Invigning av Hindersmässan 2025

I dag höll jag följande tal för att inviga Hindersmässan 2025.

Kära örebroare och gäster från när och fjärran!

Mitt namn är Daniel Granqvist och jag är förste vice ordförande i kommunfullmäktige i Örebro. Som sådan har jag fått äran att hålla ett tal för att öppna Hindersmässan 2025.

Hindersmässan har anor från 1300-talet. Den är inte lika världsberömd som Ronnie Peterson. Den är inte ens lika Sverigeberömd som Kajsa Warg eller Torsten Ehrenmark. Vi örebroare har den ändå mycket kär. Den har blivit större i år än förra året och var större förra året än året dessförinnan. 

I Örebro säger vi ofta att det alltid är mycket kallt på Hindersmässan. Det är inte riktigt sant, vilket vi också märker i regnet i dag. Min gode vän och logebroder i Odd Fellow Håkan Bågenvik har i sin roll som journalist undersökt saken och skrivit om att det är mycket kallt ibland, milt ibland, men inte kallare än vad det brukar vara i januari.

Oavsett hur kallt det är i luften, på marken och i regn eller snö på Hindersmässan, är det alltid varmt oss människor emellan på Hindersmässan. Handel är ett uttryck för samarbete mellan människor. Handeln för oss samman, från den stora världshandeln till det minsta marknadsståndet på Hindersmässan. Handeln gynnar oss alla. Den är ett samarbete, ger en värme oss människor emellan. 

Med detta vill jag nu förklara Hindersmässan 2025 öppnad. En fanfar!

När statsvetare försöker tolka lagförslag

Statsvetare ska kanske avhålla sig från att tolka lagförslag? Det finns ett förslag om att den som har dubbla medborgarskap, under vissa omständigheter ska kunna förlora sitt svenska medborgarskap. Det innebär ingen förändring i statusen gentemot det andra landet där personen är medborgare. Ändå är det en professor i statsvetenskap som kritiserar det för att det skulle kunna göra personer statslösa. Han borde nog läsa litet statsrätt.

Inga rättigheter är absoluta

Alla friheter och rättigheter måste balanseras mot andra friheter, rättigheter och legitima intressen. Den balansen gör att det alltid finns skalor på hur mycket av den ena eller den andra rättigheten en människa har. Det finns ingen möjlighet att ha en binär syn på någon rättighet, såsom att man antingen har yttrandefrihet eller inte har det.

Stycket här ovan skrev jag som svar i en politisk diskussion på sociala medier, där den som inledde diskussionen frågade om inte yttrandefriheten borde ses som så binär. Det bör den inte. Det finns alltid vissa saker som inte bör få sägas. Ingen bör exempelvis kunna hänvisa till yttrandefriheten för att offentligt yttra hemligheter av betydelse för rikets säkerhet, övertala andra att begå allvarliga brott eller sprida hemliga känsliga personuppgifter. 

Inga rättigheter är absoluta. Det finns ingen rättighet som inte i något fall måste få inskränkas mot andra intressen. 

Överföring av personuppgifter till Amerika

I morse fick jag en länk till en intressant artikel om skyddet av personuppgifter vid överföring från EU till USA. Notera att den är publicerad av NYOB, som har agerat juridiskt mot beslut om adekvat skyddsnivå för personuppgifter vid överföring till USA. 

Än så länge gäller EU-US Data Privacy Framework. Sannolikheten har kanske ökat för att Data Privacy Framework inte kommer att hålla vid den prövning som pågår i EU-domstolen, men det är bara en bedömning. Det finns skäl att fortsätta vara vaksam på utvecklingen. EU-kommissionen lär av politiska skäl inte vilja upphäva sitt beslut om adekvat skyddsnivå baserat på Data Privacy Framework, utan att utvecklingen går riktigt långt.

 

Det bästa vore om den amerikanska kongressen skulle införa en federal lag som skulle motsvara EU:s dataskyddsförordning och EU-kommissionen skulle kunna fatta ett nytt beslut om adekvat skyddsnivå baserat på den. Förslag om sådana lagar har varit aktuella i kongressen, stöttade av ledamöter från båda de stora politiska partierna, men det har också funnits motstånd.

 

Några delstater har själva infört dataskyddslagar, i flera fall direkt baserade på EU:s dataskyddsförordning. Det finns regler i dataskyddsförordningen som ger EU-kommissionen möjlighet att besluta om adekvat skyddsnivå för delar av tredjeländer, så i teorin skulle beslut kunna fattas för enskilda delstater. Så länge det finns juridiska bekymmer för dataskyddet på federal nivå, räcker inte delstatslagar för att EU-kommissionen ska kunna fatta beslut om adekvat skyddsnivå för enskilda delstater.

Registrering av EES-medborgare

Regeringen har tillsatt en utredning om att återinföra ordningen att medborgare i andra länder i EES (EU samt Norge, Island och Liechtenstein) ska registreras när de vistas i Sverige längre tid än tre månader. Detta togs bort 2014.

En fördel för dessa EES-medborgare med att bli registrerade, borde vara att de skulle ha lättare att utöva sin rösträtt i kommunalval i Sverige. Enligt 1 kap. 7 § kommunallagen (2017:725) har unionsmedborgare samt medborgare i Norge och Island rösträtt i svenska kommunalval (varför detta inte omfattar medborgare i EES-landet Liechtenstein känner jag inte till). Enligt 5 kap. 2 a § vallagen (2005:837) ska en unionsmedborgare som vill utnyttja denna rösträtt anmäla sin vilja att bli upptagen i röstlängden. Om unionsmedborgare ändå är registrerade i Sverige, borde de komma in i röstlängden lika automatiskt som svenska folkbokförda medborgare. 

Det återstår att se vad utredningen ger för resultat. Den har till 30 januari 2026 på sig. 

Oläsliga överklaganden avvisades

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i två beslut den 20 januari 2025 (mål nr 1939-24 och 1899-24) avvisat överklaganden, för att de var oläsliga.

Överklagandena hade i båda fall kommit in på disketter av format som HFD inte hade teknisk möjlighet att läsa. 

Det här är viktiga beslut, med tanke på den snabba tekniska utvecklingen under senare decennier. Den som vill överklaga ett beslut måste se till att komma in med sitt överklagande i ett läsbart format. Gammal teknik är inte alltid gångbar.

Besluten är bra, eftersom de innebär att domstolar och andra myndigheter som har att hantera överklaganden inte behöver ha kvar all slags gammal teknik. Det saknar betydelse att ett överklagande eventuellt skulle komma in på ett format som kräver gammal teknik för att vara läsbart. 

Ny kärnkraft?

En statlig utredning föreslår i ett delbetänkande (SOU 2025:7) flera lagändringar för att underlätta för byggandet och igångsättandet av nya kärnkraftverk i Sverige. 

Syftet med reglerna är att få till en fullt fossilfri elproduktion i Sverige 2040. Med kärnkraft är det ett realistiskt mål. Modern kärnkraft är också säkrare och mer effektiv än de gamla kärnkraftverk som finns i Sverige. 

Vi får hoppas att det här är ett steg på vägen mot mycket mer fossilfri el.