Länk

Nu finns det en länk till den promemoria som jag skrev om i inlägget Saknad länk i förra veckan. Det är bra. 

Ett av förslagen i promemorian är att vissa släpvagnar ska få dras i upp till 100 km/h på motorväg och motortrafikled. Det ska få ske under särskilda tekniska omständigheter och särskild besiktning. Motsvarande regler finns i flera av Sveriges grannländer. Efter tysk modell kallas det ofta Tempo 100.

Förslaget stämmer överens med en motion som jag skrev för några år sedan och lämnade till länsförbundsstämman för mitt länsförbund i det politiska parti där jag är medlem. Motionen bifölls där och bifölls senare på partistämman. Nu ser förslaget ut att bli verklighet, vilket gör mig glad. Det visar att förslag från en medlem kan leda till ändringar i lagar och förordningar. 

Mer rättssäker socialtjänst

Regeringen har tillsatt utredningen En rättssäker och kunskapsbaserad socialtjänst, Dir. 2026:60.

Utredningen ska se över hur hur rättssäkerheten kan stärkas i särskilt ingripande och komplexa ärenden inom socialtjänsten. Beslutsfattandet och beslutsordningen ska också ses över. 

Ambitionerna för denna utredning är bra. Det finns alltid skäl att se över och stärka rättssäkerheten, särskilt för de utsatta människor som får hjälp av socialtjänsten. Förhoppningsvis ger utredningen bra resultat. 

Saknad länk

På regeringens webbplats finns en sida om en promemoria med förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276). Den kallas Effektiva vägtransporter. Problemet är att det saknas en länk till själva promemorian. Vanligtvis finns det en sådan länk, så att hela dokumentet kan laddas ned och läsas på ett enkelt sätt. Visst går det att höra av sig till Regeringskansliet och be om att få en kopia, men det är lättare att bara klicka på en länk. Vi får väl se om sidan uppdateras med en länk inom den närmsta framtiden. Det vore bra om så kunde ske. 

Sanktionslista räcker inte

EU-domstolen har i dom den 11 juni 2026 (mål nr C-81/24) slagit fast att bara det faktum att en person finns med på en amerikansk sanktionslista inte räcker, för att en bank ska kunna neka personen att öppna ett bankkonto. 

Personen hade försökt öppna ett konto på en bank i Slovenien, där han bodde, men fick inte det. Banken nekade baserat på att personen stod på en sanktionslista från US Office of Foreign Assets Control (OFAC). Personen hade aldrig dömts för något sådant brott som hade medfört inskrivningen på sanktionslistan. Han var heller inte föremål för några sanktioner från FN, EU eller Slovenien. Han förde talan mot banken och en slovensk domstol hänförde vissa frågor till EU-domstolen.

EU-domstolen konstaterade att bara inskrivningen på en amerikansk sanktionslista inte är tillräckligt för att neka en person rätten att ha ett bankkonto. Det måste till en individuell bedömning, där inskrivningen på sanktionslistan kan vara en faktor att räkna med. 

Det är en bra dom. Varje människa i det moderna samhället kan behöva ha ett bankkonto. Då ska det inte vara för lätt för en bank att neka någon person möjligheten att öppna ett bankkonto. Bara förekomsten på en sanktionslista får inte vara tillräckligt. 

Balans mellan yttrandefrihet och integritet

Högsta domstolen har i beslut den 12 juni 2026 (mål nr Ä 9385-25), "Quras begäran", förtydligat gränsen mellan den grundlagsskyddade yttrandefriheten och den viktiga principen om enskildas integritet. 

Företaget Qura hade begärt ut ett stort antal domar från Göta hovrätt. Hovrätten hade genomfört ett utlämnade med förbehåll. Qura överklagade detta och fick Högsta domstolens beslut. Det blev vissa ändringar. Beslutet innebar bland annat följande. Handlingar i brottmål, oavsett i vilken form, får inte tillhandahållas allmänheten eller betalande kunder om allmänheten eller kunderna därigenom får del av personnamn, personnummer eller adress för enskilda personer. Sökmöjligheter får inte erbjudas på ett sätt som ger tillgång till personnamn, personnummer eller adress för enskilda personer. 

Det är bra att Högsta domstolen klargör var balansen mellan yttrandefrihet och personlig integritet går. Båda är viktiga intressen, men de kan ofta komma i konflikt med varandra. Då är det bra med tydlig praxis. Beslutet följer i spåren av andra avgöranden och fler avgöranden kan tänkas komma. 

Serveringstillstånd ingår i begreppet

Kammarrätten i Göteborg har i dom den 5 juni 2026 (mål nr 6439-25) slagit fast att ett restaurangföretag ska få serveringstillstånd i den restauranglokal som företaget hyr.

Hyresvärden hade invänt i efterhand. Kammarrätten konstaterade att hyresavtalet gäller en restauranglokal utan förbehåll mot alkoholservering. Det får anses ingå i begreppet restaurang att serveringstillstånd kan beviljas. Något särskilt tillstånd från hyresvärden ska därför inte behövas för en lokal som redan är uthyrd som restauranglokal. Med detta gör kammarrätten skillnad mot cafélokaler, där motsvarande förutsättning saknas enligt Högsta förvaltningsdomstolen i mål HFD 2016 ref. 15. 

Det är en bra dom som torde stå sig väl med det allmänna rättsmedvetandet. 

Nytt arbete och ny bostad

Tisdagen den 1 september börjar jag på ett nytt arbete i Stockholm. Mina två katter och jag kommer att flytta från Örebro till Täby. Hundar har jag för närvarande inte, ovanligt nog, men det får vänta till dess livet har satt sig. 

På många sätt har jag trivts i Örebro, sedan jag flyttade till staden för att börja som notarie den 1 januari 2001. Många arbeten samt ideella och politiska uppdrag har gett mig goda vänner och minnen för livet.

Ibland tar livet oförutsedda svängar. Av personliga skäl har jag därför sökt mig till annan ort.