Polis dömd för tjänstefel

Hovrätten för Västra Sverige har i dom den 25 mars 2026 (mål nr B 1990-26) dömt en polis för tjänstefel, för att han underlät att rapportera eller bötfälla en annan polis som hade kört för fort vid en hastighetskontroll där den dömde polisen var ansvarig. 

Det är en bra dom. Poliser ska inte strunta i att bötfälla eller rapportera personer, för att de personerna också råkar vara poliser. 

Förhoppningsvis fick den fortkörande polisen också böter för sin fortkörning. Det framgår dock inte av denna dom. 

Bättre kommunal revision

Regeringen har tillsatt en utredning (Dir. 2026:21) för bättre kommunal revision och för att föreslå hur offentlighetsprincipen kan införas hos Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Det är bra om den kommunala revisionen kan stärkas. Det vore också bra att införa offentlighetsprincipen för SKR. Det är en förening av kommuner som under åren har blivit allt mer lik en myndighet, men där medborgarna saknar den insyn som offentlighetsprincipen ger. Med offentlighetsprincipen för SKR, kommer SKR rimligtvis att börja fungera bättre. Öppenhet har normalt den effekten. 
 

Inget försörjningsstöd för kostnad för utländskt pass

Kammarrätten i Stockholm har i dom den 20 mars 2026 (mål nr 5933-25) slagit fast att en kommunal nämnd gjorde rätt som nekade försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen till en man för kostnaden att skaffa pass från sitt hemland och resa till ambassad där passet kunde hämtas ut.

Passet behövdes för att mannen skulle kunna ansöka om förlängt uppehållstillstånd i Sverige. Kammarrätten konstaterar att andra kostnader som enskilda kan ha i samband med ansökan om uppehållstillstånd inte ger rätt till försörjningsstöd. Kostnaden för att skaffa pass i detta syfte jämställs av kammarrätten med sådana kostnader. 

Det är en bra dom som i viss mån utökar praxis i enlighet med den praxis som redan fanns. Försörjningsstöd är till för den enskildes försörjning. Det är vettigt att den enskilde inte ska ha rätt till extra försörjningsstöd för att ansöka om uppehållstillstånd, utan får lov att använda de medel som han redan har för den sakens skull. 

Opartiskhet

I ett beslut den 3 mars 2026 (dnr 2345-2025) riktar JO kritik mot Göteborgs universitet som myndighet, för att det hade framstått som att myndigheten var partisk för Palestina och mot Israel. Det stred mot myndigheters krav på saklighet och opartiskhet. Det är bra att det kommer kritik mot sådan brist på saklighet och opartiskhet. 

Ogiltigt avskedande

 Arbetsdomstolen har i dom den 11 mars 2026 (AD 2026 nr 19, mål nr A 49/25) slagit fast att ett försäkringsbolag gjorde fel som avskedade en person för att i ett enstaka fall ha gjort två obehöriga sökningar på närstående pesoner i bolagets kundsystem. Den avskedade tilldömdes lön, men det allmänna skadeståndet sattes ned gentemot praxis på grund av de otillåtna sökningarna.

Det är bra med en dom som slår fast att även enskilda otillåtna sökningar i ett kundsystem är skäl för kritik och påverkar ett skadestånd. Samtidigt är det rimligt att det inte ska gå att avskeda en person bara på grund av en enstaka sådan händelse. Domen är väl avvägd och bra. 

Ideologi och renlärighet

I går skrev jag följande text på Facebook. Jag fick inga ordentliga svar och frågorna kvarstår därför.

En fråga till var och en: på vilket sätt är en person (eller ett parti) mer ideologiskt renlärig, för att personen vägrar att samarbeta politiskt med vissa andra personer (eller partier)?

Under flera år har jag upplevt att det finns debattörer som säger att en renlärig liberal inte kan samarbeta med en sverigedemokrat. Varför är vägran att samarbeta, viktig för renlärigheten? Det brukar alltid finnas frågor där det går att hitta gemensamma ståndpunkter. Varför skulle det då vara mer renlärigt att vägra hitta och verka för sådana ståndpunkter, än att göra det?

Genom historien har det funnits många samarbeten mellan personer av diametralt olika uppfattning, för att de har funnit gemensamma mål. Från sommaren 1941 samarbetade demokratins förkämpe Storbritannien och kommunisternas Sovjetunionen för det gemensamma målet att besegra nazisternas Tyska Riket. Under trettioåriga kriget samarbetade det katolska Frankrike med det protestantiska Sverige och protestantiska furstendömen i Tyskland mot den katolske kejsaren, för att det passade andra franska intressen bäst. Det är bara några tydliga exempel.

Varför vore det ideologiskt bättre för ett parti att vägra att samarbeta med vissa andra partier?

Fler platser för kärnkraft

Regeringen föreslår lagändringar (prop. 2025/26:160) för att möjliggöra att kärnkraftverk ska kunna byggas på fler platser i landet än nu. En normal prövning ska ske inför varje etablering, vilket är fullt tillräckligt och helt i sin ordning. Det konstiga är att det har varit lag på stora begränsningar av de platser som över huvud taget kan bli föremål för prövning. Det är bra att sådana begränsningar i lag tas bort.