Olovlig körning av "fatbike"

Hovrätten över Skåne och Blekinge har i dom den 20 februari 2026 (mål nr B 5987-25) dömt en kvinna till böter för olovlig körning. Hon saknade körkort och hade ändå kört en så kallad fatbike som var att klassa som moped klass I. Fordonet hade hon fått av sin make.

Enligt 2 § lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner kan ett eldrivet fordon som saknar tramp- eller vevanordning endast vara en cykel om fordonet bland annat är konstruerad för en hastighet av högst 20 km/tim och har en elmotor vars kontinuerliga märkeseffekt inte överstiger 250 watt. Det aktuella fordonet saknade tramp- och vevanordning och hade en effekt på 2000 watt. Utredningen visar också att det stod på fordonets bakhjul att effekten var 2000 watt. Vid provkörning av polis kom det upp i 27 km/h, kvinnan hade själv medgett att hon hade kommit upp i 21 km/h.

Hovrätten ansåg att kvinnan borde ha insett att det fanns en risk för att fordonet bara fick framföras med körkort, men eftersom hon inte hade undersökt det närmare och ändå kört fordonet, hade hon likgiltighetsuppsåt till olovlig körning. 

Det är en bra dom som visar en fordonsägares eget ansvar för att veta om hon får framföra fordonet eller ej. 

Egenmäktigt förfarande

Svea hovrätt har i dom den 19 februari (mål nr B 8588-25) fastställt en dom från tingsrätten om egenmäktigt förfarande och skadestånd.

Fyra personer dömdes för brottet och får betala skadestånd, för att de fysiskt har hindrat avverkning av skog. Domstolarna ansåg att de med uppsåt hade rubbat ägarens besittning till sin mark och skog genom att hindra avverkningen. En invändning om nöd avvisades.

Det är en mycket bra dom. Avverkning av skog är reglerad och här rörde det sig om avverkning som skulle ske i enlighet med alla regler. Markägare måste få avverka sin skog, när det sker enligt reglerna. 

Sysselsättningen ökar

Den officiella statistiken om arbetskraften visar att sysselsättningen i Sverige fortsätter att öka. Det är positivt. 

Namnsdagar är kristna

En skribent i Aftonbladet skriver historielöst och argumenterar för att Mohammed ska få en plats i den svenska namnsdagslängden. Hon skriver också att Abraham har namnsdag den 18 december och undrar varför inte Ibrahim skulle få fira samma dag.

Namnsdagar har sitt ursprung i den kristna traditionen att fira helgon särskilda dagar under året. Visa en kristen helig man vid namn Mohammed, så kan det finnas skäl.

Ibrahim är samma namn som Abraham. Jag gratulerar de Ibrahim jag känner på Abrahamdagen.

Onödigt behov av upphävande

Regeringen har utfärdat förordningarna 2026:70, 2026:71, 2026:72 och 2026:73. Samtliga förordningar handlar om upphävande av förordningar om statsbidrag för kommunernas medverkan vid olika allmänna val utpekade år. 

Det framstår som onödigt att behöva utfärda förordningar om upphävande av särskilda förordningar om statsbidrag för allmänna val utpekade år. De ursprungliga förordningarna hade kunnat vara tidsbegränsade i sin tillämpning redan från början, eftersom de gällde val utpekade år. Då hade det inte funnits behov av att upphäva dem nu. 

Regeringen kanske tänker på detta, när förordningar om liknande statsbidrag för allmänna val utfärdas i framtiden. Vi får hoppas på det. 

En skillnad mellan korrelation och kausalitet

Den 26 januari i år beslutade EU-kommissionen om adekvat skyddsnivå för personuppgifter avseende Brasilien. Beslut om adekvat skyddsnivå sker enligt art. 45 dataskyddsförordningen. Sådana beslut innebär att personuppgifter får överföras från EU/EES till det land som har ett sådant beslut, utan att särskilda skyddsåtgärder för personuppgifterna behöver vidtas. 

Sedan tidigare har även de sydamerikanska länderna Argentina och Uruguay beslut om adekvat skyddsnivå för personuppgifter.

 

Det här innebär att alla, och bara dessa, sydamerikanska länder som har tagit VM-guld i fotboll också har beslut om adekvat skyddsnivå för personuppgifter – en korrelation som saknar kausalitet.

 

På bilden står grönt för adekvat skyddsnivå, blått för EU-medlemskap (i detta fall såsom en del av Frankrike, som också har tagit VM-guld i fotboll).

Stark monarki i Norge

Det norska parlamentet, Stortinget, röstade i dag med överväldigande majoritet nej till ett förslag om att avskaffa monarkin och införa republik. Medan 141 ledamöter röstademot förslaget, var det bara 26 som röstade för det.

Över 60 % av Norges befolkning stödjer monarkin, enligt en färsk opinionsundersökning. Detta trots de skandaler som kungahuset har drabbats av på sistone.

Det är bra att den norska befolkningen vill behålla sin monarki. En konstitutionell monarki, som Norge har, är det bästa statsskicket som finns.