Grundlagsstridigt tvång av kommunal nämnd

JO har i ett beslut den 27 februari 2018 (dnr 2089-2016) kritiserat en nämnd i en kommun, för att nämnden hade rutiner för att tvinga anställda att göra ett drogtest. Det hade uppstått misstanke om att den anställde var påverkad av droger och den anställde ställdes då inför valet att antingen göra drogtestet eller att betraktas som om testet var positivt för droger.


Det framgår av 2 kap. 6 § regeringsformen, en av Sveriges grundlagar, att varje medborgare är skyddad gentemot det allmänna mot påtvingade kroppsliga ingrepp. Detta får under vissa omständigheter inskränkas genom lag, men någon lag som var tillämplig i det här fallet finns inte. Den anställde behövde därför ge sitt samtycke för att drogtest skulle kunna genomföras.


Nämnden hävdade att testet hade genomfört frivilligt i det enskilda fallet. JO fann därför inte skäl för kritik mot detta fall. JO riktade dock kritik mot nämnden för sina rutiner, där valet att avstå framställdes som att den anställde alltid skulle betraktas som om testet var positivt. Detta innebär i princip tvång, vilket inte är tillåtet.


Det är märkligt att det skall behövas kritik från JO för att uppmärksamma en kommunal nämnd på att rutiner utformade på aktuellt sätt utgör tvång, grundlagsstridigt tvång dessutom. Det får förutsättas att nämndens rutiner redan är ändrade.

Omvald

Kvällen den 6 mars hade vår lokala partiförening årsmöte. Jag blev omvald som ordförande i styrelsen. Det är jag mycket tacksam för, det är en trevlig förening att vara med att styra. Nu gäller det att utnyttja föreningens resurser på bästa sätt inför valet. Vår valrörelse har förutsättningar att bli lyckad, förhoppningsvis blir valresultatet lyckat också.

Till den personliga integritetens försvar

Det finns ett vilande grundlagsförslag som i andra läsningen kan tas efter höstens riksdagsval. Vissa  personer har kritiserat förslaget, för att det skulle inskränka yttrandefriheten. Syftet med förslaget är dock att skydda människor från att känsliga personuppgifter blir fritt elektroniskt sökbara,

Tobias Billström (M) och Andreas Norlén (M) förklarar mer om grundlagsförslaget i Svensk Tidskrift. Det är mycket läsvärt.

Skatt och välfärd

Vid kommunfullmäktige i dag diskuterades vad som skulle ske med extra skatteintäkter som kommunen får i år. Vi moderater förespråkade en skattesänkning. De styrande partierna ansåg att skatten skulle vara lika hög som i dag, för att en skattesänkning skulle innebära mindre pengar till välfärden. De bryr sig inte om att den mest grundläggande välfärden betalar alla för själva, sådant som mat, kläder och boende. En skattesänkning ger alla skattebetalare mer pengar till att göra vad de själva väljer. Det är välfärd. Skattesänkningar är således satsningar på välfärd.

Rättidsprövning av rätt instans

Högsta förvaltningsdomstolen har i dom den 16 februari 2018 (mål nr 2091-17) avslagit ett överklagande av en dom från kammarrätten om att återvisa ett ärende till den kommunala myndighet som först beslutade i saken, för att den kommunala myndigheten skall rättidspröva ärendet.


Den kommunala myndigheten hade beslutat att avslå en ansökan från en enskild. Den enskilde överklagade, varpå myndigheten skickade över handlingarna till förvaltningsrätten tillsammans med ett yttrande där det framgick att överklagandet inte hade kommit in i tid. Förvaltningsrätten prövade ärendet i sak, men avslog överklagandet. Kammarrätten konstaterade att den kommunala myndigheten borde ha rättidsprövat överklagandet och återvisade målet dit för rättidsprövning. Sedan den enskilde överklagat kammarrättens dom, avslår Högsta förvaltningsdomstolen överklagandet.


Målet avgjordes utifrån 23 och 24 §§ förvaltningslagen (1986:223). De bestämmelserna ersätts från den 1 juli 2018 av 45 och 46 §§ förvaltningslagen (2017:900). Lydelsen av de nya bestämmelserna är likartad och Högsta förvaltningsdomstolens dom i det här ärendet torde äga motsvarande tillämpning enligt den nya lagen.


Det är en bra dom, som kan synas självklar för praktiserande förvaltningsrättsjurister. Förvaltningsrätten kom ändå till en annan slutsats. Med den här domen klargörs därför rättsläget på ett bra sätt.

Under blågul fana för Norge

I kväll var vi hemma och såg på film, som ett litet lugnt firande av vår artonåriga förlovningsdag. Det var The Snowman, en internationell produktion på engelska inspelad i Norge om en norsk polisutredning, baserad på en bok av Jo Nesbö och regisserad av svensken Tomas Alfredson.

Det var en riktigt bra film. Det engelska talet får accepteras i internationella produktioner. En bihandling i filmen skildrade en norsk ansökan om att få arrangera Olympiska Spelen i Oslo. Den norska olympiska kampanjen ackompanjerades hela tiden av marschen Under blågul fana, svenska försvarsmaktens marsch. Det var en rolig detalj. Man undrar om det var den svenske regissören som på detta sätt skämtade med Norge.

Ishockey i sommar-OS?

Vid årets vinter-OS deltar inte de bästa spelarna, därför att NHL i Canada och USA inte gör uppehåll och lagen därför inte släpper sina spelare till OS.

Ett förslag som har uppkommit för att lösa det här problemet för framtiden, är att ishockey skulle flyttas till sommar-OS. NHL har redan uppehåll på somrarna. Ishockey spelas oftast på konstfrusen is inomhus och kan därför spelas året om.

Det som talar emot förslaget är dels att ishockey trots allt är en vintersport, dels att det torde vara den sport i vinter-OS som flest personer ör intresserade av att följa, varför ishockeyn drar intresse även till mindre sporter i vinter-OS. Dessutom har ishockey stått på programmet för vinter-OS ända sedan det första hölls 1924.

Ishockey har emellertid hållits på sommar-OS förr. Det var en del av programmet vid sommar-OS 1920. Denna historiska koppling är ytterligare ett argument för att ishockey skulle kunna flyttas till sommar-OS.