Dom för finansiering av IS verksamhet m.m.

Solna tingsrätt har i dom den 8 mars 2019 (mål nr B 3678-18) bland annat dömt fyra män för finansiering av IS verksamhet, samt dömt en man för förberedelse till terroristbrott. Den senare får längst straff, sju års fängelse och livstids utvisning, men är också den ende som döms till utvisning. Det kan finnas skäl att vara kritisk mot domen, kanske är den inte i alla delar hård nog. Det är ändå bra med fällande domar i ett sådant här mål.

Personval och partival

Sverige har ett valsystem som är ett utpräglat partivalssystem. Ibland klagar folk på det, de vill se mer personligt ansvar från politikerna och vill därför ha mer personvalsinslag.

I Finland finns det stora inslag av personval, även om det i grunden också är ett partivalssystem. Den svenskspråkiga tidningen HBL har en valkompass byggd på partiernas åsikter. Det finns också statsvetare som nu föreslår att inslaget av partival skall öka. De tror att det skulle öka valdeltagandet, eftersom det finns väljare i Finland som inte röstar, för att de inte tycker att de hittar rätt person att rösta på. En möjlighet att rösta bara på parti skulle kunna läka den bristen.

Det finns fördelar och nackdelar med alla valsystem. Jag anser att det system vi har i Sverige i stort sett fungerar bra. De som klagar på dåligt inflytande, är ofta de som inte engagerar sig – det är i alla fall min erfarenhet. En rask övergång till ett annat valsystem, till exempel det finska, vore ingen god lösning om vi inte först har analyserat nackdelarna med det systemet. Här ovan är några nämnda. Jag tror att det vore bättre med varsamma och försiktiga reformer inom det svenska systemet i stället för att införa något helt nytt.

Ingen utvisning på grund av barn

Svea hovrätt har i dom den 28 februari 2019 (mål nr B 856-19) beslutat att en man som döms till fängelse för våldtäkt och narkotikabrott inte skall utvisas ur landet efter avtjänat straff. Hovrättens majoritet motiverar det med den nära relation som mannen har med sin son, som är svensk medborgare och bor med sin mor i Sverige.


Ett hovrättsråd och en nämndeman är skiljaktig. Efter en mer utförlig beskrivning av mannens förhållande till sonen och tveksamheter i vad som bevisats härvidlag, kommer de fram till att mannen bör utvisas på tio år efter avtjänat fängelsestraff.


För min del skulle jag vilja lägga till en omständighet till skälen för utvisning. En man som har begått våldtäkt är ingen bra förebild för ett minderårigt barn. Ur den synvinkeln vore det bättre för barnet om mannen utvisades, det skulle skydda barnet från skadligt inflytande från en man dömd för våldtäkt.

Begränsad överföring av personuppgifter till Storbritannien

Svenska myndigheter och företag bör göra sig redo för att möjligen neka överföringar av personuppgifter till Storbritannien, när Storbritannien lämnar EU.

 

För närvarande ser det ut som om Storbritannien kommer att lämna EU den 29 mars 2019 utan något särskilt utträdesavtal. I sådant fall kommer Storbritannien att bli ett tredjeland utan beslut av EU-kommissionen om adekvat skyddsnivå. Enligt den brittiska dataskyddsmyndigheten kan det ta flera månader innan det är klart med ett sådant beslut av EU-kommissionen. Detta skulle hindra ett fritt flöde av personuppgifter från Sverige till varje person som finns i Storbritannien.

 

Ovanstående förhållande påverkar inte Guernsey, Isle of Man och Jersey, som är självstyrande områden under den brittiska kronan, redan står utanför EU och redan har beslut om adekvat skyddsnivå.

Bostad tillåts inte vid skjutfält

Bodens kommun har beslutat att neka bygglov för att bygga om en bygg ad nära ett skkutfält till bostad. Beslutet överklagades ända upp till regeringen, men sökandena fick inte rätt. Högsta förvaltningsdomstolen har i dom den 26 februari 2019 (mål nr 5647-18)efter rättsprövning förklarat att regeringens beslut står fast.

Det är högst rimligt att neka bygglov för bostadsändamål intill ett skjutfält. Då slipper de militärer som använder skjutfältet oroa sig över att boende intill störs av buller.

Bistånd nekas till olovligt hyresavtal

Kammarrätten i Stockholm har i dom den 19 februari 2019 (mål nr 5036-18) slagit fast att en man inte hade rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) för bostadshyra. Orsaken var att han bodde i en lägenhet som han hyrde i andra hand, utan att hyresvärden hade lämnat sitt tillstånd.

Kammarrätten var inte enig.

Jag är enig med kammarrättens majoritet. Hyresvärden måste få säga sitt om en andrahandsuthyrning, utan hyresvärdens godkännande är andrahandshyresavtalet ogiltigt. Det vore inte rimligt att bevilja bistånd för ett avtal som är ogiltigt. Ägarens rätt får inte trädas förnär genom bistånd till ett sådant avtal.

Ogiltig föreskrift

Kammarrätten i Stockholm har i dom den 18 februari 2019 (mål nr 719-18) bifallit en talan mot ett beslut av Socialstyrelsen. Skälet var att Socialstyrelsens beslut byggde på en föreskrift, utfärdad enligt ett bemyndigande i en förordning, men där lagen inte hade medgivit regeringen att utfärda ett sådant bemyndigande.

Domen var inte enhällig. Det är ändå bra att domstolar utnyttjar rätten att ogiltigförklara beslut för att bemyndigandet inte har varit lagligt.