Nyår

Det är nyårsafton, och ABBA:s klassiska låt Happy New Year spelas och kommer att spelas här och var. Låten skrevs inför årsskiftet 1979/80, och i den sjunger ABBA bland annat om funderingar om vad som kan hända under det nya årtiondet. Hur kan världen se ut i slutet av '89?

Vi har facit i hand. Världen blev mycket bättre just 1989, med kommunismens och Berlinmurens fall i Centraleuropa. Ännu litet senare hade även den kommunistiska supermakten Sovjetunionen fallit.

Låt oss hoppas att världen kommer att vara i motsvarande mån bättre tio år från nu! I så fall kommer den att vara mycket bättre.

Svarta listan

Regeringskansliet ger då och då ut nya upplagor av en liten skrift som heter Svarta listan (SB PM 2011:1). Denna skrift går ut på att uppmana människor att sluta använda vissa ord i svenska språket som anses som ålderdomliga och ersätta dem med mer "moderna" ord. Med andra ord går listan ut på att göra vårt svenska modersmål fattigare på ord.

Ett av de ord som, enligt Svarta listan, skall undvikas är "rike", som ofta bör ersättas med "landet" eller "Sverige". Exempelvis föreslås att man i stället för "utom riket" skall skriva "utomlands" eller "utanför Sverige". Jag kan tänka mig fler exempel:

Undvik                              Skriv hellre
Riksbanken                       Sverigebanken
Riksgälden                        Sverigegälden
riksdagen                          lantdagen
riksmötet                           landsmötet
Sveriges rikes lag              Sveriges lands lag
Frankrike                          Frankland
Österrike                          Österland

Självklart

Ibland behöver det självklara sägas högt, som denna kritik mot vissa tidningars drev mot kungen och monarkin.

Sverige och den nya europeiska pakten

Euroländerna har ingått en pakt om att hålla hårt i sina offentliga finanser. Övriga EU-länder har bjudits in att vara med, däribland Sverige. Till största delen har Sverige redan ett regelverk för statens finanser som gör att vårt land uppfyller kriterierna. Det vore således lätt för Sverige att gå med i pakten. Jag är likafullt motståndare till svenskt medlemsskap. Visst är jag för starka och stabila offentliga finanser, men jag anser inte att Sverige skall inordna sig under ett överstatligt regelverk för det. Sverige kan ändå garantera sina borgenärer att lånen betalas tillbaka. Överstatlighet inskränker Sveriges självständighet, därför måste det vara mycket tungt vägande skäl för att inordna sig under den. Jag ser inte att skälen är tunga nog.

Punkteringsfritt däck

Första gången jag läste om punkteringsfria däck var på 80-talet. Sådana sades ha uppfunnits då. Nu har Bridgestone äntligen tagit fram ett punkteringsfritt däck som är klar för produktion. Det är luftfritt och bygger på ekrar mellan hjulet och den yttre delen av däcket. Än så länge klarar dessa däck bara att bära 150 kg, så det är inget alternativ för bilar. Det borde likafullt fungera utmärkt för cyklar.

Ett nytt kontinentalsystem?

Tre ledande folkpartister skriver på Svenska Dagbladets brännpunkt att Sverige borde delta i det fördjupade samarbetet i EU, med stabilitetspakt och allt. Det enda stora landet som säkert står utanför, Storbritannien, anses inte vara tillräckligt mycket värt som samarbetspartner. I stället vill man se Sverige som en del i den allt mer överstatliga europeiska unionen.

Jag har alltid varit för ett svenskt medlemsskap i EU. Däremot vill jag inte att EU förvandlas till en federation, jag vill ha ett samarbete mellan självständiga länder. Det är konkurrens som en gång gjorde Europa så starkt, till skillnad från det enhetsstyrda Kina.

När jag läser brännpunktsartikeln slås jag av likheten med Kontinentalsystemet. Napoleon Bonaparte, självutnämnd kejsare av Frankrike, ville ena hela Europa under ett styre. Storbritannien höll sig utanför. Det gjorde även Sverige, till dess vårt land tvingades med i Kontinentalsystemet. Till sist räddade Storbritannien Europa från den franska tyrannin. Nu kan tyrannin komma från en fransk-tysk stabilitetspakt i stället.

Är det fel av mig att jämföra med Kontinentalsystemet? Olikheterna är givetvis många, men nog finns likheterna där.

Europakt

Ledarna för de länder som har euron som valuta har kommit fram till ett förslag till fördjupat samarbete som binder deras staters ekonomier till mer strikta och tvingande krav. Det är svårt att se varför det egentligen skall vara nödvändigt. Skall inte ledare för så stora enheter som stater vara dugliga nog för att kunna balansera sin ekonomi utan tvingande regler om just detta? Tyvärr säger väl historien oss att våra folkvalda ledare sällan är tillräckligt dugliga i det avseendet. Alltför många av dem köper folkets röster, och därmed sina egna upphöjda positioner, genom att låna pengar. Det är sedan folket, skattebetalarna, som får betala mångfalt mer än vad de har fått.

Kanske borde staternas ledare sitta säkrare på sina poster och ha större personligt engagemang i staten. Om ledaren sitter på livstid och positionen går i arv, så kan det bli så. Detta fungerar oftast bäst för förvaltandet av företag och fastigheter. Det här talar för monarkier med politiskt starka statschefer som ledare. Kanske bör vi gå tillbaka till det, i stället för att indirekt folkvalda statsministrar gör upp om tvingande regler på toppmöten?