på rak arm komma på flera svenska superhjältar, alltifrån den litet löjlige Kapten Zoom i 1970-talets barn-TV till den tecknade Kapten Sverige som hade många äventyr i serietidningen Svenska Serier. Barn-TV har senare även haft Supersnällasilversara och Stålhenrik. Även Pippi Långstrump och Bamse kan definieras som superhjältar. Den första av dem alla lär vara Dotty Virvelvind från 1940-talet. 

Många svenska superhjältar är välkända. Vad är det då som gör att medlemmen i Smash Into Pieces oemotsagd kan hävda att rockgruppen har skapat ”Sveriges första superhjälte”?

fredag 4 september 2020

Högre prisbasbelopp för 2021

Enligt förordningen (2020:764) om prisbasbelopp och förhöjt prisbasbelopp för år 2021 är beloppen för dessa 47 600 kr respektive 48 600 kr.


För 2020 fastställdes beloppen genom förordningen (2019:572) om basbelopp och förhöjt prisbasbelopp för år 2020 till 47 300 kr respektive 48 300 kr.


Prisbasbeloppen fastställs utifrån penningvärdets förändringar. Svensk ekonomi, i likhet med världens ekonomi, har gått dåligt 2020, mycket på grund av pandemin av covid-19. Trots stagnationen, har det varit inflation i Sverige. Inflationen är grunden till de höjda beloppen. 


Med termer från dåliga år på 1900-talet, får vi kalla det stagflation. Det är inte bra.

Slutet för Västrom

Den 4 september år 476 brukar räknas som slutpunkten för det Västromerska riket. Den siste romerske kejsaren som formellt styrde över den västra delen av Romarriket, inklusive Rom, Romulus Augustulus, avsattes den dagen. Romarriket skulle leva kvar i öster, med huvudstad i Konstantinopel, fram till år 1453.


Romarriket delades mellan flera kejsare flera gånger och lades ihop igen. Även om Västrom och Östrom i praktiken var två självständiga stater, räknade de själva Romarriket som ett och samma rike. Under 500-talet återerövrade Östrom stora delar av det som hade styrts av de västromerska kejsarna och delar av det nuvarande Italien tillhörde Östrom till 1000-talet. Samtidigt såg de germanska folk som hade krossat Västrom det gamla Romarriket som ett ideal. Den frankiske kungen Karl den Store lät kröna sig till kejsare år 800. Hans rike delades efter hans död, men ur delar av det föddes Tysk-Romerska riket. Efter Östroms fall blev den moskovitiska storfursten rysk kejsare i Östroms efterföljd. Tysk-Romerska riket överlevde till 1806. Det var Napoleon Bonaparte, som själv ville efterlikna Romarriket genom att bli fransk kejsare, som upplöste Tysk-Romerska riket. Ärkehertigen av Österrike blev 1804 österrikisk kejsare. År 1871 utropades det enade Tyskland till kejsardöme med Preussens kung som kejsare. Ända till 1918 fanns det kejsare i Europa och den brittiske kungen var kejsare av Indien fram till 1947. 

Kejsartitlar fanns alltså kvar i Europa i nästan 1 500 år efter Västroms fall och nästan 500 år efter Romarrikets slutliga fall 1453. Den romerska kulturen har påverkat Europa på många sätt och gör det fortfarande. Det är tråkigt att kejsartitlarna inte finns kvar i Europa längre. 

onsdag 2 september 2020

Indien förbjuder kinesiska appar

Det finns skäl att vara försiktig på Internet. Indien har beslutat att förbjuda över hundra kinesiska appar av säkerhetsskäl.


Även om de här apparna inte är förbjudna i sig i Sverige eller EU, finns det skäl att vara mycket försiktig innan de används. Kina är en diktatur med väldigt litet hänsyn till mänskliga rättigheter och människors privatliv. Personuppgifter i en kinesisk app lär överföras till Kina, trots förbudet mot det i dataskyddsförordningen. Dessa appar bör inte användas i Europa heller.

lördag 29 augusti 2020

Dialog med aktivister

Så kallade klimataktivister hindrade biltrafik i centrala Stockholm i dag. Polisen meddelade att de var på plats och förde dialog med aktivisterna. Dialog är bra, men platsen var fel. Det är i förhörsrummen på polishuset som dialog bör föras. Platsen där trafiken hindrades borde snarast möjligt ha tömts på aktivister.

torsdag 27 augusti 2020

Dömd för fusk vid högskoleprov

Svea hovrätt har i dom den 25 augusti 2020 (mål nr B 4226-20) dömt en person för osann försäkran, grovt brott.


Brottet har bestått i att gärningsmannen inför sitt deltagande vid ett högskoleprov undertecknat en försäkran på heder och samvete om att lämna svar på provet utan att använda otillåtna hjälpmedel, men ändå gjort det i form av tekniska hjälpmedel. Det har varit ett utstuderat fusk som flera personer har använt sig av. I enlighet med tingsrättens dom blev påföljden villkorlig dom och dagsböter.


I tingsrätten nekade gärningsmannen till brott. I hovrätten yrkade han att bli frikänd eller att få en lindrigare bedömning genom dom om osann försäkran av normalgraden. Hovrätten fastställde tingsrättens dom om grov osann försäkran.


Det är en bra dom. Det skall inte löna sig att fuska.

måndag 24 augusti 2020

Tal

Moderaternas partiledare höll sitt sommartal i dag. Det var mitt på dagen, kl. 12. Jag lyssnade inte på det, eftersom jag arbetade. Det får anses vara viktigare, även för en aktiv fritidspolitiker inom partiet.

torsdag 20 augusti 2020

Lurblåsare

En kommun har förlorat ett mål i Arbetsdomstolen den 19 augusti 2020 (dom nr 46/20, mål nr A 6/20) om en tornväktare har haft tillsvidareanställning i kommunen eller upprepade tillfälliga anställningar. Han befanns ha tillsvidareanställning och kommunen hade därför gjort fel vid uppsägningen av honom.


Mannen var anställd som tornväktare för att från ett kyrktorn utföra traditionsenlig lurblåsning. 


Jag ser inget skäl till att ifrågasätta Arbetsdomstolens dom. Utan att vara expert på arbetsrätt, framstår det som en korrekt dom i sig.


Det jag undrar över, är varför en kommun anställer en tornväktare för att från ett kyrktorn utföra traditionsenlig lurblåsning. Behövs sådan lurblåsning i det moderna samhället? Är det kommunens uppgift att bekosta sådan lurblåsning? Mitt svar skulle vara nej på båda frågor. Ur min synvinkel borde därför anställningen aldrig ha påbörjats. För att spara skattebetalarnas pengar, borde därför kommunen säga upp tornväktaren. En sådan uppsägning bör dock ske på rätt sätt, vilket domen visar.

fredag 7 augusti 2020

Ökat stöd för spanska monarkin

Monarkin i Spanien får ökat stöd i augusti. Det beror sannolikt på att kung Felipe VI och ex-kung Juan Carlos I har hanterat skandalen kring ex-kungens tagande av mutor på ett bra sätt. Det är bra, konstitutionell monarki är den bästa sortens styre en stat kan ha.

tisdag 4 augusti 2020

Lågt vite

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt har i dom den 30 juli 2020 (mål nr M 4409-20) dömt ut ett vite på 25 000 kr mot en bostadsrättsförening i Solna, för att den inte följt Miljö- och hälsoskyddsnämndens föreläggande vid vite att vidta vissa åtgärder. Enligt bostadsrättsföreningen skulle åtgärderna kosta över en miljon kronor och det var inte säkert att problemen skulle lösas för det. Mot den bakgrunden är det givetvis billigare för bostadsrättsföreningen att betala vitet på 25 000 kr. Viten brukar sättas så att det skall vara lika dyrt att betala vitet som att vidta den åtgärd som myndigheten vill se utförd. I så fall hade myndigheten satt vitesbeloppet till ett för lågt belopp.

onsdag 29 juli 2020

Friande dom utan förklaring

Hovrätten för Västra Sverige har i dom den 24 juli 2020 (mål nr B 2898-20) ogillat åtalet i en dom om ringa narkotikabrott. Tingsrättens fällande dom upphävs. Det finns ingen rimlig förklaring i domskälen till att den i tingsrätten fällde mannen frias i hovrätten.

Göteborgs tingsrätt dömde den 14 april 2020 (mål nr B 3440-20) den åtalade till dagsböter för ringa narkotikabrott. Av domskälen framgår att den åtalade hade erkänt att han vid den tid och plats som anges i åklagarens gärningsbeskrivning innehaft tre tabletter innehållandes kodein, som är narkotika. Hans erkännande får stöd av den skriftliga bevisning som åklagaren åberopat i form av analysresultat och beslagsprotokoll. Den åtalade hade motsatt sig ansvar för ringa narkotikabrott och gjort gällande att tabletterna var värktabletter som han köpt i Iran. Han hade uppgett att han inte hade recept på tabletterna. Eftersom den åtalade inte haft tabletterna utskrivna på recept hade han inte rätt att ha dem och den förklaring han hade lämnat fritog honom inte från ansvar. Han dömdes därför för brottet. Tabletterna togs i beslag.

I hovrätten yrkade den åtalade att åtalet skulle ogillas. Där åberopade han recept av läkare som visade att innehavet av kodeintabletterna inte var olovligt. Åklagaren medgav ändring av tingsrättens dom. Hovrätten avgjorde målet utan huvudförhandling och, med upphävande av tingsrättens dom, ogillade åtalet.

Det jag finner ytterst märkligt i hovrättens dom, är att det inte finns någon förklaring till att den åtalade kunde åberopa recept från läkare i hovrätten, när han i tingsrätten sade att han saknade recept av läkare. Om jag hade suttit i hovrätten, hade jag tolkat det recept som först där åberopades som en efterhandskonstruktion, om jag inte hade fått en rimlig förklaring till att den åtalade inte hade åberopat receptet under förundersökningen eller i tingsrätten. Utan en sådan förklaring skulle jag ha röstat för en fällande dom. Det finns ingenting i hovrättsdomen som förklarar varför receptet på tabletterna åberopades först i hovrätten. Hur skall hovrättens bevisvärdering då förstås? Jag ser det som en friande dom utan förklaring till varför den åtalade frias.

söndag 19 juli 2020

Lars Lerin, Sandgrund

Min fru och jag besökte Karlstad i dag och besökte konstmuseet med Lars Lerins konst på Sandgrund centralt i staden. Det var många vackra och tankeväckande tavlor där, så det var väl värt ett besök. Vi saknade dock närmare information om många tavlor. Vid några tavlor fanns det små skyltar med några ord om vad tavlan föreställde, men de flesta tavlor var inte kommenterade alls. Konstverk skall förvisso kunna tala för sig själva, men det vore ändå intressant att kunna få veta varifrån tavlans motiv kommer och när den är skapad. Sådan information hade gjort museet ännu bättre.

torsdag 16 juli 2020

En väg mindre för personuppgifter till USA

EU-domstolen har torsdagen den 16 juli 2020 underkänt möjligheten att överföra personuppgifter till USA med stöd av "Privacy Shield", mål C-311/18 ("Schrems II"). Domen gäller med omedelbar verkan och omfattar även överföringar som har beslutats tidigare men ännu inte verkställts.

Det får ses som en seger för skyddet av personuppgifter.

onsdag 15 juli 2020

Ifrågasatt skyddsnivå för personuppgifter i Storbritannien

Det finns tvivel på om det finns förutsättningar för EU-kommissionen att fatta beslut om adekvat skyddsnivå för personuppgifter avseende Storbritannien från den 1 januari 2021.

Inom EU har personuppgifter ett mycket starkt skydd genom EU:s dataskyddsförordning. För att skydda personuppgifter finns det också särskilda regler som måste vara uppfyllda för att personuppgifter skall få överföras till tredjeland, d.v.s. något land utanför EU. Det enklaste är om EU-kommissionen har fattat beslut om att ett tredjeland har adekvat skyddsnivå för personuppgifter, då krävs det inte mer säkerhet för att en personuppgiftsansvarig skall få skicka personuppgifter till det landet.

När Storbritannien lämnade EU den 31 januari 2020 trädde övergångsregler i kraft som bland annat innebär att Storbritannien följer EU:s dataskyddsförordning året ut. Under tiden fram till den 1 januari 2021 borde det finnas tid för EU-kommissionen att fatta ett beslut om adekvat skyddsnivå för Storbritannien. Ett sådant beslut skulle göra det fortsatt lika enkelt att överföra personuppgifter dit som det hittills har varit. Det finns emellertid tvivel på om det finns förutsättningar för ett sådant beslut. Ett skäl är att Storbritannien och USA har ingått ett avtal om utbyte av elektroniska data för att utreda allvarliga brott. USA saknar adekvat skyddsnivå för personuppgifter.

Det är ännu nästan ett halvår kvar för EU-kommissionen att fatta ett beslut om adekvat skyddsnivå för Storbritannien. Förhoppningsvis kommer EU-kommissionen att finna att förutsättningarna är uppfyllda.

tisdag 14 juli 2020

Olovlig körning

Hovrätten för Västra Sverige har i dom den 10 juli 2020 (mål nr B 2643-20) dömt en man, medborgare i Syrien, för brukande av falsk urkund m.m., för att han har kört bil i Sverige med ett falskt grekiskt körkort. 

Hovrätten skrev att mot bakgrund av utredningen om det grekiska körkortets utseende och skick måste det för var och en framstå som klart att det var fråga om en förfalskning. Den tilltalade hade också en vag och orimlig berättelse om hur han fick körkortet. Hovrätten fann det därför styrkt att han uppsåtligen brukade falsk urkund och olovligen körde bil. Uppvisandet av det falska körkortet innebar fara i bevishänseende. Åtalet bifölls därför i sin helhet.

Det är en bra dom. Folk skall inte köra bil på falska körkort.

söndag 12 juli 2020

Vätedrivna flygplan

Det sägs ibland att elektriska flygplan är framtiden för flyget på korta sträckor. Andra undersöker möjligheterna till flygplan som drivs av förbränning av väte. I båda fallminskas utsläppen av växthusgaser. Vi får hoppas på att det snart blir av.

fredag 10 juli 2020

En teori om politisk framgång

Det sägs ibland att den som skall lyckas med något bör ha 10 % inspiration och 90 % transpiration. Ansträngningen är den främsta orsaken till att man når målet. I de flesta fall stämmer det. Däremot tror jag att det i politiken krävs en tredje komponent för att lyckas: konspiration.

Kanske kräver en riktigt framgångsrik politisk karriär 10 % inspiration, 10 % transpiration och 80 % konspiration? Nu menar jag inte riktigt allvar med dessa proportioner, men en liten andel konspiration krävs i alla fall.

måndag 6 juli 2020

Limousin med chaufför utan taxiskylt

Den som hyr limousin med chaufför anlitar därmed en taxibil. Enligt huvudregeln skall bilar som används i taxitrafik ha en särskild registreringsskylt för taxi, taxiskylt. Taxiskylten är gul med svart text, i stället för vit med svart text. Det här har i många år varit föremål för klagomål från företag som hyr ut limousiner med chaufför, de har hävdat att deras kunder inte vill ha taxiskylt på den limousin med chaufför som de har hyrt. Nu har det kommit en ändring i 3 kap. 11 § förordningen (2019:383) om fordons registrering och användning som tillåter undantag från bestämmelsen om taxiskylt för taxitrafik med fordon som saknar taxameterutrustning. Förändringen träder i kraft den 1 januari 2021. De limousiner som hyrs ut med chaufför är normalt sådana taxifordon som saknar taxameterutrustning. Problemet är således löst till nästa årsskifte, långt om länge. Lagstiftarens kvarnar kan mala långsamt, men till slut kan en tillfredsställande lösning komma fram.

söndag 5 juli 2020

Om inte Amerika hade blivit självständigt?

Det är alltid svårt att veta vad som hade hänt, om en viss historisk händelse inte hade inträffat. Om de tretton brittiska kolonierna i Amerika inte hade förklarat sig självständiga den 4 juli 1776, eller självständighet ändå inte hade blivit resultatet, hade kanske följande historia utvecklats.

- Louisiana hade förblivit franskt 1803, men de brittiska besittningarna hade ändå haft kust mot Stillahavet, åtminstone vid British Columbia.
- Det hade inte blivit krig mellan USA och Storbritannien 1812.
- Slaveriet hade blivit olagligt den 1 augusti 1834.
- Det amerikanska inbördeskriget hade aldrig behövt utkämpas, eftersom slaverifrågan redan var avgjord och självstyre redan vore troligt under den brittiska kronan.
- Hawaii hade sannolikt förblivit ett självständigt kungarike.
- Amerikaner hade slagits sida vid sida med britter, kanadensare med flera från 1914 i första världskriget, vilket hade kunnat medföra att kriget hade vunnits snabbare, kanske också besparat världen det kommunistiska maktövertagandet i Ryssland.
- Fredsförhandlingarna efter första världskriget hade kunnat föras utan hänsyn till den amerikanske presidenten Woodrow Wilsons radikala åsikter.
- Med ett kortare krig, en bättre fredsuppgörelse och utan kommunismens hot från Ryssland hade Tyskland kunnat klara sig bättre, nazisterna hade kanske inte tagit makten och världen hade besparats andra världskriget och Förintelsen.

Det är bara spekulationer, men intressanta sådana, tycker jag.

måndag 29 juni 2020

Elbrist i södra Sverige

En ledarartikel i Aftonbladet klagade på att Carl Bildt (M) kritiserade elbristen i södra Sverige. Ledarskribenten hänvisade till att det inte alls råder elbrist, därför att det produceras mycket el i norra Sverige.

Det råder brist på el i södra Sverige, oavsett hur mycket el som produceras i norra Sverige. Det råder brist på överföringskapacitet från norra till södra Sverige, så överskottet i norr har ingen betydelse för underskottet i söder. Däremot skulle det inte finnas underskott i söder heller, om det funnes kärnkraftverk i Barsebäck.

fredag 26 juni 2020

Otillåtet att renovera egen byggnad

Mark- och miljööverdomstolen har i dom den 25 juni 2020 (mål nr M 3630-19) kommit fram till att det har varit otillåtet för ett par ägare av en byggnad inom strandskyddat område att renovera byggnaden. Anledningen skulle vara att den renoverade byggnaden ger större intryck av att vara en använd byggnad och därför skulle ge en större hemfridszon, till förfång för allmänhetens rätt att vistas i närheten av byggnaden.

Personligen håller jag med den skiljaktige domaren, som anser att renoveringen inte strider mot miljöbalkens bestämmelser och att strandskyddsdispens för åtgärderna skall beviljas.

Ägare till byggnader måste få underhålla och renovera dem, även om byggnaderna i sig ligger inom område som annars är skyddade av strandskydd eller dylikt.

onsdag 24 juni 2020

Oljeeldning mitt i sommaren

Oljekraftverket i Karlshamn producerade el till södra Sverige i går. Det har varit brist på el i söder, sedan kärnkraftverket Barsebäck stängdes. Kapaciteten för att föra el från vattenkraftverk i norr är bristfällig.

Tyskland har snabbavvecklat kärnkraft och börjat elda mer kol och olja i stället. Jag trodde ändå att vi hade kunnat vara bättre i Sverige.

onsdag 17 juni 2020

Klimatkollegium

Regeringen har inrättat ett nytt organ som har fått beteckningen klimatkollegium.

Flera av Sveriges äldsta myndigheter har namn som slutar på ordet kollegium. Det är myndigheter som Kammarkollegiet och Kommerskollegium. Det nya klimatkollegiet är däremot ingen självständig myndighet, utan bara ett samarbetsorgan inom Regeringskansliet.

Detta nya klimatkollegium leds av statsministern och i övrigt ingår några av statsråden. Frågor som har med klimatet att göra är viktiga. Varför dessa personer, som alla sitter i regeringen, behöver ett särskilt forum för att tala om klimatfrågor, framgår dock inte. Det framstår som ett onödigt nytt organ, trots klimatfrågornas vikt.


måndag 15 juni 2020

Fortsatt tillfälligt inreseförbud

Regeringen har beslutat om fortsatt giltighet av förordningen (2020:127) om tillfälligt inreseförbud till Sverige. Enligt närmast föregående beslut om fortsatt giltighet, skulle den gälla till den 15 juni 2020, nu kommer den att gälla åtminstone till den 30 juni 2020.

Vi får väl se när detta är över.

fredag 12 juni 2020

Resning i brottmål till nackdel för friad person

Det är väldigt ovanligt att en domstol beviljar resning i ett mål, för att på nytt pröva om en person som tidigare friats för ett brott kanske borde fällas för det. Bevisen för att resning borde beviljas måste vara starka. Det är svårt att få resning till nackdel för en tidigare åtalad, vilket det också bör vara.

Högsta domstolen har emellertid i beslut den 12 juni 2020 (mål nr Ö 335-20) beslutat om resning till nackdel för en person som tidigare var medåtalad för mord, men som friades. Det har kommit fram nya bevis och vittnesmål. Det är bra att sådant någon gång då och då kan ske, för att stärka rättstryggheten hos befolkningen. En person bör inte kunna vara helt immun mot att fällas för ett brott, för att han eller hon tidigare har åtalats men friats för det, om det framkommer nya starka bevis till nackdel för personen. Något sådant skulle kunna få folk att tvivla på rättsstaten.

Utgången av själva målet blir intressant.

Deltagande på distans i riksdagsutskott

Genom ett tillägg i riksdagsordningen, lagen (2020:487) om ändring i riksdagsordningen, har riksdagen beslutat att det ibland, när det föreligger synnerliga skäl, skall gå att delta i riksdagsutskott på distans. Vid deltagande i EU-nämnden skall det kunna gå att delta på distans om det föreligger särskilda skäl, då ställs alltså inte kraven lika högt. Den som leder mötet skall inte kunna delta på distans.

Reglerna är oberoende av den pågående pandemin på grund av covid-19, men det finns ingen anledning att betvivla att pandemin har bidragit till att tillägget har kommit till. Det ser ut att vara väl avvägda regler.

tisdag 9 juni 2020

Provtagning för covid-19 utan förmånsbeskattning

Skatteverket har tagit ställning till en fråga om provtagning för covid-19 som en arbetsgivare tillhandahåller anställda är en beskattningsbar förmån. Om det handlar om att konstatera om den anställda har eller har haft sjukdomen, är det ingen beskattningsbar förmån. Det grundar Skatteverket på att covid-19 är klassad som en samhällsfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen. Skatteverket har skrivit ett utvecklat svar på frågan. Svaret kan tyckas vara självklart, men i svensk skatterätt finns det få saker om skattefrihet som är självklara. Det är därför bra att Skatteverket har kommit fram till att det här är en skattefri förmån som arbetsgivare kan erbjuda sina arbetstagare.

måndag 8 juni 2020

Uthyrning av fortskaffningsmedel

Högsta förvaltningsdomstolen har i dom den 4 juni 2020 (mål nr 54-20) slagit fast att ett företag som hyr ut elsparkcyklar inte kan använda den lägre mervärdesskattesatsen för tjänster som avser personbefordran. Företaget hyr ut fordon som den hyrande personen framför själv. Det är således uthyrning av transportmedel, ingen tjänst.

För egen del är jag förvånad över att företaget ens försökte föra talan i frågan, så självklart tycker jag att det är att domstolen har kommit fram till rätt beslut.

onsdag 3 juni 2020

Är det värt det?

Det anordnades en demonstration i centrala Stockholm i dag, till stöd för rörelsen Black Lives Matter i USA. Tillstånd hade givits för en demonstration på femtio personer, i enlighet med reglerna mot större folksamlingar, för att minska risken för att covid-19 sprids. Det kom och stannade omkring tusen personer. Det må vara för en hur värdig sak som helst, men i denna pandemis tid, är det verkligen värt det? För de demonstranter som kom och såg allasom redan hade kommit, behövde de verkligen stanna där? Är inte skyddet mot smittan ändå viktigare? Det finns så många andra sätt att visa sitt stöd för en åsikt.

söndag 31 maj 2020

Förslag på inskränkt kommunalt självstyre

Den socialdemokratiska föreningen Reformisterna vill inskränka det kommunala självstyret, genom att ta ifrån kommunerna rätten att sätta den kommunala skattesatsen. Det borde inget politiskt parti acceptera.

Syftet bakom förslaget är att de mestadels moderatstyrda kommunerna som har låga skatter, skall tvingas ha högre skatter. Skattetrycket på kommunal nivå skall vara ”jämlikt” över landet.

Det finns ingenting i artikeln som tar upp att lågskattekommunerna ofta har högre andra levnadskostnader, genom framför allt högre boendekostnader. Genom lägre skatter kan de kommunerna göra det möjligt även för personer utan väldigt höga inkomster att bo där. De lägre skatterna är därmed i sig socialt utjämnande.

Det vore bättre att sänka skatterna i högskattekommuner, än att höja dem i lågskattekommuner. Problemet är sällan intäkterna för kommunerna, utan utgifterna. Utgifterna måste sänkas, så klarar kommunerna av sina uppgifter. Detta skall ändå vara upp till kommunfullmäktige i respektive kommun att besluta om. Det kommunala självstyret måste bevaras och snarare stärkas än inskränkas.

fredag 29 maj 2020

Skatte- och avgiftsfrihet

Nu har den kommit: lagen (2020:374) om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda.

Lagen gäller generellt, inte bara för sådan vårdpersonal som kan ha fått fri parkering och fri mat under vård på grund av coronapandemin.

Förmån av gåva eller gåvor till en anställd blir skattefri till den del det sammanlagda värdet inte överstiger 1 000 kr. Detta gäller inte om gåvan lämnas i form av pengar, men omfattar exempelvis mat som arbetsgivaren tillhandahåller som gåva.

Beloppsgränsen på 1 000 kr framstår som snål, då kan det inte omfatta gåva i form av mat vid särskilt många tillfällen. Det är ändå bra att lagen har införts, 1 000 kr är långt bättre än ingenting.

tisdag 26 maj 2020

Vad hade hänt vid en större rysk seger 1809?

Ibland roar jag mig med att fundera över vad som skulle ha kunnat hända, om enskilda historiska händelser hade fått en annan utgång.

Sverige drabbades av en stor förlust i krig mot Ryssland 1809. Ryssland tog över den så kallade östra rikshalvan, vilket i stort sett motsvarar våra dagars Finland. Genom åren har många svenskar, av naturliga skäl, spekulerat i hur det hade gått om Sverige inte skulle ha förlorat kriget. Strax efter 1809 ville folk i det nuvarande Finland tillhöra Sverige. Detta gällde även om det var 83 % av befolkningen som hade finska som modersmål. De hade bott i Sverige i bortåt sexhundra år och dessförinnan hade det inte funnits någon stat.

Om Finland hade förblivit svenskt, hade förmodligen svenskan fått större och större betydelse, såsom majoritetsspråk i hela riket. Nu är det cirka 6 % i Finland som har svenska som modersmål. Tvåspråkiga familjer med finska och svenska har prioriterat finska, i Sverige hade de rimligen valt svenska.

Ett annat acenario, inte helt otänkbart, är att Sverige inte bara hade förlorat stort, utan krossats helt. När freden slöts, höll Ryssland norra Sverige ockuperat, inklusive större delar av Västerbotten och Lappland. Om Ryssland hade valt att avancera längre, är det möjligt att allt svenskt motstånd hade krossats. Kanske hade då Ryssland inte tagit över Storfurstendömet Finland med den ryske kejsaren som storfurste, utan Konungariket Sverige med den ryske kejsaren som kung. I ett sådant scenario hade förmodligen inte finskan framträtt som ett språk för en ny nation, under devisen: ”svenskar kan vi inte vara, ryssar vill vi inte bli, låt oss vara finnar.” I stället hade sannolikt svenskan varit det prioriterade språket i hela det ryskkontrollerade svenska riket.

Hade då Sverige, inklusive Finland, kunnat bli självständigt i december 1917, så som Finland blev? Ja, det är förmodligen den mest troliga utvecklingen. Världshistorien hade i övrigt utvecklats i stort sett på samma sätt med ett ryskt Sverige. Med Rysslands förlust mot Tyskland i första världskriget hade Sverige kunnat förklara sig självständigt. Finlands krig under andra världskriget hade blivit Sveriges krig.

Svenska Pommern hade inte bytts bort mot Norge i ett sådant scenario, utan förblivit en del av det ryskkontrollerade Sverige. Preussen hade inte haft skäl att stöta sig med Ryssland genom att erövra det när Tyskland enades i tre krig 1864-71. Troligen hade Tyskland ockuperat Svenska Pommern 1914 och velat behålla det, men i så fall hade Sverige rimligtvis fått det tillbaka i samband med fredsförhandlingarna efter första världskriget. Kanske hade sedan nazisternas Tyskland erövrat Svenska Pommern, för det hade hamnat i tysk intressesfär enligt Molotov-Ribbentrop-pakten. Med fortsättningskrig mot Sovjetunionen från 1941, är det inte säkert att Sverige då skulle ha fått tillbaka Svenska Pommern. Det hade nog ändå varit troligt att Storbritannien och USA hade insisterat på oförändrade gränser för Sverige gentemot Sovjetunionen, så som de faktiskt gjorde för Finland. I så fall hade Svenska Pommern kunnat återgå till Sverige, varit svenskt genom kalla kriget och alltjämt varit en del av Sverige.

I detta scenario hade Sverige inte haft någon tronpretendent vid självständigheten 1917. Kanske hade den danske prins som 1905 faktiskt blev norsk kung i stället blivit svensk kung. Kanske hade Sverige blivit republik. Hur som helst, är det mycket möjligt att en ännu större förlust för Sverige 1809 hade medfört att Sverige i dag hade varit ett betydligt större lamd än vad det är.

lördag 23 maj 2020

Penningböter

I dagens lokaltidning läste jag om en ung man som tyckte att hans bil var ful med registreringsskylti fronten, så han monterade bort skylten. Nu får han betala penningböter på 1 500 kr för det. (Artikeln är låst, men rubriken säger det mesta.) Det ör en god nyhet. Folk skall inte kunna uppträda anonymt mot lagens regelverk och skylla på estetiska hänsyn. För övrigt är bilar gjorda för att ha registreringsskylt fram och därför snyggare med än utan sådan.

lördag 16 maj 2020

Eurovisionssångtävlingen

I kväll skulle Eurovisionssångtävlingen 2020 ha gått på TV från Nederländerna. Tävlingen är dock inställd på grund av pandemin.

Jag brukar alltid rangordna de bästa bidragen, som om jag hade varit jurygrupp. Det kan jag inte göra i kväll. Vi får hoppas att det blir en tävling nästa år och de år som följer.

måndag 11 maj 2020

Bristfällig dom om radering av personuppgifter


Kammarrätten i Jönköping har i dom den 4 maj 2020 (mål nr 1492–1493-20) dömt i ett mål om radering av personuppgifter hos en socialnämnd.

Förvaltningsrätten har en mer ingående bedömning av reglerna i art. 17 dataskyddsförordningen i sin dom, än vad kammarrätten har i sin. Det finns hänvisning till alla grunder för radering i förvaltningsrättens dom, fast förvaltningsrätten menar sedan att undantaget från radering i art. 17.3.b är tillämpligt.

Kammarrätten hänvisar bara till art. 17.1.e, som om det vore den enda möjliga grunden som de enskilda skulle kunna åberopa gentemot socialnämnden. Någon närmare motivering till detta gör inte kammarrätten. Sedan menar kammarrätten att art. 17.1.e inte är tillämplig i fallet, på grund av de gallringsbestämmelser som finns utifrån 12 kap. socialtjänstlagen (2001:453).

Jag är besviken på kammarrättens dom. Den tar inte upp alla möjliga grunder för radering i art. 17.1 och det finns ingen förklaring till detta. Förhoppningsvis överklagar klagandena domen till Högsta förvaltningsdomstolen och får prövningstillstånd där. Det vore bra att få en dom från högsta svenska instans i frågan om radering hos myndigheter enligt art. 17 dataskyddsförordningen.

söndag 10 maj 2020

Denna dag 1940

För åttio år sedan i dag blev Winston Churchill premiärminister i Storbritannien. Han fick en avgörande roll för att Storbritannien, som ensamt land mot nazisternas Tyskland, stod upp och inte vek sig. Det var avgörande för att segern skulle kunna komma i kriget fem år senare. Winston Churchill var en stor hjälte.

torsdag 7 maj 2020

Inställda utställningar

Svenska kennelklubbens centralstyrelse har beslutat att samtliga länsklubbsutställningar till och med den 31 augusti ställs in på grund av smittorisken på grund av covid-19. Det innebär bland annat att Örebro läns kennelklubba utställning i Askersund i augusti ställs in. Det är tråkigt, jag brukar tycka om den utställningen och ser det som ett skäl att besöka Askersund två dagar varje år. Vi får komma tillbaka nästa år i stället.

onsdag 6 maj 2020

Partisk socialnämnd

Justitieombudsmannen (JO) riktar i ett beslut den 28 april 2020 (dnr 4302-2019) allvarlig kritik mot en socialnämnd i norra Sverige. I ett mål om boende och umgänge enligt föräldrabalken, hade två socialsekreterare hos nämnden hjälpt svaranden att skriva ett svar på stämningsansökan och bifogade ett yttrande till svaret. Detta strider mot kraven på saklighet och opartiskhet i 1 kap. 9 § regeringsformen, en av Sveriges grundlagar. Socialnämnden får allvarlig kritik för det inträffade.

Det behöver knappast sägas att det är ett befogat beslut av JO.

tisdag 5 maj 2020

Upphävt beslut om skydd mot smitta

Förvaltningsrätten i Stockholm har i dom den 30 april 2020 (mål nr 8036-20) upphävt Arbetsmiljöverkets beslut om att förbjuda patientnära arbete utan skyddsutrustning mot covid-19 på ett äldreboende i Stockholm. Rätten bedömer att det inte av beslutet eller utredningen i övrigt tillräckligt tydligt framgår vad som omfattas av "patientnära arbete". Eftersom förbudet därför inte uppfyller lagens krav på tydlighet, skall överklagandet bifallas och förbudsbeslutet upphävas.

Det är en bra dom. Även då snabba beslut behöver fattas för att minska risken för smitta i pandemins tid, måste ett förbudsbeslut vara så pass tydligt att den som träffas av förbudet förstår vad som är förbjudet och därmed också vad som är tillåtet.

Än så länge är det en dom i första instans. Vi får se om Arbetsmiljöverket överklagar domen.

onsdag 29 april 2020

Sanktionsavgift

I augusti förra året uppmärksammades många statliga myndigheter på att det hade skett en personuppgiftsincident gentemot deras anställdas personuppgifter i lönesystemet som hanterades av Statens servicecenter. Nu har Datainspektionen beslutat omsanktionsavgift gentemot Statens servicecenter, för att anmälningarna om personuppgiftsincident kom för sent till Datainspektionen och till de personuppgiftsansvariga myndigheter som Statens servicecenter var personuppgiftsbiträde till. Det är bra att felaktigheter av detta slag får konsekvenser.

tisdag 28 april 2020

Liten minskning av utsläpp

Minskningen av utsläpp av koldioxid är drygt fem procent. Det är för mycket elektricitet som produceras genom att bränna fossila bränslen. Sverige har stängt kärnkraftverk och importerat el producerat på fossila bränslen i stället. Vi borde bygga ut kärnkraften, inte lägga ned den.

fredag 24 april 2020

Intressant överklagandeförbud

Regeringen har utfärdat förordningen (2020:246) om statligt stöd för kulturevenemang som har ställts in eller skjutits upp med anledningen av spridningen av sjukdomen covid-19. I de flesta fall är jag emot statligt stöd till kulturevenemang. Med anledning av pandemin kan det ändå finnas skäl för den här typen av stöd, för att stödja ekonomin för företag och därmed arbetstillfällen under denna exceptionella tid. Det är ändå inte det som är mest intressant med förordningen.

Det organ som betalar ut stödet har under vissa omständigheter uppräknade i 13 § förordningen rätt att helt eller delvis besluta att stöd inte skall betalas ut.

På de grunder som anges i 13 § får samma organ besluta att kräva tillbaka utbetalt stöd, enligt 14 §.

I 17 § förordningen hänvisas till att det finns regler om överklaganden till allmän domstol i 40 § förvaltningslagen (2017:900). Det finns dock förbud mot att överklaga andra beslut än beslut enligt 13 §.

Det här överklagandeförbudet är intressant. Den arrangör som nekas stöd enligt 13 § har rätt att överklaga beslutet om att stödet nekas. Den arrangör som får stöd, men sedan får ett beslut om att stödet måste betalas tillbaka enligt 14 §, har inte rätt att överklaga beslutet om att stödet måste betalas tillbaka. Det innebär att om det organ som ansvarar för att ge ut stödet vill begränsa stödet utan att beslutet om begränsningen skall kunna överklagas, är det bara att betala ut allt stöd enligt ansökan och sedan besluta om att hela eller delar av det måste betalas tillbaka. Det framstår inte som genomtänkt. Det borde gå att överklaga beslut enligt 14 § också.

Undantag från plan- och byggregler i pandemins tid

Regeringen har utfärdat förordningen (2020:254) om undantag från plan- och byggregler för tillfälliga vårdbyggnader till följd av sjukdomen covid-19. Det är bra med en sådan förordning, som hjälper till att minska den byråkrati som annars vore nödvändig även för insatser för att motverka pandemins effekter.

torsdag 16 april 2020

Betalningar i pandemins tid

Nu när det är en pågående pandemi, är det många som tänker extra mycket på att skydda sig från smittan. Det kan medföra att de i större itsträckning än vanligt betalar med kort.

En långsiktig risk med kortbetalningar för att skydda sig från civil-19, är att det kan påverka kontanthanteringen negativt.

Kontanter är det bästa sättet för att betala och samtidigt vara anonym. Kontanter är också det bästa aättet för att försäkra sig om att ha betalningsmedel vid strömavbrott och andra liknande olyckliga omständigheter. Det är därför viktigt att vara beredd på att fortsätta betala med kontanter så fort faran med pandemin allmänt anses vara över.

onsdag 15 april 2020

Uppsagd kommun

De flesta domar där hyresgäster sägs upp från bostadslägenheter på grund av obetalda eller sena hyror handlar om enskilda människor som har kommit snett i samhället. I Svea hovrätts dom den 14 april 2020 (mål nr ÖH 13452-19) var det i stället en av de största kommunerna i södra Sverige som blev uppsagd på grund av för sent inbetalda hyror. Kommunen hade hyrt en lägenhet för att i sin tur kunna upplåta den till behövande enskilda människor. Av utredningen framgick att hyran för januari, februari, april juli, augusti och oktober 2018 samt januari, februari och mars 2019 betalats 5, 19, 6, 48, 15, 3, 3, 25 respektive 7 dagar för sent.

Det är förvånansvärt att en kommun kan ha så dåliga rutiner att den råkar ut för att förlora en hyresrätt på grund av för sent betalda hyror. Samtidigt gör utredningen att domen är självklar. Kommuner måste ha goda rutiner.

söndag 12 april 2020

Okända människor

Det finns sannolikt väldigt nga människor som bor i Sverige, utan att myndigheterna känner till dem. Det beror i huvudsak på dålig kontroll från myndigheternas sida.

När jag arbetade som jurist på Transportstyrelsen, tjatade jag och mina juristkolleger på att Transportstyrelsen behövde skärpa sina kontroller och rutiner vid ansökan om samordningsnummer för den som ville registreras som ägare till ett fordon. Vi hade endast en rådgivande roll och vårt tjat ledde bara till små förbättringar. Det fanns och finns mycket att förbättra.

torsdag 9 april 2020

Dom om dataintrång


Hovrätten över Skåne och Blekinge har i dom den 3 april 2020 (mål nr B 3993-19) dömt en polis till dagsböter för två fall av dataintrång.

Polisen hade gjort slagningar i Polismyndighetens register, vilket han hade behörighet i datasystemet att göra. Slagningarna hade däremot ingenting med hans tjänst inom polisen att göra. Den ena slagningen var på hans flickväns bil, för att se om den hade körförbud eller ej. Den andra slagningen var på hans flickväns dotters pass, för att se om det var giltigt eller ej. Eftersom polisen inte hade en tjänst där han förutsattes gå allmänheten till mötes med svar på denna typ av frågor, var det olovligt för honom att bereda sig tillgång till uppgifterna. Han måste, enligt hovrätten, ha förstått att slagningarna inte var föranledda av någon arbetsuppgift han hade. Han hade därför förstått att slagningarna var otillåtna.

Enligt min mening är det här en bra dom. Det är inte tillåtet att använda arbetets möjligheter att söka efter data, om det går utöver arbetsuppgifterna, inte ens för den som har behörighet att göra sådana slagningar. Uppgifterna var allmänna, men det innebär inte att vem som helst borde ha rätt att söka efter uppgifterna var som helst.

onsdag 8 april 2020

Föreningsstämmor under pandemins år

Riksdagen har utfärdat lagen (2020:198) om tillfälliga undantag för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor.

Lagen gäller vissa bolag och ekonomiska föreningar enligt en uppräkning i 1 § av lagen. Syftet är att underlätta genomförandet av stämmor på ett sådant sätt att risken för spridning av viruset som orsakar covid-19 minimeras.

Lagen gäller inte ideella föreningar. Den bör samtidigt kunna ge viss ledning till hur ideella föreningar får agera för att underlätta för sina årsmöten och liknande. På så sätt kan den underlätta även för föreningslivet, som är stort i Sverige. Det är bra.

måndag 6 april 2020

Riksdagsledamöternas tjänstgöring

Regeringen vill införa nya bestämmelser i lag som ger regeringen utökade befogenheter att besluta om nya regler för att minska smittan på grund av covid-19. Det vore bättre att skynda på behandlingen av nya regler i Riksdagen.

De jure är riksdagsledamöterna alltid i tjänst. De facto visade det sig sommaren 2017 att det var ”för dyrt” och ”för krångligt” att ”kalla in” riksdagsledamöterna för att rösta om yrkanden om misstroendeförklaring mot tre statsråd. Det var ett svek gentemot folket, riksdagens uppdragsgivare.

Nu borde de riksdagsledamöter som är i tjänst (55 stycken som inte är utkvittade) få chansen att visa att de kan vara i tjänst dygnet runt.

söndag 5 april 2020

Intressant formalitet

Det händer att den mest intressanta detaljen med en ändring av en förordning är formen för den. Så är det exempelvis med förordningen (2020:210) om ändring i förordningen (2019:123) om ändring i förordningen (2018:1517) om ändring i drivmedelsförordningen (2011:346). Det mest intressanta med denna ändring är att det är en ändring av en förordning av en ändring av en förordning av en ändring av en förordning. Det är bara när en ändring ännu inte har trätt i kraft när den ändras, som det på detta sätt blir en ändring av ändringen. I det här fallet hade ändringsförordningen 2018 inte trätt i kraft, när den ändrades 2019, delar av den hade ännu inte trätt i kraft när den återigen ändrades i år. Så kan det gå i en föränderlig värld.

tisdag 31 mars 2020

Uppskjutna spel

De Olympiska Spelen skjuts upp ett år. Då blir det en period på fem år från närmast föregående spel, inte en olympiad, en fyraårig period. Det är tråkigt.

Mycket märkligt

Svea hovrätt har i dom den 26 mars 2020 (mål nr B 952-20) fastställt en dom från tingsrätten om tjänstefel. Den åtalade var en socialsekreterare som hämtade ett barn i förskolan för polisförhör om misstankar om brott avseende barrnets förälder. Det visade sig att socialsekreteraren hade hämtat fel barn. Det var ett annat barn med samma förnamn. Socialsekreteraren hade, trots eget tvivel om att det var rätt barn, inte kontrollerat barnets identitet. Domen framstår som självklar. Hur kan det ens vara möjligt att misslyckas med en så viktig sak som att hämta rätt barn till ett polisförhör? Något som ens liknar en rimlig förklaring framkommer inte i domen.

torsdag 26 mars 2020

Hinder mot utlämnande på stället

Kammarrätten i Jönköping har i två domar den 20 mars 2020 (mål nr 817-20 och 844-20) avslagit överklaganden från en man som nekats att ta del av offentliga handlingar på stället på ett fängelse.

Mannen hade nyligen varit i Italien. Risken för smitta av coronaviruset gjorde att såväl Kriminalvården som kammarrätten ansåg att det förelåg hinder mot utlämnande på stället. Mannen hade erbjudits att få kopior av önskade handlingar hemskickade.

Det är bra domar som tar hänsyn till risken för smittspridning inom ramen för befintligt regelverk.

tisdag 24 mars 2020

Inte uppenbart för alla

Det var sammanträde för kommunfullmäktige i Örebro i dag. På grund av den pågående pandemin hölls mötet kort. Allt utom viktiga beslutsärenden och en enkel fråga om pandemin bordlades.

I ett ärende som kommit till fullmäktige snabbt, fanns förslag om ändringar i nämndreglementen och kommunfullmäktiges arbetsordning. Jag påpekade några skrivfel i förslagen till nya bestämmelser och yrkade att de skulle justeras inför beslutet. Enligt min uppfattning var skrivfelen uppenbara och mina förslag lika uppenbara – de föreslagna nya paragraferna hade samma nummer som existerande paragrafer, så jag föreslog att de skulle få nummer med bokstaven a tillagd i stället. Det är, som bekant, det vanliga sättet att numrera en ny paragraf som läggs till inne i en följd av redan existerande paragrafer. Trots mitt yrkande, som jag även lämnade in i skrift, var det inga andra som tyckte att ändringarna kunde tas på sittande möte. Fullmäktige beslutade i stället att uppdra åt kommunstyrelsen att justera skrivningarna utifrån de fel jag hade påtalat. Det som är uppenbart för en, är inte alltid uppenbart för andra.


måndag 23 mars 2020

Snabbt utfärdande, snabb rättning

Fredagen den 13 mars 2020 utfärdade regeringen den nya förordningen (2020:115) om utbildning i vissa skolformer i skolväsendet vid spridning av viss smitta. Den publicerades lördagen den 14 mars och trädde i kraft måndagen den 16 mars.

Det kan bli fel, när det går fort. Fredagen den 20 mars 2020 utfärdade regeringen förordningen (2020:149) om ändring i förordningen (2020:115) om utbildning i vissa skolformer i skolväsendet vid spridning av viss smitta. Ändringsförordningen publicerades lördagen den 21 mars och trädde i kraft söndagen den 22 mars. Tre paragrafer ändrades och nio paragrafer lades till.

Det är bra att regeringen visar handlingskraft och kan erkänna sina fel genom att snabbt rätta till det felaktiga. Det hade varit ännu bättre om förordningen hade varit bra från början. Nu uppstår misstanken att den ännu inte är bra nog och kanske kommer att ändras inom kort igen. Särskilt de personer som ansvarar för skolväsendet får analysera ändringarna och hålla ögonen öppna efter eventuella nya ändringar.

onsdag 18 mars 2020

Snabbare ikraftträdande

I förrgår beslutade regeringen om förordningen (2020:127) om tillfälligt inreseförbud till Sverige. Den publicerades i går och träder i kraft i dag.

Sedan en tid tillbaka trycks inte Svensk författningssamling, där lagar och förordningar publiceras. Den officiella publiceringen sker i stället på nätet. En fördel med det är att det går snabbare att publicera och få nya lagar och förordningar allmänt kända, än om så skall ske via tryckeri. I den rådande krisen på grund av pågående pandemi är det bra att kunna publicera nya bestämmelser snabbt. Kanske kan det till och med gå fortare än med den här förordningen? Det kan hända att vi inom kort får se en förordning publicerad samma dag som regeringens beslut.

tisdag 17 mars 2020

Inställda olympiska spel?

Nu när allt fler tävlingar med mera ställs in, för att undvika smittan av coronaviruset, är det frågan om Olympiska spelen i Tokyo kan hållas som planerat.

Om Olympiska spelen skulle skjutas upp till nästa år, är de definitionsmässigt inte längre olympiska spel. En olympiad ör en period av fyra år, den tid som skall gå mellan olympiska spel. Om spelen inte kan hållas i år, kan de lika gärna ställas in. Spelen 1916, -40 och -44 ställdes in, men fyraårscyklerna behölls.

måndag 16 mars 2020

Beslutsförhet i kommunfullmäktige

Det är sammanträde med kommunfullmäktige i Örebro kommun nästa tisdag. Så här i tider av pandemin på grund av coronaviruset, kan det vara viktigt att erinra sig hur många som måste vara friska nog för att komma, så att fullmäktige kan fatta beslut. Det regleras i 5 kap. 45 och 46 §§ kommunallagen (2017:725) för alla Sveriges kommuner:

Beslutsförhet 
45 §   Fullmäktige får handlägga ett ärende bara om mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Fullmäktige får dock bestämma att interpellationer och frågor får besvaras även om färre ledamöter är närvarande.
46 §   Om en ledamot enligt 47 eller 48 § är jävig i ett ärende, får fullmäktige handlägga ärendet, även om antalet deltagande på grund av jävet inte uppgår till det antal som föreskrivs i 45 §.

Snabbt ikraftträdande

Regeringen har utfärdat en ny förordning: förordningen (2020:115) om utbildning i vissa skolformer i skolväsendet vid spridning av viss smitta. Regeringen fattade beslutet om den fredagen den 13 mars 2020, den publicerades lördagen den 14 mars och den träder i kraft måndagen den 16 mars. Det må vara så att förordningen behövs som ett rättsligt verktyg mot spridningen av smittan av viruset corona, men nog är det väldigt kort tid från beslut till ikraftträdande. I normala fall vore det inte acceptabelt. Med smittspridningen är dock inte situationen normal. Då får det snabba ikraftträdandet inte bara accepteras, det är rent av bra.

söndag 8 mars 2020

Passkopia styrkte inte identitet

Kammarrätten i Sundsvall har i dom den 4 mars 2020 (mål nr 261-19) avslagit ett överklagande av Skatteverkets beslut att neka hindersprövning för ett par, där mannen i huvudsak bara hade kunnat förete en ostyrkt kopia av ett pass från Irak för att styrka sin identitet. Det är en bra dom. En ostyrkt kopia av ett pass skall inte kunna räcka för att styrka identitet på en person.

lördag 29 februari 2020

Andra chansen

I kväll är det andra chansen, då de låtar i de första fyra deltävlingarna i Melodifestivalen som kom halvbra, får en andra chans att ta sig till final.

Det är bara en gång som en låt har gått via andra chansen och sedan vunnit finalen. Det var Robin Stjernberg med låten You, som sedan fick ett dåligt resultat i Eurovisionssångtävlingen. Sannolikheten för att det skall gå bra i finalen, för någon av kvällens låtar, är därför ganska låg.

Hemma hos oss kommer vi att börja se på andra chansen, så får vi se efter ett tag om vi orkar med hela.

tisdag 25 februari 2020

Folkbokföringsfel på 1,9 procent

Skatteverket har gjort en sammanfattande bedömning av hur många personer som har felaktiga uppgifter i folkbokföringen. Det kan röra sig om personer som är folkbokförda på fel adress, är folkbokförda trots att de inte borde vara det eller som inte alls är folkbokförda, fast de borde vara det. Totalt är det omkring 195 000 personer som har denna typ av fel i folkbokföringen. Det är 1,9 procent av den totala befolkningen i landet.

Folkbokföringen omfattar många människor. Alla som är bofasta i Sverige skall vara folkbokförda på korrekt adress. Med så många människor är det oundvikligt att det förekommer fel. Det kan dock inte rimligtvis vara acceptabelt att så många som 1,9 procent av befolkningen har fel uppgifter eller felaktigt saknar uppgifter i folkbokföringen.

Folkbokföringen behövs för att staten, kommuner, företag och privatpersoner skall kunna nå andra personer, inte minst för att kunna hävda sina rättigheter mot de personerna. Om nästan var femtionde person vi möter har felaktiga folkbokföringsuppgifter, är det alldeles för mycket. Skatteverket borde göra allt de kan för att åtgärda detta.

Det kan behövas en ny, obligatorisk folkräkning. För att den skall kunna bli obligatorisk, måste riksdagen stifta lag om det. Politikerna på riksnivå måste därför agera och bestämma sig för om en obligatorisk folkräkning kan vara ett sätt att komma till rätta med problemet.

måndag 24 februari 2020

Alternativa semlor

Semlor är gott, och äts traditionellt från fettisdagen i morgon och fram till påsk. Oftast tycker jag bara om de traditionella semlorna med grädde och mandelmassa. Jag kan ändå tänka mig att testa några alternativ, som en med smak av gin och tonic. Det skulle säkerligen inte bli en ny favorit, men ett test vore det värt.

lördag 15 februari 2020

De flesta unga säger nej till enbart vegetarisk mat i skolan

Enligt årets Ungdomsbarometer säger en överväldigande majoritet, 82 %, av de unga nej till att skolmat bara skulle vara vegetarisk. Det är bra att de flesta är för valfrihet och varierad kost. Bland vegetarianer finns det dock färre som respekterar sina skolkamraters val.

”... bland de som benämner sig som vegetarianer tar 4 av 10 avstånd från att all mat som serveras i skolan ska vara vegetarisk.”

Det är inte klokt att så många som sex av tio unga vegetarianer vill påtvinga sina skolkamrater sin egen typ av kost. Även om 82 % av det totala antalet elever säger nej till tvång, är det märkligt hur många vegetarianer som tycks anse att deras val av kost borde vara allas kost. Här borde föräldrar och skolor bli bättre på att lära barnen att man måste respektera varandras livsval. En sådan respekt är en grundbult för ett samhälle med demokrati och mänskliga rättigheter.

torsdag 13 februari 2020

Kostnaden för enskilt åtal

Göteborgs tingsrätt har i dom den 11 februari 2020 (mål nr B 12803-18) friat en person från det hon åtalats för vid enskilt åtal om grovt förtal enligt 5 kap. 2 § brottsbalken.

De två personer som hade stämt den åtalade fick också avslag på yrkanden om skadestånd. De åläggs dessutom att ersätta den åtalade med 190 000 kr för rättegångskostnader, jämte ränta till dess betalning sker.

Det är bra att de förlorande parterna åläggs att ersätta den friade parten.

tisdag 11 februari 2020

Rättegångskostnader

Hovrätten över Skåne och Blekinge har i dom den 7 februari 2020 (mål nr FT 1872-19) slagit fast att ett parkeringsbolag inte skall få ersättning för sina rättegångskostnader i ett ordinärt mål om olovlig parkering. Det är en bra dom. Ett bolag med stor verksamhet bör inte behöva kostnadsersättning för rättegångskostnader i ett mål om sin kärnverksamhet när målet inte är särskilt komplicerat.

fredag 7 februari 2020

Länder med frihet

En stat är friare med monarki än med republik, givet att konstitutionerna i övrigt är jämförbara. I en republik förutsätts medborgarna vara medlemmar av ett kollektiv, det s.k. folket, som tillsammans har överhöghet över staten. I en monarki är det monarken som har överhöghet. Monarkin är därför ett mer individualistiskt statsskick. I en republik är man konstant omgiven av folk som har del av överhögheten över en, i en monarki är det monarken borta på slottet som har överhögheten. På samma sätt som jag hellre bor i en traditionell hyresrätt med privat hyresvärd än i ett kollektiv, bor jag hellre i en monarki än i en republik.

onsdag 5 februari 2020

Amerikansk riksrätt

Det har knappast undgått någon, att det pågår en riksrättsprocess mot president Donald Trump i USA. Denna rättegång hålls i senaten och avgörs av senatorerna.

Trumps parti Republikanerna har majoritet i senaten. Det gör att folk förväntar sig att han frias. En republikansk senator, Mitt Romney, lutar åt att rösta för att fälla presidenten.

Det märkliga är att det blir en omröstning om huruvida presidenten har begått fel, som förväntas avgöras efter partilinjer. En sådan omröstning borde avgöras efter vad som har framkommit och bevisats i ärendet, inte efter vilket parti den enskilda senatorn råkar tillhöra. Politiserad ”rättvisa” är inte rättvisa och ovärdigt en rättsstat, vilket USA normalt anses vara.

lördag 1 februari 2020

Monopol

En av orsakerna till att jag 1994 röstade ja till medlemskap i EU, var för att få bort detaljhandelsmonopolet på alkohol.

fredag 31 januari 2020

Seger, men blev de lurade dit?

Ikväll såg jag filmen The King på Netflix. Det är en välgjord film om Henrik V och hans krig mot Frankrike, den storslagna segern vid Agincourt, och om hur han sedan inser att han har blivit lurad att gå i krig mot Frankrike. Jag ser likheter med Brexit. Storbritanniens utträde ur EU kan ses som en seger för engelsmännen, särskilt som det mest var de som röstade för utträde. Samtidigt blev de väl ändå – åtminstone delvis – lurade att rösta för utträde?

torsdag 30 januari 2020

Förvånansvärt långa handläggningstider

Det händer att myndigheter får kritik för långa handläggningstider. Tidsutdräkterna och orsakerna kan variera. Ibland blir jag mer upprörd än annars över den tid ärenden tar.

JO har i beslut den 28 januari 2020 (dnr 3965-2019) kritiserat Polismyndigheten, för att den har låtit handläggningen av två ärenden om felparkeringsavgift bli för långa. Under långa tider har ingen handläggning alls skett. Det ena ärendet tog nästan två år att avgöra, det andra tog mer än två år.

Det är förvånansvärt att det kan ta så här lång tid att avgöra ärenden som typiskt sett inte är så komplicerade. JO nämnde också att sakförhållandena i dessa två ärenden var okomplicerade. Flera andra ärenden hade lika långa handläggningstider. Sådant gör mig upprörd. Myndigheten förtjänade kritiken från JO.

tisdag 28 januari 2020

Hänvisning till upphävd lag

Vid kommunfullmäktige i dag behandlas en motion om förbud mot böneutrop. I förvaltningens svar på motionen hänvisas det bland annat till religionsfrihetslagen. Det står en kursiverad text i anslutning till detta, den texten är ett citat ur 1 § religionsfrihetslagen (1951:680). Religionsfrihetslagen upphävdes till den 1 januari 2000 genom övergångsbestämmelserna till lagen (1998:1593) om trossamfund.

Det är märkligt att de styrande partierna, som är ytterst ansvariga för motionssvaret, delvis bygger sin argumentation på en lag som upphävdes för tjugo år sedan.

Riksnormen

Örebro kommun har dålig ekonomi. Ett av förslagen för att minska underskotten, är att ta bort den s.k. Örebronormen för försörjningsstöd. Det är ett extra tillägg utöver riksnormen, som den får som har gått på försörjningsstöd länge. Moderaterna har länge velat ta bort Örebronormen. Vi anser att den ger onödigt höga marginaleffekter för den som får jobb och därför minskar möjligheten för folk att få arbete. Vi anser också att riksnormen, som fungerar i övriga kommuner i landet, skulle fungera även i Örebro. Det är bra att alla svenskar skulle få samma norm.

fredag 24 januari 2020

Landsfäder

Sveriges Radio har publicerat en kort betraktelse av en Fernando Arias, som i USA har blivit förvånad över att debattörer ofta hänvisar till grundlagsfäderna, the Founding Fathers.

Jag undrar om Fernando Arias aldrig har hört hänvisas till Axel Oxenstierna.

onsdag 22 januari 2020

Minimal majoritet

Med en rösts övervikt, 174-173, bestämde Sveriges riksdag i dag att stänga kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och 2. Detta skedde trots att ägarna bedömt att reaktorerna hade kunnat drivas vidare i flera decennier. Det hände trots att kärnkraft ger minimala utsläpp av växthusgaser, i princip bara för frakt av bränsle och avfall, och trots en rådande politisk samstämmighet om att vi måste minimera utsläppen av växthusgaser för att bevara Jordens globala medeltemperatur.

De klimatvänliga partierna var Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna. De partier som vill ha utsläpp av fler växthusgaser i stället för kärnkraft var Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet.

De senare partiernas riksdagsledamöter borde skämmas. Vi har en klimatkris på gång, men ovederhäftig fientlighet mot kärnkraft är tydligen viktigare än klimatet.

torsdag 16 januari 2020

Rasifiering

En lärare vid Uppsala universitet har blivit anmäld för att hon använde ett ord som nu betraktas som rasistiskt, när hon skulle berätta hur man kunde söka i gamla register med gamla tiders sökord.

”... Och som exempel hade hon tagit ett ord i sin mun som hon enligt anmälarna inte hade någon rätt att ta – eftersom hon inte var svart, och inte rasifierad.” (Sr.se 12/1)

Anmälarna förstår uppenbarligen inte vad ordet ”rasifierad” betyder. Om någon nekas att ta ett ord i sin mun, ”eftersom hon inte var svart”, rasifierar de ju henne såsom icke-svart, eventuellt såsom vit. Det är bara människor som inte bryr sig om sina medmänniskors hudfärg, oavsett orsak, som inte rasifierar folk.

onsdag 15 januari 2020

Mervärdesskatt för uthyrning av fordon

Skatterättsnämnden har i ett förhandsavgörande den 10 december 2019 (dnr 38-19/I) slagit faat att uthyrning av elsparkcyklar har mervärdesskattesats på 25 %. Uthyrningen utgör inte tillhandahållande av personbefordran, därför är det inte någon lägre skattesats.

Det här är rimligt. Hyrbilsföretag har aldrig kunnat använda den lägre skattesatsen.

söndag 12 januari 2020

En liten tragedi

Vi såg stora delar av James Camerons film Titanic på TV i kväll. Filmen är tekniskt välgjord, men ett pekoral. Titanics undergång framställs som en fruktansvärd tragedi. Det var det givetvis för de personer som var inblandade. Jämfört med väldigt många andra händelser i historien, inte minst under 1900-talet, var det en liten tragedi. Det var så många krig, revolutioner och förtryckande regimer som gjorde avtryck på 1900-talet, att Titanics undergång är en liten händelse i jämförelse. Egentligen hade det varit bra om Titanics undergång hade varit en av seklets största tragedier, om världskrigen och de revolutioner och diktaturer som följde på dem inte hade inträffat. Nu var det inte så. Då blir det alltid en risk att en film om Titanic blir ett sådant pekoral som denna film blev.

lördag 11 januari 2020

Ersättning för arbetslösa politiker

Lotta Edholm (L), som nyligen avgick som borgarråd i Stockholm, kommer att få 64 000 kr i månaden de närmsta tio åren, till dess hon blir 65 år gammal. Ersättningen minskar med en summa som motsvarar den lön som hon eventuellt kommer att få om hon får nytt arbete. Det här är en vanlig typ av ersättning för personer som slutar som heltidspolitiker.

Personligen anser jag att ersättningen borde vara beroende av att personen kan visa att hon eller han gör allt som rimligtvis går för att skaffa en ny inkomst. När det, som nu, bara sker avdrag mot faktisk försörjning, är det som att be folk om att inte söka nytt arbete.

fredag 3 januari 2020

Är det som skotten i Sarajevo?

Ett raketangrepp av amerikanska styrkor mot iranier i Irak har bland annat dödat den iranske generalen Qasem Soleimani. Han har beskrivits som den näst främste makthavaren i Iran, efter ayatollah Khamenei, och en möjlig framtida ledare av landet. Under många år har han lett iranska strider även utanför Iran och har hotat amerikaner.

Många personer som är insatta i konflikterna i och omkring Irak menar att det här angreppet är en upptrappning av konflikten.

Det är kanske svårt att tro att även en sådan här händelse skulle leda till fullt krig mellan USA och Iran. Förmodligen är det bara det spända läget som kommer att bli ännu mer spänt, med enstaka dödliga angrepp här och där. Det är illa nog. Samtidigt går det inte att bortse från risken för fullt krig. Sommaren 1914 var det få som trodde att skotten i Sarajevo skulle leda till fullt krig, men så blev det ändå. Det går inte att utesluta att det värsta skulle bli följden.