Snabbare ikraftträdande

I förrgår beslutade regeringen om förordningen (2020:127) om tillfälligt inreseförbud till Sverige. Den publicerades i går och träder i kraft i dag.

Sedan en tid tillbaka trycks inte Svensk författningssamling, där lagar och förordningar publiceras. Den officiella publiceringen sker i stället på nätet. En fördel med det är att det går snabbare att publicera och få nya lagar och förordningar allmänt kända, än om så skall ske via tryckeri. I den rådande krisen på grund av pågående pandemi är det bra att kunna publicera nya bestämmelser snabbt. Kanske kan det till och med gå fortare än med den här förordningen? Det kan hända att vi inom kort får se en förordning publicerad samma dag som regeringens beslut.

Inställda olympiska spel?

Nu när allt fler tävlingar med mera ställs in, för att undvika smittan av coronaviruset, är det frågan om Olympiska spelen i Tokyo kan hållas som planerat.

Om Olympiska spelen skulle skjutas upp till nästa år, är de definitionsmässigt inte längre olympiska spel. En olympiad ör en period av fyra år, den tid som skall gå mellan olympiska spel. Om spelen inte kan hållas i år, kan de lika gärna ställas in. Spelen 1916, -40 och -44 ställdes in, men fyraårscyklerna behölls.

Beslutsförhet i kommunfullmäktige

Det är sammanträde med kommunfullmäktige i Örebro kommun nästa tisdag. Så här i tider av pandemin på grund av coronaviruset, kan det vara viktigt att erinra sig hur många som måste vara friska nog för att komma, så att fullmäktige kan fatta beslut. Det regleras i 5 kap. 45 och 46 §§ kommunallagen (2017:725) för alla Sveriges kommuner:

Beslutsförhet 

45 §   Fullmäktige får handlägga ett ärende bara om mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Fullmäktige får dock bestämma att interpellationer och frågor får besvaras även om färre ledamöter är närvarande.
46 §   Om en ledamot enligt 47 eller 48 § är jävig i ett ärende, får fullmäktige handlägga ärendet, även om antalet deltagande på grund av jävet inte uppgår till det antal som föreskrivs i 45 §.

Snabbt ikraftträdande

Regeringen har utfärdat en ny förordning: förordningen (2020:115) om utbildning i vissa skolformer i skolväsendet vid spridning av viss smitta. Regeringen fattade beslutet om den fredagen den 13 mars 2020, den publicerades lördagen den 14 mars och den träder i kraft måndagen den 16 mars. Det må vara så att förordningen behövs som ett rättsligt verktyg mot spridningen av smittan av viruset corona, men nog är det väldigt kort tid från beslut till ikraftträdande. I normala fall vore det inte acceptabelt. Med smittspridningen är dock inte situationen normal. Då får det snabba ikraftträdandet inte bara accepteras, det är rent av bra.

Passkopia styrkte inte identitet

Kammarrätten i Sundsvall har i dom den 4 mars 2020 (mål nr 261-19) avslagit ett överklagande av Skatteverkets beslut att neka hindersprövning för ett par, där mannen i huvudsak bara hade kunnat förete en ostyrkt kopia av ett pass från Irak för att styrka sin identitet. Det är en bra dom. En ostyrkt kopia av ett pass skall inte kunna räcka för att styrka identitet på en person.

Andra chansen

I kväll är det andra chansen, då de låtar i de första fyra deltävlingarna i Melodifestivalen som kom halvbra, får en andra chans att ta sig till final.

Det är bara en gång som en låt har gått via andra chansen och sedan vunnit finalen. Det var Robin Stjernberg med låten You, som sedan fick ett dåligt resultat i Eurovisionssångtävlingen. Sannolikheten för att det skall gå bra i finalen, för någon av kvällens låtar, är därför ganska låg.

Hemma hos oss kommer vi att börja se på andra chansen, så får vi se efter ett tag om vi orkar med hela.

Folkbokföringsfel på 1,9 procent

Skatteverket har gjort en sammanfattande bedömning av hur många personer som har felaktiga uppgifter i folkbokföringen. Det kan röra sig om personer som är folkbokförda på fel adress, är folkbokförda trots att de inte borde vara det eller som inte alls är folkbokförda, fast de borde vara det. Totalt är det omkring 195 000 personer som har denna typ av fel i folkbokföringen. Det är 1,9 procent av den totala befolkningen i landet.

Folkbokföringen omfattar många människor. Alla som är bofasta i Sverige skall vara folkbokförda på korrekt adress. Med så många människor är det oundvikligt att det förekommer fel. Det kan dock inte rimligtvis vara acceptabelt att så många som 1,9 procent av befolkningen har fel uppgifter eller felaktigt saknar uppgifter i folkbokföringen.

Folkbokföringen behövs för att staten, kommuner, företag och privatpersoner skall kunna nå andra personer, inte minst för att kunna hävda sina rättigheter mot de personerna. Om nästan var femtionde person vi möter har felaktiga folkbokföringsuppgifter, är det alldeles för mycket. Skatteverket borde göra allt de kan för att åtgärda detta.

Det kan behövas en ny, obligatorisk folkräkning. För att den skall kunna bli obligatorisk, måste riksdagen stifta lag om det. Politikerna på riksnivå måste därför agera och bestämma sig för om en obligatorisk folkräkning kan vara ett sätt att komma till rätta med problemet.