Om monarkin i dagens Nerikes Allehanda

Jag fick in en debattartikel i dagens Nerikes Allehanda. Sin vana trogen publicerar NA inte debattartiklarna på nätet. För dem som inte har NA återger jag därför min text här:

 

Generalsekreteraren i Republikanska föreningen Mona Abou-Jeib Broshammar visar tydligt i sin gästkrönika i NA den 22 juni hur ihåliga argumenten för republik i Sverige är.

Över halva krönikan ägnas åt de obekräftade ryktena om kung Carl XVI Gustafs festande på nattklubbar. Hon påstår att det är allvarliga anklagelser, fast ingen människa skulle drömma om att sådana lösa rykten skulle leda till fällande dom någon annanstans än i kvällspressen.

Den sista delen av krönikan handlar om att statschefens ämbete utses genom arv. Här radas flera argument upp som inte närmare motiveras. Å ena sidan skriver Mona Abou-Jeib Broshammar att ämbetet utses genom arv i stället för kompetens, å andra sidan skriver hon att vi - och menar väl medborgarna i Sverige - inte kan välja statschef. Det är dock allmänt känt att direkta folkval inte premierar kompetens och meriter så mycket som förtroende och utstrålning. En statschef som har ärvt sitt ämbete har fått en skräddarsydd utbildning för ämbetet och har därmed mycket mer kompetens för ämbetet än vad de flesta folkvalda statschefer skulle kunna vara.

Det saknas också argument mot arvsrätten i sig. Många republikaner slänger ofta ur sig argumentet att det är fel att statschefsämbetet går i arv, men de förklarar aldrig vad det är för fel med det. Även Mona Abou-Jeib Broshammar blir svaret skyldig.

Arvsrätt har funnits i alla utvecklade mänskliga samhällen. Även i Sovjetunionen accepterades arvsrätt till personlig egendom. De flesta av oss accepterar villigt arvsrätt till stora privata företag, som Toyota, Ford och H&M. Den arvsrätten är i praktiken mycket mer värd än arvsrätten till tronen. Staten är en juridisk person, precis som företag. Statens affärsidé är att ge sina medborgare och de boende på sitt territorium rättigheter, trygghet och säkerhet. Det finns i grunden ingen skillnad mellan en stat och ett storföretag, båda är juridiska personer med definierade syften och ändamål. Det är lika rimligt att statens högsta ämbete går i arv som att företagens direktörsposter gör det.

Sverige är och bör förbli en monarki. Den konstitutionella monarkin är ett bra statsskick väl i linje med vår tid.

Seger för yttrandefriheten i Sverige

Många svenskar tycker att det är bra att Sverige har en vittomfattande yttrandefrihet. Samtidigt måste även vi svenskar vara medvetna om att det finns begränsningar i vår yttrandefrihet och att det är viktigt att strida för yttrandefriheten även i vårt land. TV4 har nyligen vunnit en seger för yttrandefriheten i Högsta förvaltningsdomstolen här i Sverige.

Det var Lotteriinspektionen som hade förelagt TV4 att upphöra med att visa odds för ett utländskt spelbolag i direktsändning samtidigt som samma spelbolag sponsrade sändningen. Lotteriinspektionen fick med sig länsrätten (hade i dag varit förvaltningsrätten) och kammarrätten på sin linje att dessa odds hade ett kommersiellt syfte så att de inte omfattades av yttrandefriheten. De skulle i stället bedömas enligt radio- och TV-lagens bestämmelser.

I dom den 22 juni 2011 (mål nr 7800-07) dömde Högsta förvaltningsdomstolen emellertid till TV4:s fördel. Domstolen fann att ingenting i presentationen av oddsen visade annat än att de var redaktionellt material. Visserligen hade visandet av uppgifterna kommersiell betydelse för det utländska spelbolaget, men detta berättigar inte slutsatsen att de skulle vara sådan kommersiell reklam som kan undantas från grundlagsbestämmelserna om yttrandefrihet enligt 1 kap. 12 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen.

Domstolen skriver:

Begreppet kommersiell reklam får inte ges en så vid tolkning att möjligheten att förbjuda sådan reklam riskerar att motverka ändamålet med yttrandefriheten enligt YGL. Sådant redaktionellt material som nu aktuella oddsuppgifter, som måste anses vara av underhållnings- och informationskaraktär, kan inte anses utgöra kommersiell reklam även om förevisandet också tjänar ett kommersiellt syfte.

Det är en bra dom. Allt det som kan tolkas så att det har kommersiellt syfte är inte bara därför kommersiellt till sin huvudsakliga karaktär. Det är en seger för den svenska yttrandefriheten.

Utrymme för skattesänkningar

Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble uppger att det inte finns utrymme för skattesänkningar i Tyskland. Hans koalitionskollega, ekonomiministern Philipp Rösler från FPD, arbetar för att sänka skatterna, i enlighet med FPD:s vallöften.

Nog måste det finnas utrymme att sänka skatterna i Tyskland. Det finns det i de flesta länder med goda statsfinanser, vilket vi vet att Tyskland har. Med väl utformade skattesänkningar kan statsfinanserna bli ännu bättre. Det har vi sett här i Sverige sedan valet 2006, flera skattesänkningar har gjorts och statsfinanserna är starkare än på mycket länge.

Även kommuner har ofta utrymme att sänka skatten. Örebro kommun har mycket goda finanser och har helt klart utrymme för skattesänkning. Tyvärr har vi ingen majoritet i fullmäktige för en sådan skattesänkning.

Värnskatten bör avskaffas

För mig känns det självklart, men Elias Granqvist hänvisar i sin blogg till en debattartikel med bra argument. Läs gärna den.

En bild på vår senaste valpkull

Självklar ändring

Vissa föreslagna lagändringar känns så självklara att jag undrar varför förslaget inte har blivit lag mycket tidigare. Ett exempel finns att läsa om i en ny lagrådsremiss av den 16 juni 2011:

Lagrådsremiss Rätt att bära namn som förvärvats i en annan stat inom EES

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Namnlagen gäller i princip för alla svenska medborgare, oavsett om man är medborgare också i ett annat land eller har hemvist utomlands. Personer med både svenskt och utländskt medborgarskap behandlas alltså som svenska medborgare. En svensk medborgare som förvärvar ett namn i ett annat land kan inte förvärva det namnet i Sverige om det strider mot svenskt namnskick. I så fall får personen ha olika namn i olika länder. Det är i regel möjligt att i dessa fall ändra namn genom ansökan hos Patent- och registreringsverket, men den ordningen innebär att man först får ett namn enligt svenskt namnskick och från en viss senare tidpunkt får ett annat namn. Förfarandet är också avgiftsbelagt.

I lagrådsremissen föreslås att den som genom födelse, ändrat civilstånd eller annat familjerättsligt förhållande har förvärvat ett namn i ett annat EES-land eller i Schweiz ska få förvärva det namnet också i Sverige, om han eller hon vid det utländska förvärvet var medborgare eller hade hemvist i den andra staten eller hade annan särskild anknytning dit. Förvärvet ska kunna ske genom en enkel anmälan till Skatteverket som är avgiftsfri. Vissa regler till skydd för barn föreslås gälla även vid dessa förvärv. För att ett barn som bär en icke-vårdnadshavande förälders efternamn ska få byta bort det namnet krävs samtycke från föräldern eller en särskild domstolsprövning. Namn som kan antas väcka anstöt eller leda till obehag eller som annars uppenbarligen inte är lämpligt ska inte godkännas som förnamn.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2011.

Den blomstertid nu kommer

Härom dagen åkte jag tåg och råkade då höra en del av några medpassagerares dialog. En av dem sade att sommarpsalmen Den blomstertid nu kommer var så svår för barn att lära sig, därför att den innehöll så många svåra ord.

Jag håller inte med. När jag var i den åldern att jag lärde mig Den blomstertid nu kommer, mitt första år i skolan, var jag van vid att det fanns många ord vars betydelse jag ännu inte kände till. Det fanns nog sådana ord i denna psalm, men då lärde jag mig betydelsen i samband med att jag lärde mig psalmen.

Det är nog mest vuxna människor som tror att små barn har svårt för svåra ord. I själva verket är det rimligtvis tvärt om. Små barn har en oerhörd förmåga att lära sig språk och en vana vid att de är nya som språkanvändare. De har mycket mindre problem med att lära sig svåra ord än vad vuxna har. Språkinlärningen skall börja tidigt och vara intensiv de första åren i livet, därför att det är då vi alla har lättast för det. Jag hoppas att inga lärare undviker att lära barnen sommarpsalmer med motivet att de innehåller för svåra ord.