torsdag 18 juni 2026

Sanktionslista räcker inte

EU-domstolen har i dom den 11 juni 2026 (mål nr C-81/24) slagit fast att bara det faktum att en person finns med på en amerikansk sanktionslista inte räcker, för att en bank ska kunna neka personen att öppna ett bankkonto. 

Personen hade försökt öppna ett konto på en bank i Slovenien, där han bodde, men fick inte det. Banken nekade baserat på att personen stod på en sanktionslista från US Office of Foreign Assets Control (OFAC). Personen hade aldrig dömts för något sådant brott som hade medfört inskrivningen på sanktionslistan. Han var heller inte föremål för några sanktioner från FN, EU eller Slovenien. Han förde talan mot banken och en slovensk domstol hänförde vissa frågor till EU-domstolen.

EU-domstolen konstaterade att bara inskrivningen på en amerikansk sanktionslista inte är tillräckligt för att neka en person rätten att ha ett bankkonto. Det måste till en individuell bedömning, där inskrivningen på sanktionslistan kan vara en faktor att räkna med. 

Det är en bra dom. Varje människa i det moderna samhället kan behöva ha ett bankkonto. Då ska det inte vara för lätt för en bank att neka någon person möjligheten att öppna ett bankkonto. Bara förekomsten på en sanktionslista får inte vara tillräckligt. 

måndag 15 juni 2026

Balans mellan yttrandefrihet och integritet

Högsta domstolen har i beslut den 12 juni 2026 (mål nr Ä 9385-25), "Quras begäran", förtydligat gränsen mellan den grundlagsskyddade yttrandefriheten och den viktiga principen om enskildas integritet. 

Företaget Qura hade begärt ut ett stort antal domar från Göta hovrätt. Hovrätten hade genomfört ett utlämnade med förbehåll. Qura överklagade detta och fick Högsta domstolens beslut. Det blev vissa ändringar. Beslutet innebar bland annat följande. Handlingar i brottmål, oavsett i vilken form, får inte tillhandahållas allmänheten eller betalande kunder om allmänheten eller kunderna därigenom får del av personnamn, personnummer eller adress för enskilda personer. Sökmöjligheter får inte erbjudas på ett sätt som ger tillgång till personnamn, personnummer eller adress för enskilda personer. 

Det är bra att Högsta domstolen klargör var balansen mellan yttrandefrihet och personlig integritet går. Båda är viktiga intressen, men de kan ofta komma i konflikt med varandra. Då är det bra med tydlig praxis. Beslutet följer i spåren av andra avgöranden och fler avgöranden kan tänkas komma. 

onsdag 10 juni 2026

Serveringstillstånd ingår i begreppet

Kammarrätten i Göteborg har i dom den 5 juni 2026 (mål nr 6439-25) slagit fast att ett restaurangföretag ska få serveringstillstånd i den restauranglokal som företaget hyr.


Hyresvärden hade invänt i efterhand. Kammarrätten konstaterade att hyresavtalet gäller en restauranglokal utan förbehåll mot alkoholservering. Det får anses ingå i begreppet restaurang att serveringstillstånd kan beviljas. Något särskilt tillstånd från hyresvärden ska därför inte behövas för en lokal som redan är uthyrd som restauranglokal. Med detta gör kammarrätten skillnad mot cafélokaler, där motsvarande förutsättning saknas enligt Högsta förvaltningsdomstolen i mål HFD 2016 ref. 15. 


Det är en bra dom som torde stå sig väl med det allmänna rättsmedvetandet. 

lördag 6 juni 2026

Nytt arbete och ny bostad

Tisdagen den 1 september börjar jag på ett nytt arbete i Stockholm. Mina två katter och jag kommer att flytta från Örebro till Täby. Hundar har jag för närvarande inte, ovanligt nog, men det får vänta till dess livet har satt sig. 

På många sätt har jag trivts i Örebro, sedan jag flyttade till staden för att börja som notarie den 1 januari 2001. Många arbeten samt ideella och politiska uppdrag har gett mig goda vänner och minnen för livet.

Ibland tar livet oförutsedda svängar. Av personliga skäl har jag därför sökt mig till annan ort.

fredag 5 juni 2026

Åldersgräns för sociala medier

Det har kommit en statlig utredning som heter En åldersgräns för barns tillgång till sociala medier (SOU 2026:35). 

Utredningen är omfattande och tar upp många olika rättigheter och den föreslagna lagens förhållande till dem. I delar av utredningen står det om möjligheten att bevisa sin ålder elektroniskt och i övrigt vara anonym gentemot den som begär ålderskontrollen. Sådana lösningar ska ha implementerats, eller vara på väg, i vissa andra länder. Möjligheten att vara anonym är annars en av de stora stötestenarna för sådana förslag som detta. Det är viktigt för alla människors fri- och rättigheter att kunna vara anonym på nätet, liksom i många andra sammanhang. 

Jag har inte haft tid att sätta mig in i hela utredningen. Om det går att lösa kontrollen av ålder på anonym väg, kan det vara rimligt att införa sådana här regler, annars inte. 

I grunden anser jag att en sådan här lag vore dålig, även om anonymiteten kunde garanteras. Det ska vara upp till barnens föräldrar eller andra vårdnadshavare att ha ansvar för barnens användning av sociala medier. 

tisdag 2 juni 2026

Kontanter

Riksdagen har beslutat om en ny lag (2026:769) om skyldighet för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontant betalning

Det finns vissa undantag från den skyldighet som framgår av lagens rubrik. Det är vettiga undantag. Generellt tycker jag att det är en bra, väl avvägd lag. 

Nationalafton på fredag

I Sverige firar vi
- påskafton mer än påskdagen,
- Valborgsmässoafton mer än Valborg (somliga demonstrerar på Valborg, men av andra skäl),
- midsommarafton mer än midsommardagen,
- julafton mer än juldagen,
- nyårsafton mer än nyårsdagen.
På fredag är det nationalafton. Det finns de som tycker att vi svenskar borde fira nationaldagen mer än vad vi gör. Kanske är problemet snarare att vi inte firar aftonen före, som i så många andra fall? Vi har alltid chans att börja fira nationalafton, till exempel i år, nu på fredag.

fredag 29 maj 2026

Mörby centrum får ett onödigt namnbyte

Det största köpcentrumet i min gamla hemkommun Danderyd byter namn från det gamla inarbetade och fina Mörby centrum, till det mer intetsägande Danderyds centrum. Tanken är tydligen att visa att det är hela kommunens centrum, som om inte alla Danderydsbor redan visste det. Det är som om Stockholm skulle byta namn till Sverigestad, för att visa att det är hela Sveriges huvudstad.

Utvisas för rån

Svea hovrätt har i dom den 19 maj 2026 (mål nr B 10980-25) dömt en man för två fall av rån. Den dömde är inte svensk medborgare.

Med ändring av tingsrättens dom, döms mannen till utvisning.

Det är bra att det blir utvisning. Ett av brotten innebar rån av en hund. Rån av en hund borde vara försvårande, eftersom det påverkar hunden likaväl som den rånade människan. 

torsdag 28 maj 2026

Ny lag om riksdagens medalj

Det har kommit en ny lag (2026:677) om riksdagens medalj, som från den 15 juni 2026 ersätter lagen (2021:1117) om riksdagens medalj


Den nya lagen har färre bestämmelser, men ger större möjligheter för Riksdagsförvaltningen att utfärda föreskrifter om gåvor av sådana slag som nämns i den nuvarande lagen, men inte i den nya. 


Det är effektivt och bra att överföra mandat att besluta om närmare regler till en underlydande myndighet. 

Förenklingar för vattenkraft

Civilutskottet i riksdagen föreslår riksdagen att bifalla ett förslag från regeringen om undantag från EU:s art- och habitatsdirektiv vid omprövning av vattenkraft. EU-rätten ger utrymme för detta. 

Undantagen är bra för energiförsörjningen i landet. Vattenkraft är ett huvudsakligen miljövänligt energislag och ger inte fossila utsläpp. Det är därför bra att förbättra villkoren för vattenkraft. Vissa undantag från skydd av arter och habitat bör accepteras under sådana omständigheter.

onsdag 27 maj 2026

Skattetillägg och straffrätt

Högsta förvaltningsdomstolen har i beslut den 25 maj 2026 (mål nr 7272-25) meddelat prövningstillstånd i en fråga som har bäring på skyddet av personuppgifter. 

Frågan gäller utlämnande av allmän handling och förbehåll i samband med utlämnandet. Skatteverket hade beslutat att lämna ut en handling till ett företag, med vissa förbehåll utifrån 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), därför att uppgifter i handlingen rörde skattetillägg. Personuppgifter som har med straffrätt att göra räknas som känsliga personuppgifter enligt art. 10 dataskyddsförordningen. En fråga i målet, som får prövningstillstånd, är om det är riktigt att ha förbehåll i samband med utlämnande av uppgifter om påfört skattetillägg, om dessa uppgifter är sådana som omfattas av art. 10 dataskyddsförordningen. Om så är fallet, ska prövningen även gälla om uppgifter om fysiska personer som förekommer i ett beslut om skattetillägg som avser juridiska personer omfattas av art. 10. 

Det är intressanta frågor som har fått prövningstillstånd. Jag ser fram emot att få läsa domen i målet. 

fredag 22 maj 2026

Försörjningsstöd i stället för pension

Kammarrätten i Sundsvall har i dom den 19 maj 2026 (mål nr 10751079-26) avslagit ett överklagande av socialnämnden i en kommun avseende försörjningsstöd. 

Den man som sökt försörjningsstöd hade flyttat till kommunen från Finland för några år sedan och försörjt sig huvudsakligen på en finsk pension. Efter en lagändring i Finland 2025 betalas sådan pension inte ut till personer som bor utanför Finland. Socialnämnden ansåg att mannen hade möjlighet att flytta tillbaka till Finland och därmed få försörjning genom den finska pensionen. Både förvaltningsrätten och kammarrätten kom till slutsatsen att även om den enskilde har en långtgående skyldighet att själv ordna med sin försörjning innan han kan få försörjningsstöd, är sådan skyldighet inte så pass långtgående att en sökande måste flytta till ett annat land för sin försörjning. 

För min del undrar jag hur Finland har motiverat att en finsk pension inte kan betalas ut till en person som har flyttat från Finland till ett annat EU-land. Det kan tyckas strida mot principen om fri rörlighet inom EU, men Finland har säkert utrett saken och kommit fram till tillräckliga skäl för lagändringen. 

Personligen kan jag tycka att det vore moraliskt riktigt av mannen i fråga att flytta tillbaka till Finland för att få försörjning av sin pension. Försörjningsstöd betalas av skattebetalarna i den svenska kommun där han bor nu. Kanske är det ändå juridiskt rimligt som båda domstolar har kommit fram till, att det rättsliga kravet på den egnes försörjning inte är så pass långtgående att han ska behöva flytta till ett annat land för sakens skull. Rätten kan sällan ställa lika höga krav som moralen. 

Det vore intressant om socialnämnden skulle överklaga och få prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen. En dom där skulle klargöra hur pass stora krav en socialnämnd får ställa på den som söker försörjningsstöd i sådana här situationer. 

onsdag 20 maj 2026

När avidentifiering inte riktigt fungerar

Högsta domstolen avgjorde genom beslut den 30 april 2026 (mål nr Ä 9551-24) en fråga om inskrivning av avtal om ändring i tomträttsavtal. 

Beslutet har fått namnet "Riksheraldikern" av Högsta domstolen. Det finns att läsa på internet, men av den versionen av beslutet framgår aldrig ordet "Riksheraldikern". Tomten som är föremål för tvisten om inskrivning betecknas där "X 23". Det går att anta att "Riksheraldikern" är kvartersnamnet och alltså en del av fastighetsbeteckningen. 

Jag frågade Högsta domstolen om jag kunde få ut en kopia på beslutet där ordet "Riksheraldikern" fanns med. Det fick jag. Det visade sig då att "Riksheraldikern" faktiskt var en del av fastighetsbeteckningen i form av kvartersnamn. 

Det blir litet konstigt, när Högsta domstolen ger sitt beslut beteckningen "Riksheraldikern", men sedan finns inte det ordet med i den version av beslutet som finns publicerad på internet. Avidentifiering är ofta bra, men med tanke på det namn som Högsta domstolen gav beslutet, fungerade inte avidentifieringen som den skulle i det här fallet. Förhoppningsvis går det att lära sig något av det här, för den som ska namnge något som ska avidentifieras eller som ska avidentifiera det. 

tisdag 19 maj 2026

Långsam handläggning

Justitieombudsmannen kritiserar Polismyndigheten i beslut den 13 maj 2026 (dnr 3217-2026) för långsam handläggning av ärenden om utlämnande av allmänna handlingar. 

I ett ärende tog det drygt fem veckor innan Polismyndigheten ens påbörjade handläggningen av ärendet att lämna ut handlingar. Först efter sju veckor hade begäran hanterats. JO har under den senaste tiden fått många anmälningar om långa handläggningstider hos Polismyndigheten, när det gäller begäran om allmän handling. JO anser att myndigheten snarast måste komma till rätta med situationen. 

Det är berättigad kritik som Polismyndigheten får. Min enda synpunkt är att kritiken hade kunnat formuleras ännu skarpare. Rätten att ta del av allmänna handlingar är grundlagsstadgad och en fundamental rättighet. Det duger inte att ha flera veckor långa väntetider innan handläggning ens påbörjas i ett sådant ärende. 

lördag 16 maj 2026

Om jag vore jurygrupp

Om jag vore jurygrupp i årets Eurovisionssångtävling, vore det följande mina röster. Det brukar jag göra.

1. Tyskland 
2. Cypern
3. Rumänien
4. Österrike
5. Finland 
6. Norge
7. Serbien
8. Frankrike
10. Italien
12. Polen

fredag 15 maj 2026

Varumärkestvist om namn på seriefigur

Det är en pågående upphovsrättslig tvist mellan en polsk vapentillverkare och Les Éditions Albert René om varumärket Obelix. Tribunalen (EU:s underrätt) har nu upphävt ett beslut av EU:s myndighet för immaterialrätt, ett beslut som sade att den polska tillverkaren fick ha kvar varumärket.


Det lär bli intressant att se hur tvisten slutar. Det borde vara Les Éditions Albert René som går ut med segern, kan jag tycka.


torsdag 7 maj 2026

Onödigt förslag till namnbyte

Regeringen föreslår i en lagrådsremiss lagändringar för att stärka domstolarnas självständighet. Det är i huvudsak bra förslag. Huvudintentionen att stärka domstolarnas oberoende är givetvis bra.

Ett dåligt förslag är att byta namn på Domstolsverket till Domstolsstyrelsen. Flera remissinstanser motsätter sig också detta förslag, se lagrädsremissen s. 51. 

Byte av namn på myndigheter bör i största möjliga mån undvikas. Sådana namnbyten leder ofta mest till förvirring för medborgarna, som kan bestå i flera år. Namnbyten innebär också kostnader, även om det är av engångskaraktär. Det föreslagna namnet på myndigheten skulle också kunna leda till tanken om att Domstolsstyrelsen skulle styra över domstolarna, vilket både Domstolsverket och Kammarrätten i Göteborg påpekar. Namnet kan också komma att blandas ihop med den styrelse som myndigheten föreslås ha. 

I den del som avser namnbyte anser jag att namnet Domstolsverket bör vara kvar så som det är, även om myndigheten kan få vissa ändrade uppgifter. Det finns inte tillräckliga argument för något så onödigt som detta namnbyte. 

fredag 1 maj 2026

Kvittning

Nu i veckan vann regeringspartierna och Sverigedemokraterna en omröstning i riksdagen i en viktig fråga. Det är i sig inget konstigt. Liknande omröstningar har utfallit på samma sätt hela den här mandstperioden.

Det speciella de här gången, var att oppositionen hade räknat med att vinna. De hade övertalat två politiska vildar invalda i riksdagen som sverigedemokrater att rösta på oppositionens förslag. Oppositionen förlorade ändå, för att Sverigedemokraterna tog in två ledamöter som annars skulle vara utkvittade och lät dem rösta.

Det finns många regler i och för riksdagen. Det finns också många frivilliga överenskommelser och mycket hedersamt agerande som kompletterar regelverket. Allt kan inte vara styrt av regler, vi behöver överenskommelser och hederlighet också.

En frivillig, hedersam överenskommelse är den mellan varje riksdagsledamot och de väljare som har röstat in ledamoten genom att rösta på det parti ledamoten kandiderade för. Denna överenskommelse är att ledamoten ska företräda sitt partis politik. En ledamot som lämnar sitt parti, bör därför också lämna riksdagen. 

En annan frivillig överenskommelse är kvittningssystemet i riksdagen. Det är en överenskommelse mellan partierna i regeringsunderlaget å ena sidan och oppositionen å andra sidan. Om en av sidorna har ledamöter frånvarande, kvittar den andra sidan ut proportionerligt lika många ledamöter. Resultatet ska bli att majoritetsförhånnadena i riksdagen består.

Inför den aktuella omröstningen i riksdagen hade oppositionen kommit överens med två ledamöter i riksdagen om att de två ledamöterna skulle rösta med oppositionen. Dessa ledamöter valdes in i riksdagen för Sverigedemokraterna, har lämnat partiet, men har inte lämnat riksdagen. Oppositionen hoppades alltså på att utnyttja de två ledamöterna. Detta för att de ledamöterna inte fullföljt sin överenskommelse med väljarna och lämnat riksdagen när de lämnat sitt parti.

Kvittningssystemet hade utnyttjats den här dagen, men utan att ta hänsyn till de ändrade majoritetsförhållandena som uppstått genom de två partilösa ledamöterna. Då valde Sverigedemokraterna att justera det, genom att låta två annars utkvittade ledamöter rösta i den aktuella omröstningen. 

Resultatet blev i strikt mening ett brott mot kvittningssystemet. Samtidigt innebar resultatet att den från början förväntade majoriteten vann omröstningen. Kvittningssystemets grundläggande syfte uppfylldes därför.

Det hedersamma hade varit en riksdag där ledamöter som lämnat sitt parti också hade lämnat riksdagen. Då hade kvittningssystemet kunnat fungera så som det är tänkt. Omröstningen hade fallit ut till regeringens och Sverigedemokraternas favör ändå. Vi hade sluppit höra dåliga förlorare från oppositionen som hade klagat på faror för demokratin för att de inte hade lyckats utnyttja två politiska vildar i riksdagen och kvittningssystemet, för att rösta igenom oppositionens förslag.

torsdag 30 april 2026

Ansökningsavgift

I går använde jag Domstolsverkets e-tjänster för att skicka in en ansökan till en tingsrätt och betala anslutande ansökningsavgift. Nästan med vändande post fick jag ett föreläggande från tingsrätten om att betala ansökningsavgiften. 

När jag undersökte saken med min bank, hade betalningen skett. Mottagaren skulle däremot, som så ofta annars, få pengarna dagen därpå.

I dag fick jag besked från tingsrätten om att ansökningsavgiften hade kommit in. 

Jag tycker nog att tingsrätten kunde ge sig till tåls ett par bankdagar, innan ett föreläggande om att betala skulle skickas ut. De flesta som använder e-tjänsten borde rimligtvis skicka in handlingar och betala på en och samma gång. 

måndag 27 april 2026

Grov obehörig befattning med hemlig uppgift

Svea hovrätt har i dom den 21 april 2026 (mål nr B 10211-24) fastslagit ett fängelsestraff om sex månader för en man som vid ett tillfälle 2015 och ett tillfälle 2017 lagt ut fotografier och kartor på försvarsanläggningar på webbplatser.


Brottet var grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Förfarandet bedömdes ha skadat Sveriges försvarsförmåga, genom att uppgifterna blev publika. Straffvärdet bedömdes egentligen till 14 månaders fängelse, men eftersom utredning och annat hade tagit sådan tid, sattes tiden i fängelse ned. 


Domen är bra, brottet är grovt och ska leda till straff. Det är samtidigt rimligt att straffet blir kortare, för att det tagit sådan tid till dess det blir en fällande dom. Förhoppningsvis blir domen inte bara avskräckande för den dömde mannen, (s.k. individualprevention) utan också för andra som skulle kunna gå i tankarna att publicera försvarshemligheter (s.k. allmänprevention). Det vore bra om domar som denna blir allmänt kända. Den dömdes identitet och andra uppgifter behöver inte bli allmänt kända för den sakens skull. 

torsdag 16 april 2026

Grov smuggling av hundar

Hovrätten över Skåne och Blekinge har i dom den 9 april 2026 (mål nr B 5907-25) fastställt en dom om fängelse för grov smuggling.


Den åtalade var en man som tagit in hundar i riket med felaktiga hundpass och i några fall bristande vaccinationer mot rabies. Han hade tidigare dömts för motsvarande brott. Hundpassen togs i beslag. 


Det är en mycket bra dom. Smuggling är i synnerhet ett allvarligt brott, när det gäller hundar och andra djur, därför att det drabbar djuren. Bristande vaccinationer drabbar också djuren. Den dömde mannen förtjänar fängelse. 

onsdag 15 april 2026

Osakligt och partiskt

Justitieombudsmannen (JO) kritiserar i ett beslut den 1 april 2026 (dnr 3946-2025) kommunstyrelsen i en kommun för bristande saklighet och opartiskhet.

Kommuner måste, liksom staten, vara sakliga och opartiska gentemot enskilda. Det finns krav på det i svensk grundlag, regeringsformen. Kommunstyrelsen hade på eget initiativ tagit kontakt med den ena enskilda parten i en tvist mot en annan enskild part och lämnat över skriftligt material till parten. JO drog slutsatsen att överlämnandet av materialet kunde ses som att kommunen försåg parten med bevismaterial och därmed tog ställning till det mot den andra parten. Det var också ägnat att påverka den pågående civilrättsliga tvist som parterna, men inte kommunen, var inblandade i. JO ansåg att detta stred mot regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet och kritiserar kommunstyrelsen för det.

Det är högst berättigad kritik JO riktar mot den aktuella kommunstyrelsen. En kommunal myndighet som kommunstyrelsen ska vara saklig och opartisk. Vi får hoppas att såväl den aktuella kommunstyrelsen som andra kommunala nämnder runt om i landet lär sig något av detta. 

tisdag 14 april 2026

Obehörigt tillträde till skyddsobjekt

Svea hovrätt har i dom den 1 april 2026 (mål nr B 18422-25) dömt två nederländska medborgare till villkorlig dom och dagsböter för obehörigt tillträde till skyddsobjekt.

De åtalade hade passerat flera skyltar, varav minst en på engelska, och staket. De skyllde på att de var ute på fågelskådning. 

Nederländerna är, liksom Sverige, ett Natoland. Länderna är allierade. Det innebär inte att medborgare i ett annat Natoland kan gå fri, lika litet som medborgare i Sverige kan göra det. Domen är bra. 

måndag 13 april 2026

Inget nytt bostadshus intill flygplats

Mark- och miljööverdomstolen har i dom den 9 april 2026 (mål nr P 16694-25) bifallit ett överklagande av en dom från en mark- och miljödomstol. Enligt Mark- och miljööverdomstolens dom fastställs därmed den kommunala byggnadsnämndens beslut om att avslå ansökan om förhandsbesked om att få bygga ett enbostadshus med garage intill en flygplats. 

Huset var tänkt att ligga 200 m från flygplatsområdet och 240 m från landningsbanan på flygplatsen. Kommunens översiktsplan innehöll uppgifter om att flygplatsen var viktig transportinfrastruktur och att kommunen skulle säkra tillgången på mark för infrastruktursatsningar runt flygplatsen. 

Det är en bra dom, flyg är ett viktigt trafikslag och det bör inte finnas bostäder för nära en flygplats, med de konflikter mellan boende och flygverksamhet som sådant ofta medför. När flygplatsen redan finns, måste den få företräde. Det ska inte byggas bostäder så här nära en flygplats med aktiv verksamhet. 

lördag 11 april 2026

Brown

Har ni tänkt på att både hunden Snobben och björnen Paddington bor hos familjer som heter Brown?


Det är visserligen ett vanligt efternamn i den engelskspråkiga delen av världen, men är ändå ett roligt sammanträffande. 

torsdag 9 april 2026

Väpnad närvaro i Finland

Regeringen föreslår riksdagen, prop. 2025/26:220, att besluta att regeringen ska få sätta in svenska väpnade styrkor i Finland till och med den 31 december 2026. Det vore ett bidrag till Natos framskjutna närvaro i Finland. 


Förslaget är bra, det bidrar även till Sveriges säkerhet. Det enda tråkiga är att det behövs särskilda beslut om detta, men sådan är realiteten sedan 1809. 

torsdag 2 april 2026

Regelrätt kvalificering

Det finns alltid folk som letar efter fel. Här har Expressen letat rätt på några få som har kommit med kritik mot det sätt som Sverige kom till VM på. Kritiken går ut på att Sverige fick få poäng i det ordinarie kvalet i höstas, men gick till play off tack vare en tidigare gruppseger i Nation's League. Sverige har ändå gått till VM enligt de regler som har funnits för kvalificeringen. Det är inget att håna.

Inför EM 1992 hade Danmark inte ens kvalificerat sig. Danmark fick vara med som tvåa från sin kvalgrupp när ettan Jugoslavien bröts isär i ett krig. Det går att kritisera en sådan plats i ett mästerskap, för det följde egentligen inte reglerna. Sveriges plats i VM 2026 har vi fått enligt reglerna, det är inget att kritisera.

Ingen dubbel avgift

Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt har i dom den 31 mars 2026 (mål nr P 14615-25) slagit fast att en kommun gjorde fel, som tog ut planavgift för ett bygglovsärende av en fastighetsägare. Kommunen hade redan fått betalt för sina kostnader.

Det framgick i ärendet att kommunen hade tecknat ett plankostnadsavtal med en tidigare ägare av den aktuella fastigheten och att ingen planavgift skulle tas ut. Den tidigare fastighetsägaren skulle stå för alla kostnader för att ta fram detaljplanen. Det stod därför klart för domstolen att den aktuella planen inte inneburit några kostnader för kommunen. Det fanns då ingen grund för att ta ut planavgift av den nuvarande fastighetsägaren i samband med prövningen av bygglov. 

Domen är bra, den visar på ett tydligt sätt att myndigheter inte får ta ut dubbla avgifter för samma kostnader. 

tisdag 31 mars 2026

Polis dömd för tjänstefel

Hovrätten för Västra Sverige har i dom den 25 mars 2026 (mål nr B 1990-26) dömt en polis för tjänstefel, för att han underlät att rapportera eller bötfälla en annan polis som hade kört för fort vid en hastighetskontroll där den dömde polisen var ansvarig. 


Det är en bra dom. Poliser ska inte strunta i att bötfälla eller rapportera personer, för att de personerna också råkar vara poliser. 


Förhoppningsvis fick den fortkörande polisen också böter för sin fortkörning. Det framgår dock inte av denna dom. 

Bättre kommunal revision

Regeringen har tillsatt en utredning (Dir. 2026:21) för bättre kommunal revision och för att föreslå hur offentlighetsprincipen kan införas hos Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Det är bra om den kommunala revisionen kan stärkas. Det vore också bra att införa offentlighetsprincipen för SKR. Det är en förening av kommuner som under åren har blivit allt mer lik en myndighet, men där medborgarna saknar den insyn som offentlighetsprincipen ger. Med offentlighetsprincipen för SKR, kommer SKR rimligtvis att börja fungera bättre. Öppenhet har normalt den effekten. 
 


onsdag 25 mars 2026

Inget försörjningsstöd för kostnad för utländskt pass

Kammarrätten i Stockholm har i dom den 20 mars 2026 (mål nr 5933-25) slagit fast att en kommunal nämnd gjorde rätt som nekade försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen till en man för kostnaden att skaffa pass från sitt hemland och resa till ambassad där passet kunde hämtas ut.


Passet behövdes för att mannen skulle kunna ansöka om förlängt uppehållstillstånd i Sverige. Kammarrätten konstaterar att andra kostnader som enskilda kan ha i samband med ansökan om uppehållstillstånd inte ger rätt till försörjningsstöd. Kostnaden för att skaffa pass i detta syfte jämställs av kammarrätten med sådana kostnader. 


Det är en bra dom som i viss mån utökar praxis i enlighet med den praxis som redan fanns. Försörjningsstöd är till för den enskildes försörjning. Det är vettigt att den enskilde inte ska ha rätt till extra försörjningsstöd för att ansöka om uppehållstillstånd, utan får lov att använda de medel som han redan har för den sakens skull. 

tisdag 24 mars 2026

Opartiskhet

I ett beslut den 3 mars 2026 (dnr 2345-2025) riktar JO kritik mot Göteborgs universitet som myndighet, för att det hade framstått som att myndigheten var partisk för Palestina och mot Israel. Det stred mot myndigheters krav på saklighet och opartiskhet. Det är bra att det kommer kritik mot sådan brist på saklighet och opartiskhet. 

Ogiltigt avskedande

 Arbetsdomstolen har i dom den 11 mars 2026 (AD 2026 nr 19, mål nr A 49/25) slagit fast att ett försäkringsbolag gjorde fel som avskedade en person för att i ett enstaka fall ha gjort två obehöriga sökningar på närstående pesoner i bolagets kundsystem. Den avskedade tilldömdes lön, men det allmänna skadeståndet sattes ned gentemot praxis på grund av de otillåtna sökningarna.


Det är bra med en dom som slår fast att även enskilda otillåtna sökningar i ett kundsystem är skäl för kritik och påverkar ett skadestånd. Samtidigt är det rimligt att det inte ska gå att avskeda en person bara på grund av en enstaka sådan händelse. Domen är väl avvägd och bra. 

måndag 23 mars 2026

Ideologi och renlärighet

I går skrev jag följande text på Facebook. Jag fick inga ordentliga svar och frågorna kvarstår därför.

En fråga till var och en: på vilket sätt är en person (eller ett parti) mer ideologiskt renlärig, för att personen vägrar att samarbeta politiskt med vissa andra personer (eller partier)?
Under flera år har jag upplevt att det finns debattörer som säger att en renlärig liberal inte kan samarbeta med en sverigedemokrat. Varför är vägran att samarbeta, viktig för renlärigheten? Det brukar alltid finnas frågor där det går att hitta gemensamma ståndpunkter. Varför skulle det då vara mer renlärigt att vägra hitta och verka för sådana ståndpunkter, än att göra det?
Genom historien har det funnits många samarbeten mellan personer av diametralt olika uppfattning, för att de har funnit gemensamma mål. Från sommaren 1941 samarbetade demokratins förkämpe Storbritannien och kommunisternas Sovjetunionen för det gemensamma målet att besegra nazisternas Tyska Riket. Under trettioåriga kriget samarbetade det katolska Frankrike med det protestantiska Sverige och protestantiska furstendömen i Tyskland mot den katolske kejsaren, för att det passade andra franska intressen bäst. Det är bara några tydliga exempel.
Varför vore det ideologiskt bättre för ett parti att vägra att samarbeta med vissa andra partier?

tisdag 10 mars 2026

Fler platser för kärnkraft

Regeringen föreslår lagändringar (prop. 2025/26:160) för att möjliggöra att kärnkraftverk ska kunna byggas på fler platser i landet än nu. En normal prövning ska ske inför varje etablering, vilket är fullt tillräckligt och helt i sin ordning. Det konstiga är att det har varit lag på stora begränsningar av de platser som över huvud taget kan bli föremål för prövning. Det är bra att sådana begränsningar i lag tas bort. 

tisdag 3 mars 2026

Reform av Allmänna arvsfonden

Regeringen har beslutat om en utredning för att se över och eventuellt reformera reglerna kring Allmänna arvsfonden. Det är bra, det förekommer då och då kritik mot Allmänna arvsfondens verksamhet nu. En översyn av reglerna kan förhoppningsvis leda till förbättringar och mindre anledningar till kritik. 

fredag 27 februari 2026

Olovlig körning av "fatbike"

Hovrätten över Skåne och Blekinge har i dom den 20 februari 2026 (mål nr B 5987-25) dömt en kvinna till böter för olovlig körning. Hon saknade körkort och hade ändå kört en så kallad fatbike som var att klassa som moped klass I. Fordonet hade hon fått av sin make.

Enligt 2 § lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner kan ett eldrivet fordon som saknar tramp- eller vevanordning endast vara en cykel om fordonet bland annat är konstruerad för en hastighet av högst 20 km/tim och har en elmotor vars kontinuerliga märkeseffekt inte överstiger 250 watt. Det aktuella fordonet saknade tramp- och vevanordning och hade en effekt på 2000 watt. Utredningen visar också att det stod på fordonets bakhjul att effekten var 2000 watt. Vid provkörning av polis kom det upp i 27 km/h, kvinnan hade själv medgett att hon hade kommit upp i 21 km/h.

Hovrätten ansåg att kvinnan borde ha insett att det fanns en risk för att fordonet bara fick framföras med körkort, men eftersom hon inte hade undersökt det närmare och ändå kört fordonet, hade hon likgiltighetsuppsåt till olovlig körning. 

Det är en bra dom som visar en fordonsägares eget ansvar för att veta om hon får framföra fordonet eller ej. 

tisdag 24 februari 2026

Egenmäktigt förfarande

Svea hovrätt har i dom den 19 februari (mål nr B 8588-25) fastställt en dom från tingsrätten om egenmäktigt förfarande och skadestånd.


Fyra personer dömdes för brottet och får betala skadestånd, för att de fysiskt har hindrat avverkning av skog. Domstolarna ansåg att de med uppsåt hade rubbat ägarens besittning till sin mark och skog genom att hindra avverkningen. En invändning om nöd avvisades.


Det är en mycket bra dom. Avverkning av skog är reglerad och här rörde det sig om avverkning som skulle ske i enlighet med alla regler. Markägare måste få avverka sin skog, när det sker enligt reglerna. 

fredag 13 februari 2026

Namnsdagar är kristna

En skribent i Aftonbladet skriver historielöst och argumenterar för att Mohammed ska få en plats i den svenska namnsdagslängden. Hon skriver också att Abraham har namnsdag den 18 december och undrar varför inte Ibrahim skulle få fira samma dag.

Namnsdagar har sitt ursprung i den kristna traditionen att fira helgon särskilda dagar under året. Visa en kristen helig man vid namn Mohammed, så kan det finnas skäl.

Ibrahim är samma namn som Abraham. Jag gratulerar de Ibrahim jag känner på Abrahamdagen.

onsdag 11 februari 2026

Onödigt behov av upphävande




Regeringen har utfärdat förordningarna 2026:70, 2026:71, 2026:72 och 2026:73. Samtliga förordningar handlar om upphävande av förordningar om statsbidrag för kommunernas medverkan vid olika allmänna val utpekade år. 

Det framstår som onödigt att behöva utfärda förordningar om upphävande av särskilda förordningar om statsbidrag för allmänna val utpekade år. De ursprungliga förordningarna hade kunnat vara tidsbegränsade i sin tillämpning redan från början, eftersom de gällde val utpekade år. Då hade det inte funnits behov av att upphäva dem nu. 

Regeringen kanske tänker på detta, när förordningar om liknande statsbidrag för allmänna val utfärdas i framtiden. Vi får hoppas på det. 

måndag 9 februari 2026

En skillnad mellan korrelation och kausalitet

Den 26 januari i år beslutade EU-kommissionen om adekvat skyddsnivå för personuppgifter avseende Brasilien. Beslut om adekvat skyddsnivå sker enligt art. 45 dataskyddsförordningen. Sådana beslut innebär att personuppgifter får överföras från EU/EES till det land som har ett sådant beslut, utan att särskilda skyddsåtgärder för personuppgifterna behöver vidtas. 


Sedan tidigare har även de sydamerikanska länderna Argentina och Uruguay beslut om adekvat skyddsnivå för personuppgifter.

 

Det här innebär att alla, och bara dessa, sydamerikanska länder som har tagit VM-guld i fotboll också har beslut om adekvat skyddsnivå för personuppgifter – en korrelation som saknar kausalitet.

 

På bilden står grönt för adekvat skyddsnivå, blått för EU-medlemskap (i detta fall såsom en del av Frankrike, som också har tagit VM-guld i fotboll).




tisdag 3 februari 2026

Stark monarki i Norge

Det norska parlamentet, Stortinget, röstade i dag med överväldigande majoritet nej till ett förslag om att avskaffa monarkin och införa republik. Medan 141 ledamöter röstademot förslaget, var det bara 26 som röstade för det.

Över 60 % av Norges befolkning stödjer monarkin, enligt en färsk opinionsundersökning. Detta trots de skandaler som kungahuset har drabbats av på sistone.

Det är bra att den norska befolkningen vill behålla sin monarki. En konstitutionell monarki, som Norge har, är det bästa statsskicket som finns.