Italien har en osäker politisk situation och ekonomin tycks bli allt sämre. Den 20 september sänkte Standard & Poor's sitt kreditbetyg för Italien från A+ till A.
Den 13 juni skrev jag här på min blogg om Greklands dåliga ekonomi, och att landet kanske kunde sälja delar av sitt territorium för att få in pengar. En annan lösning vore att sätta delar av sitt territorium i pant som säkerhet för lån de tar upp. Samma idé kan tillämpas för lån till Italien. Sverige skulle kunna låna ut pengar om riket exempelvis skulle få det gamla furstendömet Ponte Corvo som pant. Den förste kungen av Sveriges nuvarande kungaätt var, som de flesta känner till, furste av Ponte Corvo i fyra år innan han blev svensk tronarvtagare. Det skulle göra just Ponte Corvo extra intressant.
lördag 1 oktober 2011
torsdag 29 september 2011
Avtal kan inte stå över grundlag
Europadomstolen skall pröva professor Christopher Gillbergs fall. Det var han som förstörde offentliga handlingar hellre än att följa svensk grundlag och lämna ut dem, något som han fick villkorlig dom och böter för. Han fick även betala dryga böter.
De närmare omständigheterna rörde uppgifter om patienter med ADHD och DAMP, som låg till grund för professor Gillbergs forskning. Bland uppgifterna fanns många känsliga uppgifter om patienternas personer - sägs det. Eftersom handlingarna är förstörda är det ingen som kan kontrollera att det var så. Det är heller ingen som kan kontrollera grunden för professor Gillbergs vetenskapliga slutsatser.
Göteborgs universitet hade i första läget sagt nej till utlämnande av uppgifterna. De hänvisade bland annat till avtal mellan universitetet och de inblandade patienterna och deras föräldrar. Efter överklagande förordnade dock kammarrätten att dokumenten skulle lämnas ut. Det skedde alltså inte, utan dokumenten förstördes.
Kärnan här är att Göteborgs universitet hänvisade till avtal. Göteborgs universitet är en statlig myndighet och lyder därför under den grundlagsskyddade offentlighetsprincipen i 2 kap. tryckfrihetsförordningen. De enda undantagen från offentlighetsprincipen finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), vid tiden för de här händelserna sekretesslagen (1980:100). En statlig myndighet skall aldrig försöka sätta grundlagen ur spel genom avtal.
Det finns två sätt att undvika utlämnande av sådana här uppgifter i framtiden. Det ena sättet är att stärka skyddet genom ytterligare eller starkare sekretess i offentlighets- och sekretesslagen. Det andra sättet är att privatisera universiteten. Privata organ lyder inte under offentlighetsprincipen. Båda sätt är framkomliga vägar. Inte ger det professor Gillberg upprättelse, så som han vill ha i Europadomstolen, men varför skulle en statlig tjänsteman få "upprättelse" för att han i tjänsten har motsatt sig medborgares grundlagsskyddade rättigheter?
De närmare omständigheterna rörde uppgifter om patienter med ADHD och DAMP, som låg till grund för professor Gillbergs forskning. Bland uppgifterna fanns många känsliga uppgifter om patienternas personer - sägs det. Eftersom handlingarna är förstörda är det ingen som kan kontrollera att det var så. Det är heller ingen som kan kontrollera grunden för professor Gillbergs vetenskapliga slutsatser.
Göteborgs universitet hade i första läget sagt nej till utlämnande av uppgifterna. De hänvisade bland annat till avtal mellan universitetet och de inblandade patienterna och deras föräldrar. Efter överklagande förordnade dock kammarrätten att dokumenten skulle lämnas ut. Det skedde alltså inte, utan dokumenten förstördes.
Kärnan här är att Göteborgs universitet hänvisade till avtal. Göteborgs universitet är en statlig myndighet och lyder därför under den grundlagsskyddade offentlighetsprincipen i 2 kap. tryckfrihetsförordningen. De enda undantagen från offentlighetsprincipen finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), vid tiden för de här händelserna sekretesslagen (1980:100). En statlig myndighet skall aldrig försöka sätta grundlagen ur spel genom avtal.
Det finns två sätt att undvika utlämnande av sådana här uppgifter i framtiden. Det ena sättet är att stärka skyddet genom ytterligare eller starkare sekretess i offentlighets- och sekretesslagen. Det andra sättet är att privatisera universiteten. Privata organ lyder inte under offentlighetsprincipen. Båda sätt är framkomliga vägar. Inte ger det professor Gillberg upprättelse, så som han vill ha i Europadomstolen, men varför skulle en statlig tjänsteman få "upprättelse" för att han i tjänsten har motsatt sig medborgares grundlagsskyddade rättigheter?
söndag 25 september 2011
Jämställdhet i bolagsstyrelser
Moderaternas partisekreterares utspel om att det borde till lag för att tvinga bolag att ha jämställda styrelser har lett till debatt inom partiet. De flesta tycks, lyckligtvis, vara emot det. Jag skrev själv om frågan här i bloggen härom dagen, men tänkte göra ett tillägg.
Första frågan är: är jämställdhet ett självändamål? Aktiebolag har som grundläggande syfte att ge ekonomisk vinst till aktieägarna. Om bolagsstämmor finner att vinsten gynnas av jämställda styrelser, då kommer vi att få sådana. Personer som förespråkar jämställda styrelser kan alltså förklara för bolagsstämmodelegater varför jämställda styrelser är bra, så behöver vi ingen tvingande lagstiftning sedan.
Första frågan är: är jämställdhet ett självändamål? Aktiebolag har som grundläggande syfte att ge ekonomisk vinst till aktieägarna. Om bolagsstämmor finner att vinsten gynnas av jämställda styrelser, då kommer vi att få sådana. Personer som förespråkar jämställda styrelser kan alltså förklara för bolagsstämmodelegater varför jämställda styrelser är bra, så behöver vi ingen tvingande lagstiftning sedan.
lördag 24 september 2011
Ryssland och demokratin
En av de stora fördelarna med demokratin är att den säkerställer regelbundna maktskiften på fredlig väg. Makt korrumperar, men med maktskiften minskar sådan korruption.
I Ryssland har ett enda parti över två tredjedelar av mandaten i parlamentet. Detta parti, Enade Ryssland, har därför makt att ändra grundlagen som det vill och har bland annat ökat presidentens mandatperiod från fyra till sex år. Den sittande presidenten och den sittande premiärministern tillhör Enade Ryssland. Premiärminister Vladimir Putin var tidigare president i två gånger fyra år, maximal tid enligt grundlagen. Han efterträddes av Dmitrij Medvedev, som dock efter endast en mandatperiod har nominerat Putin till att åter bli president. Det är en parodi på demokrati. Har man en grundlag som begränsar antalet mandatperioder för presidenten skall man inte kringgå begränsningen på detta sätt.
Jag har inget emot statschefer som sitter länge på sina poster. Jag är övertygad rojalist och monarker sitter oftast mycket längre på sin post än vad presidenter i republiker gör. Det ger en god kontinuitet för statens styre. Demokratiska, konstitutionella monarkier har demokratiska val till sina parlament, där flera partier är företrädda. Framför allt brukar de dock ha politiker och monarker som tror på demokrati, öppenhet och frihet för människorna.
Det hade varit bättre om Rysslands folk hade fått minst två presidentkandidater från Enade Ryssland. Dmitrij Medvedev hade kunnat ställa upp själv för omval, och så hade Vladimir Putin också kunnat ställa upp. Kanske skulle deras parti splittras då, men det vore bara bra för demokratin och därmed på sikt för Ryssland.
Det allra bästa hade i och för sig varit om Ryssland hade haft en kejsare i stället. Då skulle situationen över huvud taget aldrig ha uppstått. Enade Rysslands ledning skulle då inte ha gjort sig till åtlöje hos alla människor med demokratiska värderingar runt om i världen.
I Ryssland har ett enda parti över två tredjedelar av mandaten i parlamentet. Detta parti, Enade Ryssland, har därför makt att ändra grundlagen som det vill och har bland annat ökat presidentens mandatperiod från fyra till sex år. Den sittande presidenten och den sittande premiärministern tillhör Enade Ryssland. Premiärminister Vladimir Putin var tidigare president i två gånger fyra år, maximal tid enligt grundlagen. Han efterträddes av Dmitrij Medvedev, som dock efter endast en mandatperiod har nominerat Putin till att åter bli president. Det är en parodi på demokrati. Har man en grundlag som begränsar antalet mandatperioder för presidenten skall man inte kringgå begränsningen på detta sätt.
Jag har inget emot statschefer som sitter länge på sina poster. Jag är övertygad rojalist och monarker sitter oftast mycket längre på sin post än vad presidenter i republiker gör. Det ger en god kontinuitet för statens styre. Demokratiska, konstitutionella monarkier har demokratiska val till sina parlament, där flera partier är företrädda. Framför allt brukar de dock ha politiker och monarker som tror på demokrati, öppenhet och frihet för människorna.
Det hade varit bättre om Rysslands folk hade fått minst två presidentkandidater från Enade Ryssland. Dmitrij Medvedev hade kunnat ställa upp själv för omval, och så hade Vladimir Putin också kunnat ställa upp. Kanske skulle deras parti splittras då, men det vore bara bra för demokratin och därmed på sikt för Ryssland.
Det allra bästa hade i och för sig varit om Ryssland hade haft en kejsare i stället. Då skulle situationen över huvud taget aldrig ha uppstått. Enade Rysslands ledning skulle då inte ha gjort sig till åtlöje hos alla människor med demokratiska värderingar runt om i världen.
torsdag 22 september 2011
Det var ändå inte alltför illa
Den moderate riksdagsmannen Johnny Munkhammar skriver om värnskatten i en debattartikel i Dagens Industri. Länken såg hemsk ut: "M-politiker: Behåll värnskatten!" Rubriken på artikeln var inte heller rolig: "Moderat riksdagsledamot: Därför ska vi behålla värnskatten".
Nu tolkar jag i och för sig Johnny Munkhammar så att han fortfarande vill avskaffa värnskatten, även om han prioriterar andra skattesänkningar. Han menar att ytterligare jobbskatteavdrag ger bättre effekter för såväl privatpersoner som för staten. Det finns naturligtvis argument för det.
Sedan skriver Johnny Munkhammar också att de flesta positiva effekterna som bedöms komma av att värnskatten avskaffas är så kallade dynamiska effekter. Det är alltså effekter som kan förutses, men som inte har direkt stöd i föreliggande siffror för statsbudgeten och samhällsekonomin. Det är svensk tradition att inte ta hänsyn till dynamiska effekter. Kanske bör vi ompröva denna tradition? Det är orimligt att helt bortse från de dynamiska effekter som på goda grunder kan förutses.
Nu tolkar jag i och för sig Johnny Munkhammar så att han fortfarande vill avskaffa värnskatten, även om han prioriterar andra skattesänkningar. Han menar att ytterligare jobbskatteavdrag ger bättre effekter för såväl privatpersoner som för staten. Det finns naturligtvis argument för det.
Sedan skriver Johnny Munkhammar också att de flesta positiva effekterna som bedöms komma av att värnskatten avskaffas är så kallade dynamiska effekter. Det är alltså effekter som kan förutses, men som inte har direkt stöd i föreliggande siffror för statsbudgeten och samhällsekonomin. Det är svensk tradition att inte ta hänsyn till dynamiska effekter. Kanske bör vi ompröva denna tradition? Det är orimligt att helt bortse från de dynamiska effekter som på goda grunder kan förutses.
Diskriminering
En av grunderna i min personliga politiska ideologi är att alla människor skall behandlas lika. Varje människa har ett grundläggande människovärde som inte får kränkas.
I den mån människor behandlas olika, måste skälen vara påtagliga och mätbara skillnader mellan människorna. Alla människor får exempelvis inte köra bil på allmän väg, det är bara de som har körkort som får det. Den som har körkort har genom förarprov visat att hon eller han har de teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter som krävs för att framföra körkortspliktiga fordon på allmän väg. Detta är en grund för att behandla körkortshavare annorlunda jämfört med dem som inte har körkort.
Moderata Samlingspartiet har alltid varit det större svenska politiska parti som mer än andra har betonat att alla människor skall behandlas som individer. Människor skall inte klumpas ihop som kollektiv och behandlas efter de kunskaper eller fördomar vi har om detta kollektivs förmågor. Varje människa skall behandlas utifrån sig själv. Detta leder också fram till slutsatsen att människor inte skall ges eller förnekas rättigheter, positioner eller dylikt på grund av vilket kollektiv som människan i fråga skulle kunna räknas in i. En kvotering som gynnar en individ, missgynnar samtidigt en annan individ. Det är diskriminering.
Nu har emellertid Moderaternas partisekreterare Sofia Arkelsten fallit för diskrimineringens lockelse. Hon förespråkar i dag att kvinnor tvångsvis, genom lag, skall kvoteras in i bolagsstyrelser. Det vore diskriminering.
Jag känner inte igen detta som ett uttalande från en hög företrädare för mitt parti. Det är inte moderat politik. Kvotering är diskriminering.
För övrigt talar moderater ofta om att få fler kvinnor, särskilt i kvinnodominerade yrken, att bli företagare. Skulle dessa behöva kvotera in män i sina bolagsstyrelser? Det vore diskriminering.
I den mån människor behandlas olika, måste skälen vara påtagliga och mätbara skillnader mellan människorna. Alla människor får exempelvis inte köra bil på allmän väg, det är bara de som har körkort som får det. Den som har körkort har genom förarprov visat att hon eller han har de teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter som krävs för att framföra körkortspliktiga fordon på allmän väg. Detta är en grund för att behandla körkortshavare annorlunda jämfört med dem som inte har körkort.
Moderata Samlingspartiet har alltid varit det större svenska politiska parti som mer än andra har betonat att alla människor skall behandlas som individer. Människor skall inte klumpas ihop som kollektiv och behandlas efter de kunskaper eller fördomar vi har om detta kollektivs förmågor. Varje människa skall behandlas utifrån sig själv. Detta leder också fram till slutsatsen att människor inte skall ges eller förnekas rättigheter, positioner eller dylikt på grund av vilket kollektiv som människan i fråga skulle kunna räknas in i. En kvotering som gynnar en individ, missgynnar samtidigt en annan individ. Det är diskriminering.
Nu har emellertid Moderaternas partisekreterare Sofia Arkelsten fallit för diskrimineringens lockelse. Hon förespråkar i dag att kvinnor tvångsvis, genom lag, skall kvoteras in i bolagsstyrelser. Det vore diskriminering.
Jag känner inte igen detta som ett uttalande från en hög företrädare för mitt parti. Det är inte moderat politik. Kvotering är diskriminering.
För övrigt talar moderater ofta om att få fler kvinnor, särskilt i kvinnodominerade yrken, att bli företagare. Skulle dessa behöva kvotera in män i sina bolagsstyrelser? Det vore diskriminering.
onsdag 21 september 2011
Bortgång
Stockholms läns landshövding, den tidigare utbildningsministern Per Unckel (m), gick bort i går. Det är en förlust. Han var en god kraft i politiken.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)