onsdag 27 januari 2016
Dagens viktigaste fråga
Det är Förintelsens minnesdag i dag.
I Örebro hade vi möte med kommunfullmäktige i dag. Den viktigaste frågan i dag var ändå minnesdagen.
Läs gärna denna text från Svenska Dagbladet om Förintelsen.
söndag 24 januari 2016
Saknade körkort, men friad
Det kan vara svårt att förstå varför Blekinge tingsrätt friade en bilist från åtal om olovlig körning, trots att bilisten inte kunde visa att han hade ett sådant utländskt körkort som han påstod sig ha tappat bort.
Det är flera juridiska principer som krockar med varandra i det här fallet. Den princip som har vunnit är den straffrättsliga principen att det är åklagaren som måste bevisa att den åtalade har begått ett brott. Två andra viktiga principer berörs. Den ena är att det inte är fritt för var och en att framföra de flesta typer av motorfordon på det allmänna vägnätet, utan att man måste ha körkort. Den andra är att 1968 års Wienkonvention om vägtrafik ger körkortshavare från olika länder rätt att använda sin körkortsbehörighet i andra länder i vad som kallas internationell vägtrafik.
Den vanliga bestämmelsen om olovlig körning finns i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott, den så kallade trafikbrottslagen:
Nu har jag inte läst domen, så jag kan inte uttala mig med säkerhet om hur tingsrätten har resonerat. Av de referat jag har läst, handlar det om en person som inte är folkbokförd i Sverige, som har påstått att han har tappat bort sitt körkort från ett annat land och som kommer från ett land där det inte finns något körkortsregister som svenska rättsvårdande myndigheter har möjlighet att ta del av.
Den som har svenskt körkort har sitt körkortsinnehav registrerat i vägtrafikregistret hos Transportstyrelsen. Polis, åklagare och domstolar kan därför lätt få uppgift om sanningshalten i en utsaga från en svensk körkortshavare om det finns en giltig körkortsbehörighet eller ej, även om körkortet inte följde med när körkortshavaren körde bil. När det gäller körkortshavare från andra europeiska länder, kan svenska myndigheter också kontrollera körkortsinnehavet mot de ländernas körkortsmyndigheter. Den som hävdar att ett sådant körkort finns, men är borttappat, kan därför fällas till ansvar för olovlig körning om kontrollen mot register visar att körkortsbehörighet saknas. Det kan emellertid påpekas att en svensk körkortshavare som har fått körkortet återkallat, men där Transportstyrelsen inte har lyckats delge körkortshavaren ett beslut om återkallelsen av körkortet, kan körkortshavaren också gå fri från åtal om olovlig körning.
Den som inte har med sig sitt körkort kan dömas till penningböter för detta, oavsett om han frias från åtal om olovlig körning, enligt 3 kap. 15 § och 9 kap. 2 § körkortslagen (1998:488). I ett fall som det nu aktuella, förutsätter detta dock att förarens identitet inte genast har kunnat fastställas, enligt 9 kap. 2 § andra stycket punkt 3 körkortslagen. Hade föraren annan giltig identitetshandling, kunde han alltså inte fällas för detta brott heller.
Ett körkort som är utfärdat i stat utanför EU eller EES är inte giltigt i Sverige, om körkortshavaren har varit folkbokförd i Sverige sedan mer än ett år.
Det är alltså flera faktorer som måste ha varit för handen i samma brottmål, för att tingsrätten skall kunna fria den åtalade. Det skall handla om en fordonsförare som kan ha skäl att ha ett giltigt körkort från ett annat land, där det landet inte har ett sådant körkortsregister som svenska myndigheter kan ta del av, och där fordonsföraren gör det så pass troligt att han har körkortsbehörighet från det landet men har tappat bort själva körkortet, att åklagaren inte kan bevisa bortom rimligt tvivel att fordonsföraren har haft uppsåt att framföra fordonet utan att vara berättigad till det.
Principen att det inte är fritt fram att köra utan körkort får ge sig för principen att det är åklagaren som måste bevisa att föraren saknade körkort, för att föraren skall dömas till straff för detta. Principen om rätt att köra med utländskt körkort i internationell vägtrafik upprätthålls, i och med att tingsrätten förutsätter att det utländska körkortet ger rätt att köra i Sverige.
Det är möjligt att hovrätten kommer till en annan slutsats, om åklagaren överklagar den friande domen. Om en friande dom vinner laga kraft, finns det dock skäl att se över den svenska körkortslagstiftningen. Det är möjligt att det bör ställas hårdare krav på förare med utländsk körkortsbehörighet att kunna visa sitt körkort, så att den som inte har körkort och där svenska myndigheter inte heller kan kontrollera körkortsbehörigheten mot utländsk körkortsmyndighet, alltid kan fällas till ansvar enligt 3 kap. 15 § och 9 kap. 2 § körkortslagen.
Det är flera juridiska principer som krockar med varandra i det här fallet. Den princip som har vunnit är den straffrättsliga principen att det är åklagaren som måste bevisa att den åtalade har begått ett brott. Två andra viktiga principer berörs. Den ena är att det inte är fritt för var och en att framföra de flesta typer av motorfordon på det allmänna vägnätet, utan att man måste ha körkort. Den andra är att 1968 års Wienkonvention om vägtrafik ger körkortshavare från olika länder rätt att använda sin körkortsbehörighet i andra länder i vad som kallas internationell vägtrafik.
Den vanliga bestämmelsen om olovlig körning finns i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott, den så kallade trafikbrottslagen:
3 § För någon uppsåtligen körkortspliktigt fordon utan att vara berättigad att föra sådant fordon, dömes för olovlig körning till böter. Har han tidigare innehaft körkort som blivit återkallat eller har brottet skett vanemässigt eller är det eljest att anse som grovt, må dömas till fängelse i högst sex månader.För någon körkortspliktigt fordon med uppsåtligt eller oaktsamt åsidosättande av föreskrift, som meddelats i fråga om rätten att föra sådant fordon, dömes till böter.
Om någon uppsåtligen eller av oaktsamhet såsom förare av körkortspliktigt fordon anställer och brukar den som inte äger rätt att föra fordonet, eller i annat fall tillåter någon annan att föra sådant fordon utan att denne är berättigad därtill, dömes likaledes till böter.
Första–tredje styckena äger motsvarande tillämpning på förare av traktor, moped klass II, snöskoter, terränghjuling, motorredskap eller spårvagn och på den som anställer eller brukar sådan förare eller eljest tillåter någon att föra sådant fordon.
Nu har jag inte läst domen, så jag kan inte uttala mig med säkerhet om hur tingsrätten har resonerat. Av de referat jag har läst, handlar det om en person som inte är folkbokförd i Sverige, som har påstått att han har tappat bort sitt körkort från ett annat land och som kommer från ett land där det inte finns något körkortsregister som svenska rättsvårdande myndigheter har möjlighet att ta del av.
Den som har svenskt körkort har sitt körkortsinnehav registrerat i vägtrafikregistret hos Transportstyrelsen. Polis, åklagare och domstolar kan därför lätt få uppgift om sanningshalten i en utsaga från en svensk körkortshavare om det finns en giltig körkortsbehörighet eller ej, även om körkortet inte följde med när körkortshavaren körde bil. När det gäller körkortshavare från andra europeiska länder, kan svenska myndigheter också kontrollera körkortsinnehavet mot de ländernas körkortsmyndigheter. Den som hävdar att ett sådant körkort finns, men är borttappat, kan därför fällas till ansvar för olovlig körning om kontrollen mot register visar att körkortsbehörighet saknas. Det kan emellertid påpekas att en svensk körkortshavare som har fått körkortet återkallat, men där Transportstyrelsen inte har lyckats delge körkortshavaren ett beslut om återkallelsen av körkortet, kan körkortshavaren också gå fri från åtal om olovlig körning.
Den som inte har med sig sitt körkort kan dömas till penningböter för detta, oavsett om han frias från åtal om olovlig körning, enligt 3 kap. 15 § och 9 kap. 2 § körkortslagen (1998:488). I ett fall som det nu aktuella, förutsätter detta dock att förarens identitet inte genast har kunnat fastställas, enligt 9 kap. 2 § andra stycket punkt 3 körkortslagen. Hade föraren annan giltig identitetshandling, kunde han alltså inte fällas för detta brott heller.
Ett körkort som är utfärdat i stat utanför EU eller EES är inte giltigt i Sverige, om körkortshavaren har varit folkbokförd i Sverige sedan mer än ett år.
Det är alltså flera faktorer som måste ha varit för handen i samma brottmål, för att tingsrätten skall kunna fria den åtalade. Det skall handla om en fordonsförare som kan ha skäl att ha ett giltigt körkort från ett annat land, där det landet inte har ett sådant körkortsregister som svenska myndigheter kan ta del av, och där fordonsföraren gör det så pass troligt att han har körkortsbehörighet från det landet men har tappat bort själva körkortet, att åklagaren inte kan bevisa bortom rimligt tvivel att fordonsföraren har haft uppsåt att framföra fordonet utan att vara berättigad till det.
Principen att det inte är fritt fram att köra utan körkort får ge sig för principen att det är åklagaren som måste bevisa att föraren saknade körkort, för att föraren skall dömas till straff för detta. Principen om rätt att köra med utländskt körkort i internationell vägtrafik upprätthålls, i och med att tingsrätten förutsätter att det utländska körkortet ger rätt att köra i Sverige.
Det är möjligt att hovrätten kommer till en annan slutsats, om åklagaren överklagar den friande domen. Om en friande dom vinner laga kraft, finns det dock skäl att se över den svenska körkortslagstiftningen. Det är möjligt att det bör ställas hårdare krav på förare med utländsk körkortsbehörighet att kunna visa sitt körkort, så att den som inte har körkort och där svenska myndigheter inte heller kan kontrollera körkortsbehörigheten mot utländsk körkortsmyndighet, alltid kan fällas till ansvar enligt 3 kap. 15 § och 9 kap. 2 § körkortslagen.
Moderaterna är störst
Enligt den senaste opinionsundersökningen från Sifo är Moderaterna nu Sveriges största parti. Alla fyra borgerliga partier ligger över fyraprocentspärren till Riksdagen. Socialdemokraterna har en rekordlåg nivå och Sverigedemokraterna backar. Det ser bra ut!
fredag 22 januari 2016
Begränsning i antal nya pass
En ny proposition innehåller förslag till åtgärder mot missbruk av svenska pass. Det är välbehövligt. Förslagen har tidigare varit ute på remiss och bemötts både med kritik för att gå för långt och för att inte vara tillräckliga. Jag är själv av den uppfattningen att identitetshandlingar bör utfärdas med stor försiktighet och att åtgärderna är bra.
Ett av förslagen är att den som ansöker om ett nytt pass för fjärde gången inom en femårsperiod inte skall få ett nytt pass utan att det finns särskilda skäl. Det framkommer i propositionen (s. 14) att Nederländerna har en sådan regel för sina pass och att Norge har en liknande regel. Ett nytt fjärde pass skulle kunna vara provisoriskt. Det här är ett bra förslag, det kan hindra mindre nogräknade svenskar från att sälja pass, som sedan utnyttjas falskeligen av andra personer.
Det kan behövas fler åtgärder framöver, anser jag. Förslagen i propositionen verkar dock vara bra och kan vara ett steg på vägen för att minska missbruket av svenska pass. Kanske behövs det liknande åtgärder för andra typer av svenska identitetshandlingar. Det bör vara en given fråga för utgivarna av sådana handlingar.
Ett av förslagen är att den som ansöker om ett nytt pass för fjärde gången inom en femårsperiod inte skall få ett nytt pass utan att det finns särskilda skäl. Det framkommer i propositionen (s. 14) att Nederländerna har en sådan regel för sina pass och att Norge har en liknande regel. Ett nytt fjärde pass skulle kunna vara provisoriskt. Det här är ett bra förslag, det kan hindra mindre nogräknade svenskar från att sälja pass, som sedan utnyttjas falskeligen av andra personer.
Det kan behövas fler åtgärder framöver, anser jag. Förslagen i propositionen verkar dock vara bra och kan vara ett steg på vägen för att minska missbruket av svenska pass. Kanske behövs det liknande åtgärder för andra typer av svenska identitetshandlingar. Det bör vara en given fråga för utgivarna av sådana handlingar.
onsdag 20 januari 2016
Olika rättigheter
Det finns, och har alltid funnits, skillnader i vilka positiva rättigheter som tillkommer människor som är medborgare och permanent bosatta i riket, icke är medborgare och permanent bosatta, icke är medborgare och tillfälligt bosatta respektive besökande i riket. Frågan är alltså inte om det skall vara skillnad, utan hur stora skillnaderna skall vara.
Moderaternas partiledare och partisekreterare formulerar sig väl i denna fråga, när det gäller personer med tillfälligt uppehållstillstånd. Det är mer rättvist att kunna erbjuda en fristad åt många, men med begränsad tillgång till socialförsäkringssystem och likande, än att starkt begränsa mängden personer med asyl och ge de få som kommer tillgång till mycket.
Moderaternas partiledare och partisekreterare formulerar sig väl i denna fråga, när det gäller personer med tillfälligt uppehållstillstånd. Det är mer rättvist att kunna erbjuda en fristad åt många, men med begränsad tillgång till socialförsäkringssystem och likande, än att starkt begränsa mängden personer med asyl och ge de få som kommer tillgång till mycket.
torsdag 14 januari 2016
Markerade parkeringsplatser
Inom vägbyggnad brukar man räkna med att det får rum fler bilar på en asfalterad parkeringsplats än på en parkeringsplats på grus. Orsaken är att asfalten kan kompletteras med linjer, som bilisterna måste ta hänsyn till när de parkerar. Med parkeringsplatser markerade på marken, är det fler bilister som parkerar ordentligt och med lagom avstånd till andra bilister.
Det här märks tydligt nu när det är snö på marken på asfalterade parkeringsplatser, så att linjerna inte syns. Många bilister parkerar då längre ifrån närmaste bil, än vad de annars skulle göra. På en parkeringsplats som normalt har rum för fem bilar, kan det plötsligt bara finnas plats för fyra.
Asfalt är bra på många sätt. Möjligheten att med asfalt och målade linjer få plats med fler bilar på samma yta, jämfört med andra underlag, är bara en av dem.
Tänk på det här nästa gång det är dags att parkera, så kanske du ställer bilen litet närmare den bil du parkerar intill. Då kanske fler bilar kan få plats, även om linjerna på den asfalterade marken inte syns.
Det här märks tydligt nu när det är snö på marken på asfalterade parkeringsplatser, så att linjerna inte syns. Många bilister parkerar då längre ifrån närmaste bil, än vad de annars skulle göra. På en parkeringsplats som normalt har rum för fem bilar, kan det plötsligt bara finnas plats för fyra.
Asfalt är bra på många sätt. Möjligheten att med asfalt och målade linjer få plats med fler bilar på samma yta, jämfört med andra underlag, är bara en av dem.
Tänk på det här nästa gång det är dags att parkera, så kanske du ställer bilen litet närmare den bil du parkerar intill. Då kanske fler bilar kan få plats, även om linjerna på den asfalterade marken inte syns.
måndag 11 januari 2016
Ansvar är individuellt
I kölvattnet av händelserna i Köln på nyårsnatten har vissa människor offentligt anklagat "män från Mellanöstern" eller "män från Nordafrika" för deras kvinnosyn. En debattör i Expressen svarar att svenska män inte har bättre kvinnosyn.
Det är inte bättre att klumpa ihop "svenska män" till ett kollektiv, än att göra detsamma med "män från Mellanöstern", eller "män" över huvud taget. Dålig moral är individuellt.
Lyckligtvis är straffansvar också individuellt. Låt oss bevara det individuella ansvaret. Ingen bör försöka skuldbelägga några människor för att de råkar ha samma kulturella bakgrund eller samma kön som andra, onda människor.
Det är inte bättre att klumpa ihop "svenska män" till ett kollektiv, än att göra detsamma med "män från Mellanöstern", eller "män" över huvud taget. Dålig moral är individuellt.
Lyckligtvis är straffansvar också individuellt. Låt oss bevara det individuella ansvaret. Ingen bör försöka skuldbelägga några människor för att de råkar ha samma kulturella bakgrund eller samma kön som andra, onda människor.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)