Invigning av Hindersmässan 2025

I dag höll jag följande tal för att inviga Hindersmässan 2025.

Kära örebroare och gäster från när och fjärran!

Mitt namn är Daniel Granqvist och jag är förste vice ordförande i kommunfullmäktige i Örebro. Som sådan har jag fått äran att hålla ett tal för att öppna Hindersmässan 2025.

Hindersmässan har anor från 1300-talet. Den är inte lika världsberömd som Ronnie Peterson. Den är inte ens lika Sverigeberömd som Kajsa Warg eller Torsten Ehrenmark. Vi örebroare har den ändå mycket kär. Den har blivit större i år än förra året och var större förra året än året dessförinnan. 

I Örebro säger vi ofta att det alltid är mycket kallt på Hindersmässan. Det är inte riktigt sant, vilket vi också märker i regnet i dag. Min gode vän och logebroder i Odd Fellow Håkan Bågenvik har i sin roll som journalist undersökt saken och skrivit om att det är mycket kallt ibland, milt ibland, men inte kallare än vad det brukar vara i januari.

Oavsett hur kallt det är i luften, på marken och i regn eller snö på Hindersmässan, är det alltid varmt oss människor emellan på Hindersmässan. Handel är ett uttryck för samarbete mellan människor. Handeln för oss samman, från den stora världshandeln till det minsta marknadsståndet på Hindersmässan. Handeln gynnar oss alla. Den är ett samarbete, ger en värme oss människor emellan. 

Med detta vill jag nu förklara Hindersmässan 2025 öppnad. En fanfar!

När statsvetare försöker tolka lagförslag

Statsvetare ska kanske avhålla sig från att tolka lagförslag? Det finns ett förslag om att den som har dubbla medborgarskap, under vissa omständigheter ska kunna förlora sitt svenska medborgarskap. Det innebär ingen förändring i statusen gentemot det andra landet där personen är medborgare. Ändå är det en professor i statsvetenskap som kritiserar det för att det skulle kunna göra personer statslösa. Han borde nog läsa litet statsrätt.

Inga rättigheter är absoluta

Alla friheter och rättigheter måste balanseras mot andra friheter, rättigheter och legitima intressen. Den balansen gör att det alltid finns skalor på hur mycket av den ena eller den andra rättigheten en människa har. Det finns ingen möjlighet att ha en binär syn på någon rättighet, såsom att man antingen har yttrandefrihet eller inte har det.

Stycket här ovan skrev jag som svar i en politisk diskussion på sociala medier, där den som inledde diskussionen frågade om inte yttrandefriheten borde ses som så binär. Det bör den inte. Det finns alltid vissa saker som inte bör få sägas. Ingen bör exempelvis kunna hänvisa till yttrandefriheten för att offentligt yttra hemligheter av betydelse för rikets säkerhet, övertala andra att begå allvarliga brott eller sprida hemliga känsliga personuppgifter. 

Inga rättigheter är absoluta. Det finns ingen rättighet som inte i något fall måste få inskränkas mot andra intressen. 

Överföring av personuppgifter till Amerika

I morse fick jag en länk till en intressant artikel om skyddet av personuppgifter vid överföring från EU till USA. Notera att den är publicerad av NYOB, som har agerat juridiskt mot beslut om adekvat skyddsnivå för personuppgifter vid överföring till USA. 

Än så länge gäller EU-US Data Privacy Framework. Sannolikheten har kanske ökat för att Data Privacy Framework inte kommer att hålla vid den prövning som pågår i EU-domstolen, men det är bara en bedömning. Det finns skäl att fortsätta vara vaksam på utvecklingen. EU-kommissionen lär av politiska skäl inte vilja upphäva sitt beslut om adekvat skyddsnivå baserat på Data Privacy Framework, utan att utvecklingen går riktigt långt.

 

Det bästa vore om den amerikanska kongressen skulle införa en federal lag som skulle motsvara EU:s dataskyddsförordning och EU-kommissionen skulle kunna fatta ett nytt beslut om adekvat skyddsnivå baserat på den. Förslag om sådana lagar har varit aktuella i kongressen, stöttade av ledamöter från båda de stora politiska partierna, men det har också funnits motstånd.

 

Några delstater har själva infört dataskyddslagar, i flera fall direkt baserade på EU:s dataskyddsförordning. Det finns regler i dataskyddsförordningen som ger EU-kommissionen möjlighet att besluta om adekvat skyddsnivå för delar av tredjeländer, så i teorin skulle beslut kunna fattas för enskilda delstater. Så länge det finns juridiska bekymmer för dataskyddet på federal nivå, räcker inte delstatslagar för att EU-kommissionen ska kunna fatta beslut om adekvat skyddsnivå för enskilda delstater.

Registrering av EES-medborgare

Regeringen har tillsatt en utredning om att återinföra ordningen att medborgare i andra länder i EES (EU samt Norge, Island och Liechtenstein) ska registreras när de vistas i Sverige längre tid än tre månader. Detta togs bort 2014.

En fördel för dessa EES-medborgare med att bli registrerade, borde vara att de skulle ha lättare att utöva sin rösträtt i kommunalval i Sverige. Enligt 1 kap. 7 § kommunallagen (2017:725) har unionsmedborgare samt medborgare i Norge och Island rösträtt i svenska kommunalval (varför detta inte omfattar medborgare i EES-landet Liechtenstein känner jag inte till). Enligt 5 kap. 2 a § vallagen (2005:837) ska en unionsmedborgare som vill utnyttja denna rösträtt anmäla sin vilja att bli upptagen i röstlängden. Om unionsmedborgare ändå är registrerade i Sverige, borde de komma in i röstlängden lika automatiskt som svenska folkbokförda medborgare. 

Det återstår att se vad utredningen ger för resultat. Den har till 30 januari 2026 på sig. 

Oläsliga överklaganden avvisades

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i två beslut den 20 januari 2025 (mål nr 1939-24 och 1899-24) avvisat överklaganden, för att de var oläsliga.

Överklagandena hade i båda fall kommit in på disketter av format som HFD inte hade teknisk möjlighet att läsa. 

Det här är viktiga beslut, med tanke på den snabba tekniska utvecklingen under senare decennier. Den som vill överklaga ett beslut måste se till att komma in med sitt överklagande i ett läsbart format. Gammal teknik är inte alltid gångbar.

Besluten är bra, eftersom de innebär att domstolar och andra myndigheter som har att hantera överklaganden inte behöver ha kvar all slags gammal teknik. Det saknar betydelse att ett överklagande eventuellt skulle komma in på ett format som kräver gammal teknik för att vara läsbart. 

Ny kärnkraft?

En statlig utredning föreslår i ett delbetänkande (SOU 2025:7) flera lagändringar för att underlätta för byggandet och igångsättandet av nya kärnkraftverk i Sverige. 

Syftet med reglerna är att få till en fullt fossilfri elproduktion i Sverige 2040. Med kärnkraft är det ett realistiskt mål. Modern kärnkraft är också säkrare och mer effektiv än de gamla kärnkraftverk som finns i Sverige. 

Vi får hoppas att det här är ett steg på vägen mot mycket mer fossilfri el. 

Allmänna handlingar vid Filminstitutet

Efter Guldbaggegalan nyligen, har jag läst en del kritik mot galan och mot Svenska Filminstitutet, som anordnar den. Det går en hel skattemedel till Filminstitutet. En skribent, som skrev långt för att vara på sociala media, ifrågasatte om Filminstitutet var öppet, som myndigheter är med offentlighetsprincipen. 

Det framgår av 2 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och bilagan till den lagen att rätten att ta del av handlingar gäller på samma sätt hos Svenska Filminstitutet som hos myndigheter, med undantag för verksamhet som avser fördelning av stöd enligt filmavtal. På Filminstitutet gäller alltså offentlighetsprincipen i de flesta fall. 

Det finns säkert skäl att rikta viss kritik mot Filminstitutet. Någon kritik mot att Filminstitutet inte vore öppet, behöver ändå ingen komma med. 

Obehövlig uppgift om könsidentitet

EU-domstolen har i dom den 9 januari 2025 (mål nr C-394/23, Mousse) slagit fast att uppgift om vilket kön en kund identifierar sig som vid köp av en färdbiljett, där behandlingen av personuppgifter har laglig grund i art. 6.1 b om avtal, inte är en nödvändig personuppgift. För behandling av personuppgifter saknade därför ett franskt järnvägsföretag stöd för att kräva att kunden skulle ange könsbunden titel (”Monsieur” eller ”Madame”). 

Domen hindrar inte användandet av könsbundna titlar, men det får i så fall ske på frivillig grund (art. 6.1 a om samtycke). 

Det här kan tyckas vara en liten sak att föra talan om i domstol, men EU-domstolens dom gör ändå rättsläget litet klarare. Den är därför inte onödig. 

Konklaven

I kväll var vi och såg på bio, den nya filmen Konklaven. Den var bra, även om slutet var något av en besvikelse.

Filmen handlar om att Romersk-katolska kyrkans kardinaler möts i Vatikanen efter en påves död, för att välja en ny påve. Handlingen kretsar kring den kardinal som leder konklaven, och det maktspel som utspelas. Hemligheter om vissa kardinaler avslöjas. Hemligheter om andra kardinaler blir bara kända för några få, men påverkar ändå valet. Till sist väljs en ny påve, och efter valet får filmens huvudperson reda på ännu en hemlighet. Det är denna sista hemlighet som blev något av en besvikelse och gjorde slutet mindre bra. 

För oss som är intresserade av religon, kyrkan, historia och politik, var det ändå en bra film. Den var välgjord och det var många bra skådespelare, både kända och okända. Den var litet seg, men det passade ändå till ämnet för filmen. Den var tänkvärd, vilket alltid är bra om en film är. Inte en film för alla, men en hyggligt bra film för oss. 

Farväl

I dag tog vi farväl av en mångårig trotjänare i Moderaterna i Örebro kommun. Gun Kornblad, under decennier ordförande för Moderatkvinnorna i kommunen, nämndeman och ledamot i kommunala nämnder, gick bort i slutet av förra året. Hon begravdes i dag. Den stora Nikolaikyrkan i centrala Örebro var nästan fullsatt. Gun Kornblad var en glad och energisk människa som påverkade många av sina medmänniskor positivt. Hon kommer att vara saknad. 

Nyårsklockan innantill

För första gången har Nyårsklockan lästs delvis innantill på Skansen.

Det är tradition att Alfred Tennysons dikt Nyårsklockan läses högt från scenen på Skansen precis innan tolvslaget på nyårsnatten. I år var det skådespelaren Johan Rabaeus som läste den. Jag har aldrig varit särskilt imponerad av honom som skådespelare, men tänkte att han kanske överraskar positivt. Det gjorde Thomas von Brömssen, när han hade uppdraget.

Johan Rabaeus kom ut på scenen med en bok i händerna. Det trodde jag först var rekvisita. Han började också läsa med boken stängd. Efter en stund öppnade han dock boken och läste delvis innantill. 

Jag trodde att det var under en professionell skådespelares värdighet att läsa innantill i ett sådant här sammanhang. Så var det tydligen inte. Den här uppläsningen av Nyårsklockan blev en besvikelse.