Moderaterna har sålt det hus på Schönfeldts gränd i centrala Stockholm, där partihögkvarteret länge har legat.
Det är alltid bra att äga fast egendom, säkrare placering finns inte. Samtidigt får inte det innebära att man sätter sig fast i ett ägande som kostar mer än det smakar. Huvudsaken är att det realiserade kapitalet återinvesteras och inte förs över till drift.
måndag 19 september 2016
tisdag 13 september 2016
Goda skäl att sitta i en bolagsstyrelse
På senare tid har ett förslag från regeringen debatterats flitigt, om att lagstifta om tvångsmässig kvotering av personer i bolagsstyrelser baserat på personernas kön.
Skämttecknaren Jeander har gjort en bildkommentar till debatten. En äldre herre i grå kostym och en yngre dam i svart dräkt sitter vid ett sammanträdesbord. Herren frågar: "Är du inkvoterad eller kompetent?" Damen svarar: "Är du arvinge eller kompis?"
Herrens fråga är relevant. Damer som väljs in i en bolagsstyrelse är oftast kompetenta, men om lagen skulle tvinga bolag att välja in en viss andel damer, skulle bolagen kunna vara tvungna att välja en mindre kompetent dam framför en mer kompetent herre.
Damens motfråga är säkert avsedd att vara ett dräpande svar. Det är den inte.
Om orsaken till att herren sitter i en bolagsstyrelse är att han är arvinge, är det ett riktigt bra skäl. Det enda bättre skälet till att sitta i en bolagsstyrelse, är att vara ägare. Arvingen är oftast nästa ägare. Bolag behöver starka ägare med god insikt i och erfarenhet av bolaget.
Om orsaken i stället är att herren är kompis med ägaren, är det också ett gott skäl. Ägaren har ett intresse av att kompetenta och lojala personer sitter i bolagsstyrelsen. En kompis är lojal och ägaren har sannolikt även god inblick i sina kompisars kompetens.
Många svenska storföretag har betydande institutionella ägare, som pensionsfonder och aktiefonder. Det ger en svag ägarstruktur, eftersom institutionella ägare oftast bara är intresserad av vinsten, inte bolagets drift som sådan. Det bör finnas enskilda personer med stora ägarposter i bolagen. Det är dessa enskilda personer som kan vara ägare och deras nära släktingar kan vara arvingar. Detta leder generellt till starka bolag.
Skämttecknaren Jeander har gjort en bildkommentar till debatten. En äldre herre i grå kostym och en yngre dam i svart dräkt sitter vid ett sammanträdesbord. Herren frågar: "Är du inkvoterad eller kompetent?" Damen svarar: "Är du arvinge eller kompis?"
Herrens fråga är relevant. Damer som väljs in i en bolagsstyrelse är oftast kompetenta, men om lagen skulle tvinga bolag att välja in en viss andel damer, skulle bolagen kunna vara tvungna att välja en mindre kompetent dam framför en mer kompetent herre.
Damens motfråga är säkert avsedd att vara ett dräpande svar. Det är den inte.
Om orsaken till att herren sitter i en bolagsstyrelse är att han är arvinge, är det ett riktigt bra skäl. Det enda bättre skälet till att sitta i en bolagsstyrelse, är att vara ägare. Arvingen är oftast nästa ägare. Bolag behöver starka ägare med god insikt i och erfarenhet av bolaget.
Om orsaken i stället är att herren är kompis med ägaren, är det också ett gott skäl. Ägaren har ett intresse av att kompetenta och lojala personer sitter i bolagsstyrelsen. En kompis är lojal och ägaren har sannolikt även god inblick i sina kompisars kompetens.
Många svenska storföretag har betydande institutionella ägare, som pensionsfonder och aktiefonder. Det ger en svag ägarstruktur, eftersom institutionella ägare oftast bara är intresserad av vinsten, inte bolagets drift som sådan. Det bör finnas enskilda personer med stora ägarposter i bolagen. Det är dessa enskilda personer som kan vara ägare och deras nära släktingar kan vara arvingar. Detta leder generellt till starka bolag.
lördag 10 september 2016
Mycket bättre
Kära hustrun: – Han [Håkan Hellström] borde vara med i "Så mycket bättre", men skulle inte ställa upp.
Jag: – Nej, det är klart, alla andra skulle ju göra hans låtar mycket bättre.
Kära hustrun: – Knäppis!
torsdag 8 september 2016
Svenskt körkort är ID-handling
Ibland får jag höra märkliga saker av olika personer. I går eftermiddagen fick jag höra av en man att han "på flera olika håll" hade fått höra att svenskt körkort inte är en identitetshandling. Jag fick försäkra honom om att hans sagesmän hade fel. Svenskt körkort är en identitetshandling i Sverige. Det är inte bara det att körkortet de facto ofta accepteras som id-handling, den är de jure (det vill säga enligt gällande rättsordning) en id-handling.
Det fastslogs redan 1970 i den statliga utredningen Körkort och körkortsregistrering att svenskt körkort av hävd har godtagits som legitimation (SOU 1970:26 s. 29). Denna hävd har kunnat upprätthållas i och med att regelverket och de myndigheter som har ansvarat för att utfärda körkort har följt med i utvecklingen av legitimationshandlingar. Det finns ett flertal olika myndighetsföreskrifter från olika myndigheter om giltiga id-handlingar, där körkort räknas upp i förteckningarna över giltiga id-handlingar.
Utomlands är det bara svenskt pass som är pålitligt, enligt internationella konventioner skall det erkännas. Inom EU och Schengenområdet duger också de nationella id-kort som Polismyndigheten utfärdar. Svenskt körkort är dock fullt giltigt som id-handling inom Sveriges gränser.
Det skulle rimligtvis krävas lag för att slå fast att körkortet inte längre, de jure, skulle vara giltig id-handling inom Sverige.
Det fastslogs redan 1970 i den statliga utredningen Körkort och körkortsregistrering att svenskt körkort av hävd har godtagits som legitimation (SOU 1970:26 s. 29). Denna hävd har kunnat upprätthållas i och med att regelverket och de myndigheter som har ansvarat för att utfärda körkort har följt med i utvecklingen av legitimationshandlingar. Det finns ett flertal olika myndighetsföreskrifter från olika myndigheter om giltiga id-handlingar, där körkort räknas upp i förteckningarna över giltiga id-handlingar.
Utomlands är det bara svenskt pass som är pålitligt, enligt internationella konventioner skall det erkännas. Inom EU och Schengenområdet duger också de nationella id-kort som Polismyndigheten utfärdar. Svenskt körkort är dock fullt giltigt som id-handling inom Sveriges gränser.
Det skulle rimligtvis krävas lag för att slå fast att körkortet inte längre, de jure, skulle vara giltig id-handling inom Sverige.
tisdag 6 september 2016
Storregioner - en lösning utan problem
Det är inte bra när politiker och statliga utredningar tar fram lösningar för något som inte är problematiskt.
En sådan lösning, som är en lösning för något där det inte finns ett problem, är förslaget om att slå ihop flera svenska län till så kallade storregioner. Det finns inga avgörande problem med våra nuvarande län, framför allt inga problem som kan lösas genom att lägga ihop länen till större enheter under namnet region.
Förändringar skall leda till förbättringar. En förändring som inte löser några problem ger inga förbättringar. Då blir de administrativa kostnaderna för att genomföra förändringen bortkastade pengar. Sammanslagningen till storregioner bör därför inte bli av.
En sådan lösning, som är en lösning för något där det inte finns ett problem, är förslaget om att slå ihop flera svenska län till så kallade storregioner. Det finns inga avgörande problem med våra nuvarande län, framför allt inga problem som kan lösas genom att lägga ihop länen till större enheter under namnet region.
Förändringar skall leda till förbättringar. En förändring som inte löser några problem ger inga förbättringar. Då blir de administrativa kostnaderna för att genomföra förändringen bortkastade pengar. Sammanslagningen till storregioner bör därför inte bli av.
Beviskrav i straffrätten
I den straffrättsliga processen ställs beviskraven på åklagaren högt. Det är viktigt för rättssäkerheten. Det skall vara ställt utom rimligt tvivel att den åtalade har begått ett brott, för att han (det är med stor övervikt män som fälls för brott) skall fällas.
Hässleholms tingsrätt har i dom den 1 september 2016 (mål nr B 675-16) fällt en man till ansvar för rattfylleri och för att ha framfört ett avställt fordon. Mannen friades dock för ansvar för olovlig körning. Han friades, därför att han påstod att han inte visste att han saknade behörighet att framföra den moped som han körde rattfull på. Han hänvisade till att han hade fobi mot fönsterkuvert, så även om han kunde ha fått brev från Transportstyrelsen om att han inte hade behörighet, hade han inte läst det.
Åklagaren anförde ingenting för att vederlägga den åtalades försvar avseende den olovliga körningen. Med tanke på det höga beviskravet i straffrätten, är det då rimligt att tingsrätten friar den åtalade från åtalet för olovlig körning. Försvaret må framstå som märkligt och svårt att bevisa, men ett påstående som framförs utan att åklagaren har något att säga emot det, kan ändå ligga till grund för en friande dom, om påståendet inte är uppenbart felaktigt. Det framstår inte av domen som att påståendet skulle ha varit det. Det är kanske snarare åklagarens val att inte på något sätt vederlägga försvaret som framstår som märklig.
Det kan hända att åklagaren överklagar domen i den del som gäller olovlig körning. Då kanske åklagaren kommer med invändningar mot försvaret och med bevis. Kanske kan hovrätten då fälla den åtalade för den påstådda gärningen. Än så länge är detta bara hypotetiskt.
Hässleholms tingsrätt har i dom den 1 september 2016 (mål nr B 675-16) fällt en man till ansvar för rattfylleri och för att ha framfört ett avställt fordon. Mannen friades dock för ansvar för olovlig körning. Han friades, därför att han påstod att han inte visste att han saknade behörighet att framföra den moped som han körde rattfull på. Han hänvisade till att han hade fobi mot fönsterkuvert, så även om han kunde ha fått brev från Transportstyrelsen om att han inte hade behörighet, hade han inte läst det.
Åklagaren anförde ingenting för att vederlägga den åtalades försvar avseende den olovliga körningen. Med tanke på det höga beviskravet i straffrätten, är det då rimligt att tingsrätten friar den åtalade från åtalet för olovlig körning. Försvaret må framstå som märkligt och svårt att bevisa, men ett påstående som framförs utan att åklagaren har något att säga emot det, kan ändå ligga till grund för en friande dom, om påståendet inte är uppenbart felaktigt. Det framstår inte av domen som att påståendet skulle ha varit det. Det är kanske snarare åklagarens val att inte på något sätt vederlägga försvaret som framstår som märklig.
Det kan hända att åklagaren överklagar domen i den del som gäller olovlig körning. Då kanske åklagaren kommer med invändningar mot försvaret och med bevis. Kanske kan hovrätten då fälla den åtalade för den påstådda gärningen. Än så länge är detta bara hypotetiskt.
torsdag 1 september 2016
Lamplagardag
Ibland är gatubelysningen tänd dagtid. Det beror ofta på att kommunen eller dess entreprenörer åker runt och ser efter vilka lampor som inte lyser och lagar dem.
Redan när jag var liten, kallade jag och mina syskon en sådan dag för lamplagardag. Jag sökte alldeles nyss på Google, men "lamplagardag" gav inte en enda träff. Nu funderar jag på om det finns något annat, vedertaget ord, eller om man skulle kunna införa "lamplagardag" i det allmänna språkbruket?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)