En klassiker i nyutgåva

När jag var liten, läste jag med stor behållning den franska serien Linda och Valentin. Det är en tankeväckande science fiction-serie med spännande historier. Den publiceras nu i en nyutgåva. Jag har ännu inte köpt någon av de nyutgivna volymerna. Snart fyller jag år, det här vore en trevlig present.

Bra, missnöjd ledare

Sverige spelade mot Frankrike i kväll i ishockey-VM. Det är en motståndare som Sverige bör besegra med lätthet. Trots det ledde Frankrike matchen med 2-1 en bit in på andra perioden. Till slut vann Sverige med 4-2, men det var ingen övertygande seger. Förbundskapten Pär Mårts uttryckte det också väl i en intervju efter matchen, då han sade att Sveriges lag inte hade spelat bra. Det var visserligen en seger, men spelet var inte bra nog.

Det är befriande att höra en ledare som faktiskt, oförblomerat, talar om att hans manskap inte gör tillräckligt bra ifrån sig. Sådant är inte vanligt i dagens Sverige, där så många människor tycker sig bli kränkta av så litet kritik att det är löjligt. Det är inte politiskt korrekt att tala om att ens manskap gör ett dåligt jobb. En bra ledare måste ändå kunna vara tydlig och uttrycka kritik rakt ut. Det kunde Pär Mårts göra, vilket hedrar honom.

Polishundar skall få godtagbara burar

Kammarrätten i Göteborg har i dom den 7 maj 2015 (mål nr 5776-14) avslagit ett överklagande från Polismyndigheten om storleken på polishundars bilburar. Det var Länsstyrelsen i Skåne län som hade beslutat att polisen inte fick använda sina nuvarande burar, eftersom de inte uppfyller föreskrivna mått och hundarna inte kan ligga på ett naturligt sätt i dem.

Det här är en bra dom. Hundar skall behandlas väl. Hunden har varit en del av människans civilisation i bortåt 40 000 år och vi är moraliskt skyldiga att ta väl hand om varje hund. Det finns ingen anledning att göra undantag för hundar som gör så mycket bra för samhället som polishundar gör.

Det är tillåtet att ha en björk på tomten

Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) har i dom den 30 april 2015 (mål nr P9750-14) slagit fast att det är tillåtet att ha en björk på sin tomt. Björken medförde olägenhet för grannen, i och med att den skuggade hans uteplats, fällde löv och liknande skräp över tomtgränsen och rötter och grenar växte förbi tomtgränsen. MÖD bedömde dock att olägenheterna inte var betydande i den mening som avses i 8 kap. 15 § plan- och bygglagen (2010:900). Den fastighetsägare som hade björken på sin tomt behövde därför inte vidta åtgärder för att hindra olägenheterna.

Det här ser ut som en självklar dom. Det skall vara tillåtet att ha träd på sin tomt, även om träden står nära tomtgränsen. Det hör till i villa- och radhusområden att träd ger skugga, fäller löv med mera som kan påverka grannars fastigheter. Den som inte står ut med det bör bosätta sig någon annanstans. Det kommer dock alltid att finnas människor som vill ha rättsväsendets hjälp att göra livet besvärligt för sina medmänniskor, mot sans och förnuft. Rättsväsendet finns till för dem också, och genom denna dom visar MÖD den störda grannen vad som är sans och förnuft.

Adresserad direktreklam för vin tillåten

Marknadsdomstolen har i en dom den 6 maj 2015 (mål nr B 2/13) slagit fast att ett bolag som har skickat adresserad direktreklam till personer över 25 års ålder med reklam för vin, har uppfyllt alkohollagens krav på särskild måttfullhet vid reklam för alkoholdrycker. Konsumentombudsmannen, som förde talan mot bolaget sedan IOGT-NTO uppmärksammat reklamen, åläggs också att betala bolagets rättegångskostnader på 751 500 kr, jämte ränta.

Det är en lång dom och jag går inte in på alla detaljer här. Jag anser att utgången är bra. Det är rimligt att ett bolag som säljer vin skall kunna göra reklam för sådant vin genom adresserad direktreklam till vuxna människor.

Fördyrad investering

Vid dagens sammanträde i Programnämnd Samhällsbyggnad i Örebro kommun, fanns det ett förslag om att skjuta till ytterligare några miljoner till byggandet av en skatepark i centrala Örebro. Moderaterna var emot detta bygge från början, för att vi ansåg att det placerades på fel ställe och var väl dyrt. Nu visar det sig att det blir ännu dyrare än vad som var förutsatt från början. Vi röstade emot förslaget om mer medel. Om en investering, vid närmare undersökning, visar sig bli betydligt dyrare än vad som var tänkt, går det ofta att backa, riva upp det ursprungliga beslutet och använda pengarna till något bättre. Så borde kommunen ha gjort i detta fall.

Inget durkslag och inget skadestånd

Det är inte alltid lätt att tillhöra en liten, för den stora allmänheten okänd religion. En man i Sverige försökte hösten 2014 få Transportstyrelsen att acceptera att han skulle ha ett fotografi på sitt körkort, där han bar ett durkslag på huvudet. Han hänvisade till att han bekände sig till religionen pastafarianism. Han fick avslag på sin begäran. Då begärde han skadestånd, för att hans religionsfrihet enligt Europakonventionen skulle ha inskränkts. Justitiekanslern beslutade den 28 april 2015 (ärende 2803-15-40) att avslå hans yrkande om skadestånd.

Det framgår av 5 § Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2012:60) om körkortets utformning och innehåll, att ett körkort skall innehålla ett välliknande fotografi av innehavaren, i enlighet med svensk standard SS 61 43 14:2004 utgåva 7 med tillägg 1, SS 61 43 14:2004/T1:2005. Undantag från föreskrifterna prövas av Transportstyrelsen, enligt 12 § samma föreskrifter. Huvudregeln för fotografier av detta slag är att innehavaren inte skall ha huvudbonad på sig, för att så mycket som möjligt av huvudet skall synas.

Enligt praxis kan undantag göras enligt 12 § för den som ständigt bär huvudbonad av religiösa skäl. För den som har ett allmänt känt religiöst uttryck med huvudbonad, ber Transportstyrelsen inte om särskild bevisning. I det här fallet begärde Transportstyrelsen komplettering med uppgifter om det religiösa påbudet. Till en början ansåg mannen att det var diskriminerande att han skulle behöva redogöra för det religiösa påbudet och hur han följde det. Transportstyrelsen hänvisade dock till att bevisbördan låg på honom, när styrelsen inte ansåg sig känna till nog om religionen i fråga, även om styrelsen normalt inte kräver komplettering. Det är en allmän bevisvärderingsregel, att det som är allmänt känt inte behöver bevisas, vilket gör att många religiösa uttryck inte behöver bevisas för att Transportstyrelsen skall besluta om undantag. Detta tyckte mannen var diskriminerande. Han kom till slut ändå in med en kompletterande skrivelse där han bifogade fotografier med sig själv i durkslag och skriftliga vittnesuppgifter. Han skrev också att han inte hade durkslag på sig alltid, utan vid särskilda tillfällen. Detta gjorde att hans begäran avslogs, eftersom praxis säger att huvudbonaden skall bäras ständigt av religiösa skäl.

Beslut om att inte utfärda körkort kan inte överklagas. I stället får körkortshavaren i den här typen av fall uppfylla givna regler om körkortsfotografier. Denne man skrev dock in till Transportstyrelsen och yrkade skadestånd, för att han hade blivit diskriminerad på grund av sin religion, och hänvisade till Art. 9 Europakonventionen om rätten till religionsfrihet.

Transportstyrelsen överlämnade ärendet till Justitiekanslern, som snabbt avgjorde det. JK hänvisade till att det inte finns uttryckligt lagstöd för skadestånd för denna typen av ideell skada om inget brott har begåtts, men att Högsta domstolens praxis (t.ex. NJA 2007. s 584) säger att skadestånd för ideell skada kan betalas utan uttryckligt lagstöd, om någons rättigheter enligt Europakonventionen har kränkts. Sedan konstaterade JK kort att vad mannen anfört och vad som i övrigt framkommit, inte visade att något brott begåtts eller att hans rättigheter enligt Europakonventionen hade överträtts. Anspråket på skadestånd avslogs därför.

Detta är ett välkommet beslut. JK gjorde alltså samma bedömning som Transportstyrelsen att denne man inte hade rätt att ha ett körkortsfotografi där han hade durkslag på huvudet. Om religionen inte påbjuder huvudbonad för jämnan, finns inget skäl att ha sådant på fotografiet på en identitetshandling.