Högsta domstolen har i beslut den 8 april 2025 (mål nr ÖP 4479-23) slagit fast att en ideell förening har rätt att klaga på ett kommunalt beslut om detaljplan, för att bevara jordbruksmark som skulle tas i anspråk för andra ändamål.
Såväl Mark- och miljödomstolen som Mark- och miljööverdomstolen hade avvisat föreningens talan. Besluten motiverades med att bevarandet av jordbruksmark främst var ett närings- och samhällsintresse, inte ett sådant natur- eller miljöskyddsintresse som kan ge en ideell förening talerätt. Högsta domstolen kom ändå fram till att skyddet mot exploatering av jordbruksmark visserligen syftar till att trygga livsmedelsförsörjningen, men också tar sikte på att skydda miljön och är en integrerad del av den svenska miljöskyddslagstiftningen. En organisation som har till uppgift att skydda jordbruksmark från exploatering är därför berörd och kan ha talerätt om den uppfyller övriga kriterier för detta i 16 kap. 13 § miljöbalken. Föreningen i fråga uppfyllde kriterierna och hade därför talerätt. Högsta domstolen undanröjde därför underinstansernas avvisningsbeslut och återförvisade målet till mark- och miljödomstolen för fortsatt handläggning.
Det är ett intressant beslut, som tydligt går igenom alla de kriterier som en organisation ska uppfylla för att ha talerätt i den aktuella typen av mål. Jag tycker också att det är bra att det slås fast att skyddandet av jordbruksmark även är ett natur- och miljöskyddsintresse. Sedan återstår det att se hur målet avgörs i sak.