Arbetsprövning

Regeringen föreslår i propositionen Arbetsprövning med bibehållen sjukpenning (prop. 2025/26:53) lagändringar för att underlätta för en sjukskriven person att återgå i arbete.

Den som har rätt till hel sjukpenning ska, efter överenskommelse med sin arbetsgivare, kunna arbetspröva hos arbetsgivaren med bibehållen sjukpenning under en begränsad period. Ändringar ska ske i socialförsäkringsbalken och föreslås träda i kraft den 1 mars 2026.

Förslaget är bra, både för den sjukskrivna personen och för arbetsgivaren. Det bör ge större förutsättningar för en sjukskriven person att återgå i arbete, åter bidra och åter få egen inkomst. 

Stärkt skydd mot invasiva främmande arter

Regeringen föreslår lagändringar (prop. 2025/26:41) för stärkt skydd mot invasiva främmande arter i Sverige. Det är bra, skyddet mot dessa behövs för den svenska naturens skull. 

För att motverka antisemitism

Regeringen har beslutat om kommittédirektiv Nationell samordnare för regeringens strategi för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism (Dir. 2025:97). Ett av syftena är att få varaktiga förändringar i samhället. 

Det är bra med ett sådant här direktiv, även om det är tråkigt att det ska behövas. 

Gustav II Adolf

Den 6 november högtidlighåller en av de största svenskarna genom alla tider: Gustav II Adolf. Han avled i slaget vid Lützen den 6 november 1632, men hans insatser i trettioåriga kriget var avgörande för att rädda den lutherska tron i Tyskland och i världen. Den här dagen hade kunnat vara Sveriges nationaldag. Den är avgörande i världens historia. Gustav II Adolf stupade, men hans arv lever vidare. Det är bra. 

Begreppet avrättning

Begreppet avrättning står i grunden för ett lagenligt dödande efter lagakraftvunnen dom om dödsstraff.

På senare år har ordets betydelse förskjutits i det allmänna språket. I stället för att vara ett ord som säger att det var legitimt att döda en person, har det börjat användas för att beskriva vissa uppsåtliga mord. Det används ofta i allmänt språkbruk för att beskriva ett särskilt kallblodigt mord. På så sätt har betydelsen gått från att vara förmildrande till dödandet, till att bli graverande vad avser dödandet.

Till betydelseförändringen hör rimligtvis den allmänna uppfattningen i Sverige i dag att dödsstraff inte ska förekomma. Dödsstraff ses som ett ociviliserat sätt att bestraffa brott. Framför allt torde ändå betydelseförändringen ha att göra med sättet på vilket ett mord begås, nämligen efter noggrant övervägande och utan hämmande känslor, på samma sätt som en skarprättare avrättade människor på den tiden då dödsstraff förekom. 

Det här är en betydelseförändring som jag inte tycker om. Jag är emot dödsstraff, men jag anser att dödsstraff ändå är en helt annan sak än mord. Dödsstraff handlar om ett legitimt dödande efter en rättsenlig domstolsprocess, medan mord är ett olagligt dödande vid sidan om all rättssäkerhet. Ingen av de människor som i modernt språkbruk dödas genom "en ren avrättning" har fått försvara sig i något slags rättegång, utan mördaren spelar åklagare, domare och skarprättare utan hänsyn till den mördades eventuella invändningar. Det är inte avrättning, det är mord, och mord är mycket värre än avrättning. 

Fram till i dag hade jag tänkt mig att det nya sättet att använda ordet avrättning trots allt bara förekom i massmedia och bland juridiska lekmän. Nu har ändå Uddevalla tingsrätt använt ordet i denna nya betydelse i dom den 31 oktober 2025 (mål nr B 2874-24) s. 78 och s. 115, i domskälen. Det borde en domstol hålla sig för god för. 

Kritik från JO mot kommunstyrelsen i Kumla

Justitieombudsmannen (JO) riktar i beslut den 30 oktober (dnr 1524-2025) kritik mot kommunstyrelsen i Kumla kommun. 

Kommunstyrelsen hade skrivit på kommunens intranät att den bland annat uppmanade de anställda i kommunen att "utmana offentlighetsprincipen". Enligt JO kan en sådan uppmaning ge upphov till misstankar om att kommunen avsiktligt försökt att begränsa den grundlagsfästa rätten för varje medborgare att ta del av allmänna handlingar. JO ser allvarligt på att formuleringen användes på intranätet och kritiserar kommunstyrelsen för det. 

Det är definitivt berättigad kritik mot kommunstyrelsen. Det är omdömeslöst att använda sådana formuleringar som kommunstyrelsen i Kumla hade, även om meningen inte verkar ha varit att begränsa rätten att ta del av allmänna handlingar. Bättre omdöme om sina formuleringar än så måste kommunens högsta styrande organ ha. 

Sanktionsavgift för en EU-medlem

EU-domstolen har i dom den 9 oktober 2025 (mål nr C-386/24) slagit fast att Grekland måste betala EU-kommissionen sanktionsavgifter, för att landet inte har fullföljt sina skyldigheter enligt en dom av EU-domstolen 2014. 

I domen 2014 fastslog EU-domstolen att Grekland inte hade fullföljt sina åtaganden enligt två direktiv om sopor. En deponi för sopor i en nationalpark hade inte tagits ur bruk, trots att deponin var överfull och dess fortsatta användning utgjorde en hälsofara och en fara för miljön. 

Det finns både bra och dåliga saker med en sådan här dom. Det är bra för människors hälsa och för miljön att den som inte tar hand om sitt avfall genom att ha ordning på en deponi för sopor får sanktioner för det. Det är dåligt att EU ska ha en sådan överstatlig funktion att deponier för sopor regleras och att brott mot de reglerna leder till sanktionsavgifter att betala till EU-kommissionen för landet där bristerna har skett. En sådan här sak borde regleras på nationell nivå. Kanske gör den det också, det framgår inte i de källor jag har läst. Ska det verkligen behövas regler på EU-nivån för att se till att sopor tas om hand på ett rimligt sätt i ett europeiskt land?