Det tycks bli allt vanligare att människor skriver "dom" i stället för "de" eller "dem". I viss mån är det här förståeligt, orden uttalas lika och har snarlik betydelse, då kan det vara svårt att sära på dem i skrift. För de mer belästa, som är vana vid att se skillnad på "de" och "dem" när de läser, är det enklare, men det gäller inte alla.
Det här användandet av "dom" ställer till problem för mig, när jag läser. I mina ögon uttalas "dom" alltid med o-ljud, som substantivet dom, inte det korta å-ljud som prepositionerna "de" och "dem" uttalas med. Detta gör att jag alltid stannar upp i texten, när någon skriver "dom" såsom preposition. Jag anser förty att en gemensam preposition i skriftspråket för "de" och "dem" borde stavas "domm". Huvudregeln i svensk skrift är förvisso att m inte dubbeltecknas i slutet av ord, men det finns redan undantag. Skillnaden mellan "lam" och "lamm", "dam" och "damm" samt "ram" och "ramm" uttrycks med dubbeltecknat m på slutet. Om prepositionen skulle stavas "domm", skulle det ge en lika tydlig skillnad mellan substantivet och prepositionen i skrift, som skillnaden är tydlig i det talade språket.
Till sist skall dock sägas, att jag egentligen är emot allt bruk av annat än "de" och "dem" i skriftspråket. Jag tycker bara att det vore mindre dåligt att skriva "domm" än "dom".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar