Riksdagens makt

Resultatet i riksdagsvalet landar i 176 mandat för C+S+MP+V och 173 mandat för M+KD+L+SD. Det kommer rimligtvis att leda till en S-ledd regering, men utan alla fyra partier på den sidan, eftersom V och C knappast kan sitta i samma regering.

Utan C i regeringen, kan M+KD+L+SD komma att göra upp med C i enskilda frågor. Det viktiga är då att använda riksdagens lagstiftande makt, som en sådan majoritet faktiskt skulle ha. Tillkännagivanden till regeringen, så som riksdagsmajoriteter ofta kom med 2018–22, kan regeringen sortera undan utan att verkställa. Lagar stiftade av riksdagsmajoriteter måste däremot regeringen ta hänsyn till.

Förhoppningsvis får vi en sådan riksdagsopposition som utnyttjar sin lagstiftande makt, när de har den. Då är det en stark opposition. 

Regeringen har tillgång till regeringskansliets utredningsresurser för att skriva lagförslag. Det innebär inte att oppositionen är oförmögen att skriva lagförslag, om oppositionen bara vill. Några dugliga jurister är bra att ha tillgång till, naturligtvis, men sådana är inte omöjliga att få tag på.