Kritik från JO mot kommunstyrelsen i Kumla

Justitieombudsmannen (JO) riktar i beslut den 30 oktober (dnr 1524-2025) kritik mot kommunstyrelsen i Kumla kommun. 

Kommunstyrelsen hade skrivit på kommunens intranät att den bland annat uppmanade de anställda i kommunen att "utmana offentlighetsprincipen". Enligt JO kan en sådan uppmaning ge upphov till misstankar om att kommunen avsiktligt försökt att begränsa den grundlagsfästa rätten för varje medborgare att ta del av allmänna handlingar. JO ser allvarligt på att formuleringen användes på intranätet och kritiserar kommunstyrelsen för det. 

Det är definitivt berättigad kritik mot kommunstyrelsen. Det är omdömeslöst att använda sådana formuleringar som kommunstyrelsen i Kumla hade, även om meningen inte verkar ha varit att begränsa rätten att ta del av allmänna handlingar. Bättre omdöme om sina formuleringar än så måste kommunens högsta styrande organ ha. 

Sanktionsavgift för en EU-medlem

EU-domstolen har i dom den 9 oktober 2025 (mål nr C-386/24) slagit fast att Grekland måste betala EU-kommissionen sanktionsavgifter, för att landet inte har fullföljt sina skyldigheter enligt en dom av EU-domstolen 2014. 

I domen 2014 fastslog EU-domstolen att Grekland inte hade fullföljt sina åtaganden enligt två direktiv om sopor. En deponi för sopor i en nationalpark hade inte tagits ur bruk, trots att deponin var överfull och dess fortsatta användning utgjorde en hälsofara och en fara för miljön. 

Det finns både bra och dåliga saker med en sådan här dom. Det är bra för människors hälsa och för miljön att den som inte tar hand om sitt avfall genom att ha ordning på en deponi för sopor får sanktioner för det. Det är dåligt att EU ska ha en sådan överstatlig funktion att deponier för sopor regleras och att brott mot de reglerna leder till sanktionsavgifter att betala till EU-kommissionen för landet där bristerna har skett. En sådan här sak borde regleras på nationell nivå. Kanske gör den det också, det framgår inte i de källor jag har läst. Ska det verkligen behövas regler på EU-nivån för att se till att sopor tas om hand på ett rimligt sätt i ett europeiskt land?

Ingen rätt att få detaljplan

Högsta förvaltningsdomstolen har i beslut den 24 oktober 2025 (mål nr 5442-24) avvisat en ansökan om rättsprövning av ett beslut av regeringen att inte ändra en länsstyrelses beslut att upphäva en detaljplan. 

Kommunen hade antagit en detaljplan, som överklagades till länsstyrelsen. Länsstyrelsen biföll överklagandet och upphävde kommunens beslut om att anta detaljplanen. Kommunen överklagade till regeringen, som avslog överklagandet. Ett bolag som ansåg sig berört av beslutet om detaljplan begärde då rättsprövning av regeringens beslut och skadestånd. 

Rättsprövning av regeringsbeslut kan ske av Högsta förvaltningsdomstolen om beslutet inkräktar på enskildas rättigheter. Det ska föreligga en reell och seriös tvist, tvisten ska gälla en rättighet som har sin grund i den nationella rätten och denna rättighet ska kunna karaktäriseras som en civil rättighet. Enligt 1 kap. 2 § plan- och bygglagen (2010:900) är det en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten. Detta är det s.k. planmonopolet. Endast kommunen, med vissa i detta fall inte aktuella undantag, har befogenhet att anta planer. Det är också kommunen som avgör i vilka fall planläggning ska ske. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade utifrån detta att bolaget inte hade någon i svensk nationell rätt grundad rättighet att det skulle upprättas en detaljplan. Begäran från bolaget avvisades därför. 

Det är ett tydliggörande beslut, vilket är bra. Detaljplaner kan ge markägare och andra rättighetshavare möjlighet att utnyttja mark på sätt som oftast inte vore möjliga utan detaljplaner, men det finns för den sakens skull ingen rätt för markägare att kräva att det blir en detaljplan. Det understryker att planmonopolet ligger hos kommunen. 

Skoluniform?

Sveriges Radio meddelar att Tidöpartierna kan öppna dörren för att låta skolor ha skoluniform, men att lärarfacket är emot det. 

Till vänster i svensk politik anser många att skolan ska vara helt fri från kostnader för eleven och elevens familj. Allt ska betalas via skattsedeln. Det omfattar inte bara lärare, läromedel och lokaler, utan även lunch (där det förvisso finns en långtgående consensus över det politiska spektrat), mellanmål, böcker utöver läromedel, skridskor och annan idrottsutrustning, matsäck vid utflykter och gärna även frukost. 

En sak som jag ännu inte har hört någon politiker till vänster ta upp i detta sammanhang, är kläder. 

Alla barn måste ha kläder och mat, oavsett om de skulle gå i skolan eller ej. Skolmat håller skolan med. Skolkläder får vårdnadshavarna stå för, trots att kläder kan slitas mer i skolan än om barnet vore hemma, trots att inte alla föräldrar kan eller vill se till att det finns hela och rena kläder, trots att många yrkesgrupper får tjänstekläder av sina arbetsgivare och trots att kläderna är skolelevernas tydligaste klassmarkör. 

Skoluniformer är inget jag skulle kämpa för. När jag gick i skolan hade jag ingen längtan efter sådant. Vi har inga traditioner med skoluniformer i Sverige. En del politiker till höger förespråkar skoluniform för att det kunde leda till mer ordning och reda, samt säkerhet i det att det vore tydligt vem som vore elev i en skola. Jag är ändå litet fundersam över att jag tycker att jag aldrig hör politiker till vänster tala sig varma för skoluniform – betald av skolan och lika för skolans alla elever. 

Spärren på 4 %

Några partier har i flera val klarat sig kvar över 4 % och fått plats i riksdagen tack vare stödröster från personer som egentligen ser andra partier som bäst. Vänsterpartiet kallade det ”kamrat 4 %” på den tiden då de ofta klarade sig kvar med socialdemokratiska stödröster. Under senare val har Kristdemokraterna och Liberalerna fått moderata stödröster.

Det finns rimligtvis gränser för stödrösterna. Om ett parti ligger väldigt långt under 4 % i opinionsmätningarna nära inpå valet, är det mindre troligt att stödröster gör skillnad och det minskar partiets chans att få stödröster. Om ett parti inför valet skulle uttala sig mot ett regeringsalternativ, är det också mindre troligt att de som sympatiserar med det regeringsalternativet skulle stödrösta.

Ett parti kan, genom sina uttalanden om regeringsalternativ trots det håll stödröster sannolikt skulle komma ifrån, minska sina chanser att komma in i riksdagen. Det ser vi nu Liberalerna göra. 

Ett parti som har mycket låg sannolikhet att komma in i riksdagen, kan råka ut för att även dess medlemmar och aktiva ändå röstar på andra partier. En röst på ett parti som sannolikt hamnar utanför riksdagen är en bortkastad röst och gynnar då indirekt det andra blocket. 

Frågan är när det går så långt för Liberalerna, att de går miste om inte bara moderata stödröster, utan också att deras egna borgerliga kärnväljare hellre röstar på Moderaterna eller Kristdemokraterna, än att se sin röst kastas bort på Liberalerna och därmed indirekt stödja en annan regering.

Kinesisk ägare ledde till uteslutning vid upphandling

Kammarrätten i Stockholm har i dom den 8 oktober 2025 (mål nr 4677-25) avslagit ett överklagande från en tillverkare av datorer, där en betydande ägarandel var kinesisk, som ville delta i en upphandling som en stor statlig myndighet genomförde.

Av säkerhetsskäl hade företag med bland annat kinesiskt ägande valts bort i upphandlingsunderlaget. Förvaltningsrätten och kammarrätten upprätthöll denna uteslutning.

Det är bra att domstolarna upprätthåller ett sådant här krav på säkerheten vid upphandling.

Förbud mot spel på kredit

Regeringen föreslår ett nytt förbud mot spel på kredit (prop. 2025/26:11). 

Det ska i spellagen (2018:1138) införas ett förbud mot att licenshavare och spelombud tillåter eller medverkar till att spel om pengar finansieras med krediter. Dessa ska även vidta åtgärder för att motverka att spel på andra sätt finansieras med krediter.

Det här är bra förslag. De flesta människor kan behöva låna pengar eller betala på kredit ibland, men det finns egentligen ingen anledning till att vadslagning och dylika spel ska ske på kredit. Sådana krediter är bara till nackdel för personer som spelar för mycket, samtidigt som de inte är till fördel för någon annan som skulle spela. Spel om pengar ska givetvis vara tillåtet, men då med pengar som den som spelar redan har. Än en gång har sittande regering lagt fram en mycket bra proposition till riksdagen. 

Två år sedan

Det är i dag två år sedan Hamas inledde det nuvarande kriget mot Israel genom ett stort antal terroristattacker mot israelisk civilbefolkning. Hamas har fortsatt strida förklädda i civila kläder och tagit skydd bland civilbefolkningen i Gaza, i strid mot internationell rätt. 

Vi får hoppas att de nu pågående försöken att få till en vapenvila lyckas och att alla de människor som Hamas har rövat bort kan få komma hem. 

Motståndsdagen

Den 4 oktober kommer alltid att vara dagen för motståndet mot löntagarfonderna, för mig. Striden om löntagarfonder var den stora striden om socialisering mot frihet på 1980-talet. Till slut avskaffades löntagarfonderna efter den borgerliga valsegern 1991. De har aldrig återkommit, vilket är bra. Friheten måste ändå alltid bevakas och bevaras. Den 4 oktober påminner om det. 

När inte bara den tilltänkta hyresgästen bedöms

Normalt får ett dödsbo efter en hyresgäst till en bostadslägenhet överlåta hyresrätten till en person som varaktigt har sammanbott med den avlidna hyresgästen i hyreslägenheten. Det är i vanliga fall bara om den tilltänkta nya hyresgästen bär med sig sådana brister i ekonomi och annat att hyresvärden inte skäligen skulle kunna acceptera denna som hyresgäst, som undantag får göras och hyresrätten inte kan överlåtas. Det finns få och små undantag från denna princip.

Svea hovrätt har i dom den 26 september 2025 (mål nr H 15144-24) dömt att en tilltänkt hyresgäst som var sammanboende med den avlidna hyresgästen inte får ta över hyresrätten. Skälet är att hyresvärden har en särskild dispositionsrätt över fastigheten och bland annat av säkerhetsskäl ska ha möjlighet att upplåta lägenheter till anställda inom sin organisation. Hyresrätten går därför tillbaka till hyresvärden. Det fanns ett skiljaktigt hovrättsråd av tre. Domen kan inte överklagas. 

Det är en intressant dom, när sådana små undantag från vanliga principer faktiskt beaktas. Givet de omständigheter som nämns i domen, håller jag med majoriteten om domslutet. 

Felöversättning

Det har uppdagats att artskyddsförordningen (2007:845) i en väsentlig del bygger på en felöversättning av EU:s fågeldirektiv. 

Det som förvånar mig mest med den svenska felöversättningen, är att den uppdagas så många år senare. Jurister är mycket medvetna om att olika språkversioner av EU-rättsakter kan skilja sig åt. Den som ska tolka den svenska versionen av ett EU-direktiv för något så viktigt som att implementera direktivet i svensk rätt, ska därför läsa andra språkversioner parallellt med den svenska. Redan då borde felöversättningen ha upptäckts och direktivet implementerats korrekt i svensk rätt.