Onödigt förslag till namnbyte

Regeringen föreslår i en lagrådsremiss lagändringar för att stärka domstolarnas självständighet. Det är i huvudsak bra förslag. Huvudintentionen att stärka domstolarnas oberoende är givetvis bra.

Ett dåligt förslag är att byta namn på Domstolsverket till Domstolsstyrelsen. Flera remissinstanser motsätter sig också detta förslag, se lagrädsremissen s. 51. 

Byte av namn på myndigheter bör i största möjliga mån undvikas. Sådana namnbyten leder ofta mest till förvirring för medborgarna, som kan bestå i flera år. Namnbyten innebär också kostnader, även om det är av engångskaraktär. Det föreslagna namnet på myndigheten skulle också kunna leda till tanken om att Domstolsstyrelsen skulle styra över domstolarna, vilket både Domstolsverket och Kammarrätten i Göteborg påpekar. Namnet kan också komma att blandas ihop med den styrelse som myndigheten föreslås ha. 

I den del som avser namnbyte anser jag att namnet Domstolsverket bör vara kvar så som det är, även om myndigheten kan få vissa ändrade uppgifter. Det finns inte tillräckliga argument för något så onödigt som detta namnbyte. 

Kvittning

Nu i veckan vann regeringspartierna och Sverigedemokraterna en omröstning i riksdagen i en viktig fråga. Det är i sig inget konstigt. Liknande omröstningar har utfallit på samma sätt hela den här mandstperioden.

Det speciella de här gången, var att oppositionen hade räknat med att vinna. De hade övertalat två politiska vildar invalda i riksdagen som sverigedemokrater att rösta på oppositionens förslag. Oppositionen förlorade ändå, för att Sverigedemokraterna tog in två ledamöter som annars skulle vara utkvittade och lät dem rösta.

Det finns många regler i och för riksdagen. Det finns också många frivilliga överenskommelser och mycket hedersamt agerande som kompletterar regelverket. Allt kan inte vara styrt av regler, vi behöver överenskommelser och hederlighet också.

En frivillig, hedersam överenskommelse är den mellan varje riksdagsledamot och de väljare som har röstat in ledamoten genom att rösta på det parti ledamoten kandiderade för. Denna överenskommelse är att ledamoten ska företräda sitt partis politik. En ledamot som lämnar sitt parti, bör därför också lämna riksdagen. 

En annan frivillig överenskommelse är kvittningssystemet i riksdagen. Det är en överenskommelse mellan partierna i regeringsunderlaget å ena sidan och oppositionen å andra sidan. Om en av sidorna har ledamöter frånvarande, kvittar den andra sidan ut proportionerligt lika många ledamöter. Resultatet ska bli att majoritetsförhånnadena i riksdagen består.

Inför den aktuella omröstningen i riksdagen hade oppositionen kommit överens med två ledamöter i riksdagen om att de två ledamöterna skulle rösta med oppositionen. Dessa ledamöter valdes in i riksdagen för Sverigedemokraterna, har lämnat partiet, men har inte lämnat riksdagen. Oppositionen hoppades alltså på att utnyttja de två ledamöterna. Detta för att de ledamöterna inte fullföljt sin överenskommelse med väljarna och lämnat riksdagen när de lämnat sitt parti.

Kvittningssystemet hade utnyttjats den här dagen, men utan att ta hänsyn till de ändrade majoritetsförhållandena som uppstått genom de två partilösa ledamöterna. Då valde Sverigedemokraterna att justera det, genom att låta två annars utkvittade ledamöter rösta i den aktuella omröstningen. 

Resultatet blev i strikt mening ett brott mot kvittningssystemet. Samtidigt innebar resultatet att den från början förväntade majoriteten vann omröstningen. Kvittningssystemets grundläggande syfte uppfylldes därför.

Det hedersamma hade varit en riksdag där ledamöter som lämnat sitt parti också hade lämnat riksdagen. Då hade kvittningssystemet kunnat fungera så som det är tänkt. Omröstningen hade fallit ut till regeringens och Sverigedemokraternas favör ändå. Vi hade sluppit höra dåliga förlorare från oppositionen som hade klagat på faror för demokratin för att de inte hade lyckats utnyttja två politiska vildar i riksdagen och kvittningssystemet, för att rösta igenom oppositionens förslag.

Ansökningsavgift

I går använde jag Domstolsverkets e-tjänster för att skicka in en ansökan till en tingsrätt och betala anslutande ansökningsavgift. Nästan med vändande post fick jag ett föreläggande från tingsrätten om att betala ansökningsavgiften. 

När jag undersökte saken med min bank, hade betalningen skett. Mottagaren skulle däremot, som så ofta annars, få pengarna dagen därpå.

I dag fick jag besked från tingsrätten om att ansökningsavgiften hade kommit in. 

Jag tycker nog att tingsrätten kunde ge sig till tåls ett par bankdagar, innan ett föreläggande om att betala skulle skickas ut. De flesta som använder e-tjänsten borde rimligtvis skicka in handlingar och betala på en och samma gång. 

Grov obehörig befattning med hemlig uppgift

Svea hovrätt har i dom den 21 april 2026 (mål nr B 10211-24) fastslagit ett fängelsestraff om sex månader för en man som vid ett tillfälle 2015 och ett tillfälle 2017 lagt ut fotografier och kartor på försvarsanläggningar på webbplatser.

Brottet var grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Förfarandet bedömdes ha skadat Sveriges försvarsförmåga, genom att uppgifterna blev publika. Straffvärdet bedömdes egentligen till 14 månaders fängelse, men eftersom utredning och annat hade tagit sådan tid, sattes tiden i fängelse ned. 

Domen är bra, brottet är grovt och ska leda till straff. Det är samtidigt rimligt att straffet blir kortare, för att det tagit sådan tid till dess det blir en fällande dom. Förhoppningsvis blir domen inte bara avskräckande för den dömde mannen, (s.k. individualprevention) utan också för andra som skulle kunna gå i tankarna att publicera försvarshemligheter (s.k. allmänprevention). Det vore bra om domar som denna blir allmänt kända. Den dömdes identitet och andra uppgifter behöver inte bli allmänt kända för den sakens skull. 

Grov smuggling av hundar

Hovrätten över Skåne och Blekinge har i dom den 9 april 2026 (mål nr B 5907-25) fastställt en dom om fängelse för grov smuggling.

Den åtalade var en man som tagit in hundar i riket med felaktiga hundpass och i några fall bristande vaccinationer mot rabies. Han hade tidigare dömts för motsvarande brott. Hundpassen togs i beslag. 

Det är en mycket bra dom. Smuggling är i synnerhet ett allvarligt brott, när det gäller hundar och andra djur, därför att det drabbar djuren. Bristande vaccinationer drabbar också djuren. Den dömde mannen förtjänar fängelse. 

Osakligt och partiskt

Justitieombudsmannen (JO) kritiserar i ett beslut den 1 april 2026 (dnr 3946-2025) kommunstyrelsen i en kommun för bristande saklighet och opartiskhet.

Kommuner måste, liksom staten, vara sakliga och opartiska gentemot enskilda. Det finns krav på det i svensk grundlag, regeringsformen. Kommunstyrelsen hade på eget initiativ tagit kontakt med den ena enskilda parten i en tvist mot en annan enskild part och lämnat över skriftligt material till parten. JO drog slutsatsen att överlämnandet av materialet kunde ses som att kommunen försåg parten med bevismaterial och därmed tog ställning till det mot den andra parten. Det var också ägnat att påverka den pågående civilrättsliga tvist som parterna, men inte kommunen, var inblandade i. JO ansåg att detta stred mot regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet och kritiserar kommunstyrelsen för det.

Det är högst berättigad kritik JO riktar mot den aktuella kommunstyrelsen. En kommunal myndighet som kommunstyrelsen ska vara saklig och opartisk. Vi får hoppas att såväl den aktuella kommunstyrelsen som andra kommunala nämnder runt om i landet lär sig något av detta. 

Obehörigt tillträde till skyddsobjekt

Svea hovrätt har i dom den 1 april 2026 (mål nr B 18422-25) dömt två nederländska medborgare till villkorlig dom och dagsböter för obehörigt tillträde till skyddsobjekt.

De åtalade hade passerat flera skyltar, varav minst en på engelska, och staket. De skyllde på att de var ute på fågelskådning. 

Nederländerna är, liksom Sverige, ett Natoland. Länderna är allierade. Det innebär inte att medborgare i ett annat Natoland kan gå fri, lika litet som medborgare i Sverige kan göra det. Domen är bra. 

Inget nytt bostadshus intill flygplats

Mark- och miljööverdomstolen har i dom den 9 april 2026 (mål nr P 16694-25) bifallit ett överklagande av en dom från en mark- och miljödomstol. Enligt Mark- och miljööverdomstolens dom fastställs därmed den kommunala byggnadsnämndens beslut om att avslå ansökan om förhandsbesked om att få bygga ett enbostadshus med garage intill en flygplats. 

Huset var tänkt att ligga 200 m från flygplatsområdet och 240 m från landningsbanan på flygplatsen. Kommunens översiktsplan innehöll uppgifter om att flygplatsen var viktig transportinfrastruktur och att kommunen skulle säkra tillgången på mark för infrastruktursatsningar runt flygplatsen. 

Det är en bra dom, flyg är ett viktigt trafikslag och det bör inte finnas bostäder för nära en flygplats, med de konflikter mellan boende och flygverksamhet som sådant ofta medför. När flygplatsen redan finns, måste den få företräde. Det ska inte byggas bostäder så här nära en flygplats med aktiv verksamhet. 

Brown

Har ni tänkt på att både hunden Snobben och björnen Paddington bor hos familjer som heter Brown?

Det är visserligen ett vanligt efternamn i den engelskspråkiga delen av världen, men är ändå ett roligt sammanträffande. 

Väpnad närvaro i Finland

Regeringen föreslår riksdagen, prop. 2025/26:220, att besluta att regeringen ska få sätta in svenska väpnade styrkor i Finland till och med den 31 december 2026. Det vore ett bidrag till Natos framskjutna närvaro i Finland. 

Förslaget är bra, det bidrar även till Sveriges säkerhet. Det enda tråkiga är att det behövs särskilda beslut om detta, men sådan är realiteten sedan 1809. 

Regelrätt kvalificering

Det finns alltid folk som letar efter fel. Här har Expressen letat rätt på några få som har kommit med kritik mot det sätt som Sverige kom till VM på. Kritiken går ut på att Sverige fick få poäng i det ordinarie kvalet i höstas, men gick till play off tack vare en tidigare gruppseger i Nation's League. Sverige har ändå gått till VM enligt de regler som har funnits för kvalificeringen. Det är inget att håna.

Inför EM 1992 hade Danmark inte ens kvalificerat sig. Danmark fick vara med som tvåa från sin kvalgrupp när ettan Jugoslavien bröts isär i ett krig. Det går att kritisera en sådan plats i ett mästerskap, för det följde egentligen inte reglerna. Sveriges plats i VM 2026 har vi fått enligt reglerna, det är inget att kritisera.

Ingen dubbel avgift

Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt har i dom den 31 mars 2026 (mål nr P 14615-25) slagit fast att en kommun gjorde fel, som tog ut planavgift för ett bygglovsärende av en fastighetsägare. Kommunen hade redan fått betalt för sina kostnader.

Det framgick i ärendet att kommunen hade tecknat ett plankostnadsavtal med en tidigare ägare av den aktuella fastigheten och att ingen planavgift skulle tas ut. Den tidigare fastighetsägaren skulle stå för alla kostnader för att ta fram detaljplanen. Det stod därför klart för domstolen att den aktuella planen inte inneburit några kostnader för kommunen. Det fanns då ingen grund för att ta ut planavgift av den nuvarande fastighetsägaren i samband med prövningen av bygglov. 

Domen är bra, den visar på ett tydligt sätt att myndigheter inte får ta ut dubbla avgifter för samma kostnader. 

Polis dömd för tjänstefel

Hovrätten för Västra Sverige har i dom den 25 mars 2026 (mål nr B 1990-26) dömt en polis för tjänstefel, för att han underlät att rapportera eller bötfälla en annan polis som hade kört för fort vid en hastighetskontroll där den dömde polisen var ansvarig. 

Det är en bra dom. Poliser ska inte strunta i att bötfälla eller rapportera personer, för att de personerna också råkar vara poliser. 

Förhoppningsvis fick den fortkörande polisen också böter för sin fortkörning. Det framgår dock inte av denna dom. 

Bättre kommunal revision

Regeringen har tillsatt en utredning (Dir. 2026:21) för bättre kommunal revision och för att föreslå hur offentlighetsprincipen kan införas hos Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Det är bra om den kommunala revisionen kan stärkas. Det vore också bra att införa offentlighetsprincipen för SKR. Det är en förening av kommuner som under åren har blivit allt mer lik en myndighet, men där medborgarna saknar den insyn som offentlighetsprincipen ger. Med offentlighetsprincipen för SKR, kommer SKR rimligtvis att börja fungera bättre. Öppenhet har normalt den effekten. 
 

Inget försörjningsstöd för kostnad för utländskt pass

Kammarrätten i Stockholm har i dom den 20 mars 2026 (mål nr 5933-25) slagit fast att en kommunal nämnd gjorde rätt som nekade försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen till en man för kostnaden att skaffa pass från sitt hemland och resa till ambassad där passet kunde hämtas ut.

Passet behövdes för att mannen skulle kunna ansöka om förlängt uppehållstillstånd i Sverige. Kammarrätten konstaterar att andra kostnader som enskilda kan ha i samband med ansökan om uppehållstillstånd inte ger rätt till försörjningsstöd. Kostnaden för att skaffa pass i detta syfte jämställs av kammarrätten med sådana kostnader. 

Det är en bra dom som i viss mån utökar praxis i enlighet med den praxis som redan fanns. Försörjningsstöd är till för den enskildes försörjning. Det är vettigt att den enskilde inte ska ha rätt till extra försörjningsstöd för att ansöka om uppehållstillstånd, utan får lov att använda de medel som han redan har för den sakens skull. 

Opartiskhet

I ett beslut den 3 mars 2026 (dnr 2345-2025) riktar JO kritik mot Göteborgs universitet som myndighet, för att det hade framstått som att myndigheten var partisk för Palestina och mot Israel. Det stred mot myndigheters krav på saklighet och opartiskhet. Det är bra att det kommer kritik mot sådan brist på saklighet och opartiskhet. 

Ogiltigt avskedande

 Arbetsdomstolen har i dom den 11 mars 2026 (AD 2026 nr 19, mål nr A 49/25) slagit fast att ett försäkringsbolag gjorde fel som avskedade en person för att i ett enstaka fall ha gjort två obehöriga sökningar på närstående pesoner i bolagets kundsystem. Den avskedade tilldömdes lön, men det allmänna skadeståndet sattes ned gentemot praxis på grund av de otillåtna sökningarna.

Det är bra med en dom som slår fast att även enskilda otillåtna sökningar i ett kundsystem är skäl för kritik och påverkar ett skadestånd. Samtidigt är det rimligt att det inte ska gå att avskeda en person bara på grund av en enstaka sådan händelse. Domen är väl avvägd och bra. 

Ideologi och renlärighet

I går skrev jag följande text på Facebook. Jag fick inga ordentliga svar och frågorna kvarstår därför.

En fråga till var och en: på vilket sätt är en person (eller ett parti) mer ideologiskt renlärig, för att personen vägrar att samarbeta politiskt med vissa andra personer (eller partier)?

Under flera år har jag upplevt att det finns debattörer som säger att en renlärig liberal inte kan samarbeta med en sverigedemokrat. Varför är vägran att samarbeta, viktig för renlärigheten? Det brukar alltid finnas frågor där det går att hitta gemensamma ståndpunkter. Varför skulle det då vara mer renlärigt att vägra hitta och verka för sådana ståndpunkter, än att göra det?

Genom historien har det funnits många samarbeten mellan personer av diametralt olika uppfattning, för att de har funnit gemensamma mål. Från sommaren 1941 samarbetade demokratins förkämpe Storbritannien och kommunisternas Sovjetunionen för det gemensamma målet att besegra nazisternas Tyska Riket. Under trettioåriga kriget samarbetade det katolska Frankrike med det protestantiska Sverige och protestantiska furstendömen i Tyskland mot den katolske kejsaren, för att det passade andra franska intressen bäst. Det är bara några tydliga exempel.

Varför vore det ideologiskt bättre för ett parti att vägra att samarbeta med vissa andra partier?

Fler platser för kärnkraft

Regeringen föreslår lagändringar (prop. 2025/26:160) för att möjliggöra att kärnkraftverk ska kunna byggas på fler platser i landet än nu. En normal prövning ska ske inför varje etablering, vilket är fullt tillräckligt och helt i sin ordning. Det konstiga är att det har varit lag på stora begränsningar av de platser som över huvud taget kan bli föremål för prövning. Det är bra att sådana begränsningar i lag tas bort. 

Reform av Allmänna arvsfonden

Regeringen har beslutat om en utredning för att se över och eventuellt reformera reglerna kring Allmänna arvsfonden. Det är bra, det förekommer då och då kritik mot Allmänna arvsfondens verksamhet nu. En översyn av reglerna kan förhoppningsvis leda till förbättringar och mindre anledningar till kritik.