Långa väntetider vid förvaltningsrätten

Sveriges television har rapporterat om att det är mycket långa väntetider vid Förvaltningsrätten i Karlstad. Det är den domstol som prövar överklagade beslut från myndigheter i Värmlands län och Örebro län.

Det sägs inget i reportaget om orsakerna till de långa köerna. Jag kan tänka mig att en orsak är personalbrist. När länsrätter skulle slås ihop till förvaltningsrätter föreslogs att den aktuella förvaltningsrätten skulle få sitt säte i Örebro, bland annat för att det vore lättare att rekrytera kompetenta jurister till Örebro än till Karlstad. Örebro ligger närmare Stockholm (det blir lättare att pendla för den stora mängd jurister som har sin familj och bas i Stockholm). Till skillnad från Karlstad har Örebro en juristutbildning vid sitt universitet. Örebro är också en större stad. Det var ett misstag av regeringen att gå emot utredningen och lägga förvaltningsrätten i Karlstad i stället för i Örebro.

Sveriges pandemistrategi får beröm

Sverige har stuckit ut som ett land som inte har infört hårda regler för att mota pandemin. Det har inte lett till fler fall av sjukdomen än i andra länder. Det får Sverige nu beröm för i vissa internationella sammanhang. Det är svårt att tycka illa om det, som svensk.

Inget försörjningsstöd för förälder till vuxet hemmaboende barn

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i dom den 14 september 2020 (mål nr 6172-19) slagit fast att en förälder som ansöker om försörjningsstöd för boendekostnad enligt socialtjänstlagen (2001:453) inte har rätt till det för den del av boendekostnaden för ett vuxet barn som fortfarande bor kvar hos föräldern.

Principen är att ett vuxen barn själv skall stå för sina boendekostnader, när föräldern inte längre har försörjningsskyldighet för barnet. Om det vuxna barnet inte genom egna inkomster kan stå för sin del av boendekostnaden, kan det vuxna barnet själv ansöka om försörjningsstöd för den delen. HFD fann inte skäl att göra avsteg från denna huvudregel.

Det är en bra dom som går i linje med socialtjänstlagens regler och principer. Det märkliga är att förvaltningsrätten och kammarrätten gjorde motsatt bedömning. Genom HFD:s dom får ordningen anses återställd. 

Ingen folkbokföring utan styrkt identitet och uppehållsrätt

Kammarrätten i Göteborg har i dom den 10 september 2020 (mål nr 3096-20) avslagit ett överklagande av ett beslut om att en pojke som enligt uppgift var femton år gammal inte skulle få folkbokföras i Sverige.

Klaganden hade ett pass från Afghanistan som inte kunde styrka hans identitet. Han saknade uppehållstillstånd och uppehållsrätt i övrigt i Sverige. Bestämmelser i barnkonventionen kunde tala för hans talan, men en intresseavvägning får göras. Vikten av en korrekt folkbokföring vägde tyngre än barnkonventionen och överklagandet avslogs.

Det är en bra dom. Folkbokföringen måste vara korrekt, när det finns förutsättningar för att säkerställa att den är det.

Justitieminister

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har fått uti massmedia och sagt att han siktar på att bli justitieminister. Det vore ingen bra idé.

Om Sverige hade varit ett normalt land, hade Sverige haft justitieministrar som varit utbildade och yrkeserfarna jurister. Det har Sverige inte haft någon gång sedan valet 2006. I ett normalt land hade det varit otänkbart att Jimmie Åkesson skulle bli justitieminister redan av den orsaken att han inte är jurist. Det är framför allt denna orsak som gör det till en dålig idé att han skulle bli justitieminister.

Det blir högskoleprov i höst

Det har ordats mycket om att högskoleprovet inte skulle bli av den här hösten. Moderaterna har invänt mot detta och hävdat att högskoleprovet borde anordnas.

Genom en ändring i högskoleförordningen (1993:100) har regeringen nu gått Moderaterna till mötes och högskoleprovet skall bli av.

Från den 11 september 2020 lyder 7 kap. 20 § tredje stycket högskoleförordningen så här:

"Universitets- och högskolerådet ansvarar för att det på ett smittskyddssäkert sätt genomförs minst ett prov under det första kalenderhalvåret och minst ett prov under det andra. De högskolor som ska använda provet som urvalsgrund ska bistå Universitets- och högskolerådet vid genomförandet av provet."

Från den 1 juli 2021 kommer förordningen i denna del ha en annan lydelse som inte tar särskild hänsyn till smittskydd. Vi får väl alla hoppas att pandemin då är över, tack vare vaccination eller så. 

Det är bra att Moderaternas oppositionspolitik kan ge resultat.

Det är inte särskilda skäl för att få prövning i efterhand, att inte kunna läsa

Kammarrätten i Göteborg har i dom den 1 september 2020 (mål nr 3663-20) fastställt domslutet i en dom från Förvaltningsrätten i Karlstad om att inte bevilja aktivitetsstöd i efterhand på grund av de åberopade särskilda skälen att sökanden inte kunde läsa.

Målet gällde en ansökan om aktivitetsstöd från Försäkringskassan som kom in för sent. Sökanden hade fått skriftlig information om att söka om aktivitetsstöd, men hade inte kunnat läsa informationen. Eftersom ansökan kom in för sent, beslutade Försäkringskassan att det inte kunde bli något aktivitetsstöd. Förvaltningsrätten menar att man som regel får utgå ifrån att den som har fått skriftlig information i ett ärende ser till att få hjälp med att ta del av informationen, om hon eller han har svårt att läsa eller inte behärskar språket. Det förelåg därför inte särskilda skäl för att bevilja ansökan om aktivitetsstöd som hade kommit in för sent. Kammarrätten anslöt sig till förvaltningsrättens bedömning.

Det här är en bra och logisk dom. Det finns inte skäl att nämna mer än de delar från domskälen som jag återgav ovan.