Klagorätt för att bevara jordbruksmark

Högsta domstolen har i beslut den 8 april 2025 (mål nr ÖP 4479-23) slagit fast att en ideell förening har rätt att klaga på ett kommunalt beslut om detaljplan, för att bevara jordbruksmark som skulle tas i anspråk för andra ändamål. 

Såväl Mark- och miljödomstolen som Mark- och miljööverdomstolen hade avvisat föreningens talan. Besluten motiverades med att bevarandet av jordbruksmark främst var ett närings- och samhällsintresse, inte ett sådant natur- eller miljöskyddsintresse som kan ge en ideell förening talerätt. Högsta domstolen kom ändå fram till att skyddet mot exploatering av jordbruksmark visserligen syftar till att trygga livsmedelsförsörjningen, men också tar sikte på att skydda miljön och är en integrerad del av den svenska miljöskyddslagstiftningen. En organisation som har till uppgift att skydda jordbruksmark från exploatering är därför berörd och kan ha talerätt om den uppfyller övriga kriterier för detta i 16 kap. 13 § miljöbalken. Föreningen i fråga uppfyllde kriterierna och hade därför talerätt. Högsta domstolen undanröjde därför underinstansernas avvisningsbeslut och återförvisade målet till mark- och miljödomstolen för fortsatt handläggning. 

Det är ett intressant beslut, som tydligt går igenom alla de kriterier som en organisation ska uppfylla för att ha talerätt i den aktuella typen av mål. Jag tycker också att det är bra att det slås fast att skyddandet av jordbruksmark även är ett natur- och miljöskyddsintresse. Sedan återstår det att se hur målet avgörs i sak. 

Några ord om flaggor

Ända sedan jag var liten, har jag varit intresserad av flaggor. 

I dag läste jag en artikel om Vatikanens flagga (på engelska), som också har påpekanden som gäller flaggor generellt. Artikeln handlar om den exakta utformningen av flaggan, som officiellt ska ha en vit nedre del på påvens tiara, men ofta har tillverkats eller avbildats med denna del i rött. Det påpekas i artikeln att det är en ganska ny företeelse att ha exakta regler för hur en flagga ska se ut, förr var det mer vanligt att flaggor kunde skifta litet i utseendet, så om heraldiska vapen gör. Vapen fastställs genom sin blasonering, en förklarande text, inte i ett exakt utseende. Så var det normalt för flaggor också, förr i tiden.

Jag anser själv att flaggor inte skulle behöva ha så exakt fastställda utseenden. En flagga ska vara lätt att känna igen, även på avstånd, men bör för den sakens skull inte ha ett precist, fastställt utseende för att klassas som en äkta flagga för det den står för. Det är igenkänningen som är viktigast. 

Länsförbundsstämma

I dag var det länsförbundsstämma för Moderaterna i Örebro län. Vi behandlade många motioner, varav jag hade skrivit några. Det gick bra för mig, jag fick bifall på några motioner, vilket känns bra. Stämman var även i övrigt en trevlig tillställning med goda debatter och diskussioner. Vi har en bra stämning i partiet, vilket bådar gott inför nästa års valrörelse. Vi får se hur det går. 

Tydligen inget aprilskämt

Det publicerades en artikel om ett nytt politiskt parti på Nerikes Allehandas webbplats den 1 april, men i den tryckta tidningen först i dag, den 2 april. Den handlar om ett parti där partiföreträdarna inte kan säga vilka frågor partiet prioriterar och en ideologi som bara verkar handla om att vara saklig och fredlig. Det gjorde att jag först trodde att det var ett aprilskämt. 

Renoverad brygga

Mark- och miljööverdomstolen har i dom den 27 mars 2025 (mål nr M 2268-24) kommit till den - till synes självklara - slutsatsen att det inte krävs strandskyddsdispens för en brygga som funnits på samma plats sedan åtminstone tidigt 1960-tal. De första reglerna om strandskydd infördes 1975.

I målet framkom att bryggan har ändrats något till formen vid renoveringar, kanske har den också i någon mån bytt läge. Ansvarig nämnd i kommunen där bryggan finns, medger dock att någon strandskyddsdispens inte ska behövas. Domstolen kommer till samma slutsats.

Det är en bra dom, närmast märkligt att den skulle behövas. En och samma brygga kan givetvis förändras något i form och utseende när den renoveras. Det kan inte vara skäl till att behöva söka strandskyddsdispens för den befintliga bryggan. Förhoppningsvis lär sig tillsynande myndigheter något av denna dom. 

Dom om samboskap

Högsta domstolen har i dom den 27 mars 2025 (mål nr T 6320-23) avgjort vid vilken tidpunkt ett samboskap upphörde. 

Frågan gällde om samborna hade slutat vara sambor i januari ett år, när de började leva separata liv, eller i september, när kvinnan formellt flyttade och bytte folkbokföringsadress. Det hade betydelse för om hon sedan hade ansökt om tillförordnande av bodelningsförrättare inom den lagstadgade tiden om ett år från slutet på samboskapet eller ej. Högsta domstolen fann att det var i september. 

Den här domen är ett exempel på att institutet samboskap leder till rättstvister, som inte hade behövts om de som levt tillsammans varit gifta. I teorin anser jag att samboskap inte skulle behövas, även om jag i praktiken inser de sociala fördelarna med att det finns lagstiftning kring att folk flyttar ihop utan att gifta sig. Då får samhället också acceptera att det blir rättstvister och domar av det här slaget. Så får det vara. 

Högertrafik

Det händer tyvärr då och då, att jag i trafiken träffar på cyklister som inte kör i högertrafik. Det är inte bara för att de genar via vänster sida i kurvor och korsningar, vissa håller till vänster även i andra fall. Det är konstigt. Även om en cyklist inte behöver ha körkort, är regeln om att hålla till höger välkänd och lätt att följa. 

I dag, på väg till kontoret, mötte jag en bilist som körde till vänster på gatan. Jag fick flytta mig långt åt höger för att passera bilen på rätt sida. Den chauffören kunde inte ens skylla på att han saknade körkort. Det var en tråkig upplevelse.