Om jag vore jurygrupp

Om jag vore jurygrupp i årets Eurovisionssångtävling, vore det följande mina röster. Det brukar jag göra.

1. Tyskland 

2. Cypern

3. Rumänien

4. Österrike

5. Finland 

6. Norge

7. Serbien

8. Frankrike

10. Italien

12. Polen

Varumärkestvist om namn på seriefigur

Det är en pågående upphovsrättslig tvist mellan en polsk vapentillverkare och Les Éditions Albert René om varumärket Obelix. Tribunalen (EU:s underrätt) har nu upphävt ett beslut av EU:s myndighet för immaterialrätt, ett beslut som sade att den polska tillverkaren fick ha kvar varumärket.

Det lär bli intressant att se hur tvisten slutar. Det borde vara Les Éditions Albert René som går ut med segern, kan jag tycka.

Onödigt förslag till namnbyte

Regeringen föreslår i en lagrådsremiss lagändringar för att stärka domstolarnas självständighet. Det är i huvudsak bra förslag. Huvudintentionen att stärka domstolarnas oberoende är givetvis bra.

Ett dåligt förslag är att byta namn på Domstolsverket till Domstolsstyrelsen. Flera remissinstanser motsätter sig också detta förslag, se lagrädsremissen s. 51. 

Byte av namn på myndigheter bör i största möjliga mån undvikas. Sådana namnbyten leder ofta mest till förvirring för medborgarna, som kan bestå i flera år. Namnbyten innebär också kostnader, även om det är av engångskaraktär. Det föreslagna namnet på myndigheten skulle också kunna leda till tanken om att Domstolsstyrelsen skulle styra över domstolarna, vilket både Domstolsverket och Kammarrätten i Göteborg påpekar. Namnet kan också komma att blandas ihop med den styrelse som myndigheten föreslås ha. 

I den del som avser namnbyte anser jag att namnet Domstolsverket bör vara kvar så som det är, även om myndigheten kan få vissa ändrade uppgifter. Det finns inte tillräckliga argument för något så onödigt som detta namnbyte. 

Kvittning

Nu i veckan vann regeringspartierna och Sverigedemokraterna en omröstning i riksdagen i en viktig fråga. Det är i sig inget konstigt. Liknande omröstningar har utfallit på samma sätt hela den här mandstperioden.

Det speciella de här gången, var att oppositionen hade räknat med att vinna. De hade övertalat två politiska vildar invalda i riksdagen som sverigedemokrater att rösta på oppositionens förslag. Oppositionen förlorade ändå, för att Sverigedemokraterna tog in två ledamöter som annars skulle vara utkvittade och lät dem rösta.

Det finns många regler i och för riksdagen. Det finns också många frivilliga överenskommelser och mycket hedersamt agerande som kompletterar regelverket. Allt kan inte vara styrt av regler, vi behöver överenskommelser och hederlighet också.

En frivillig, hedersam överenskommelse är den mellan varje riksdagsledamot och de väljare som har röstat in ledamoten genom att rösta på det parti ledamoten kandiderade för. Denna överenskommelse är att ledamoten ska företräda sitt partis politik. En ledamot som lämnar sitt parti, bör därför också lämna riksdagen. 

En annan frivillig överenskommelse är kvittningssystemet i riksdagen. Det är en överenskommelse mellan partierna i regeringsunderlaget å ena sidan och oppositionen å andra sidan. Om en av sidorna har ledamöter frånvarande, kvittar den andra sidan ut proportionerligt lika många ledamöter. Resultatet ska bli att majoritetsförhånnadena i riksdagen består.

Inför den aktuella omröstningen i riksdagen hade oppositionen kommit överens med två ledamöter i riksdagen om att de två ledamöterna skulle rösta med oppositionen. Dessa ledamöter valdes in i riksdagen för Sverigedemokraterna, har lämnat partiet, men har inte lämnat riksdagen. Oppositionen hoppades alltså på att utnyttja de två ledamöterna. Detta för att de ledamöterna inte fullföljt sin överenskommelse med väljarna och lämnat riksdagen när de lämnat sitt parti.

Kvittningssystemet hade utnyttjats den här dagen, men utan att ta hänsyn till de ändrade majoritetsförhållandena som uppstått genom de två partilösa ledamöterna. Då valde Sverigedemokraterna att justera det, genom att låta två annars utkvittade ledamöter rösta i den aktuella omröstningen. 

Resultatet blev i strikt mening ett brott mot kvittningssystemet. Samtidigt innebar resultatet att den från början förväntade majoriteten vann omröstningen. Kvittningssystemets grundläggande syfte uppfylldes därför.

Det hedersamma hade varit en riksdag där ledamöter som lämnat sitt parti också hade lämnat riksdagen. Då hade kvittningssystemet kunnat fungera så som det är tänkt. Omröstningen hade fallit ut till regeringens och Sverigedemokraternas favör ändå. Vi hade sluppit höra dåliga förlorare från oppositionen som hade klagat på faror för demokratin för att de inte hade lyckats utnyttja två politiska vildar i riksdagen och kvittningssystemet, för att rösta igenom oppositionens förslag.

Ansökningsavgift

I går använde jag Domstolsverkets e-tjänster för att skicka in en ansökan till en tingsrätt och betala anslutande ansökningsavgift. Nästan med vändande post fick jag ett föreläggande från tingsrätten om att betala ansökningsavgiften. 

När jag undersökte saken med min bank, hade betalningen skett. Mottagaren skulle däremot, som så ofta annars, få pengarna dagen därpå.

I dag fick jag besked från tingsrätten om att ansökningsavgiften hade kommit in. 

Jag tycker nog att tingsrätten kunde ge sig till tåls ett par bankdagar, innan ett föreläggande om att betala skulle skickas ut. De flesta som använder e-tjänsten borde rimligtvis skicka in handlingar och betala på en och samma gång. 

Grov obehörig befattning med hemlig uppgift

Svea hovrätt har i dom den 21 april 2026 (mål nr B 10211-24) fastslagit ett fängelsestraff om sex månader för en man som vid ett tillfälle 2015 och ett tillfälle 2017 lagt ut fotografier och kartor på försvarsanläggningar på webbplatser.

Brottet var grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Förfarandet bedömdes ha skadat Sveriges försvarsförmåga, genom att uppgifterna blev publika. Straffvärdet bedömdes egentligen till 14 månaders fängelse, men eftersom utredning och annat hade tagit sådan tid, sattes tiden i fängelse ned. 

Domen är bra, brottet är grovt och ska leda till straff. Det är samtidigt rimligt att straffet blir kortare, för att det tagit sådan tid till dess det blir en fällande dom. Förhoppningsvis blir domen inte bara avskräckande för den dömde mannen, (s.k. individualprevention) utan också för andra som skulle kunna gå i tankarna att publicera försvarshemligheter (s.k. allmänprevention). Det vore bra om domar som denna blir allmänt kända. Den dömdes identitet och andra uppgifter behöver inte bli allmänt kända för den sakens skull. 

Grov smuggling av hundar

Hovrätten över Skåne och Blekinge har i dom den 9 april 2026 (mål nr B 5907-25) fastställt en dom om fängelse för grov smuggling.

Den åtalade var en man som tagit in hundar i riket med felaktiga hundpass och i några fall bristande vaccinationer mot rabies. Han hade tidigare dömts för motsvarande brott. Hundpassen togs i beslag. 

Det är en mycket bra dom. Smuggling är i synnerhet ett allvarligt brott, när det gäller hundar och andra djur, därför att det drabbar djuren. Bristande vaccinationer drabbar också djuren. Den dömde mannen förtjänar fängelse.