Skolor skall behandlas lika

Högsta Förvaltningsdomstolen har i dom den 1 oktober 2015 (mål nr 3876-14) avslagit ett överklagande av Malmö kommun i frågan om kommunalbesvär.

Malmö kommun hade beslutat att ge extra tilldelning av pengar till sina kommunala skolor, medan friskolorna i kommunen skulle få vänta till nästa budgetår på motsvarande tilldelning av pengar. En kommunmedlem anförde kommunalbesvär och menade att tilldelningen bara till kommunala skolor var olaglig, eftersom den missgynnade friskolorna. Kommunalbesväret bifölls och kommunens beslut upphävdes såsom olagligt.

Högsta förvaltningsdomstolen skriver bland annat så här:

I det nu aktuella fallet har kommunstyrelsen beslutat att under löpande budgetår tillföra den egna verksamheten ytterligare resurser inom ramen för grundbeloppet. För de enskilt bedrivna verksamheterna innebar beslutet att de skulle få del av motsvarande tillskott först under påföljande år. Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening medför denna senareläggning av utbetalningen att villkoren för kommunalt och enskilt bedriven verksamhet inte är lika. Beslutet strider därmed mot bestämmelserna i skollagen om att bidrag till enskilt bedrivna verksamheter ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sin egen verksamhet. Kommunens yrkande om att upphäva kammarrättens och förvaltningsrättens domar ska därför avslås.

Det är bra att domstolarna upprätthåller principen om likvärdig utbildning i Sveriges skolor.

Sällsynt dåligt argument

Några enskilda riksdagsledamöter från partier till vänster i riksdagen har tillsammans lämnat in en motion om att avskaffa monarkin. I ett pressmeddelande säger en av motionärerna, Yasmine Larsson (s): – Monarkin är en kvarleva från en tid då Sverige inte var en demokrati.

Det här är ett sällsynt dåligt argument. Det finns inget som är dåligt, bara för att det härstammar från en tid då landet inte var demokrati. En institution som har utvecklats med tiden och demokratins framväxt är inte odemokratisk, för att den fanns innan demokratin utvecklades.

Om Yasmine Larssons argument vore sant, borde vi snart få se riksdagsmotioner om att avskaffa Sveriges tingsrätter, hovrätter, kammarrätter och de högsta domstolarna, Justitiekanslern, Justiteombudsmannen, Kommerskollegium med flera statliga kollegier, länsstyrelserna och våra äldsta universitet – för att avsluta med riksdagen. Det kan Yasmine Larsson knappast mena. Då blir också hennes argument riktigt dåligt.

Kvinnor blir smartare av att skaffa barn

Ny amerikansk forskning visar att kvinnor, liksom andra däggdjursmödrar, blir smartare av att skaffa barn. Deras hjärnor utvecklas och de blir bättre på att ta hand om många saker samtidigt. Både graviditeten och uppdraget att uppfostra barnen förbättrar hjärnans kapacitet. Fäder som uppfostrar barn får också en bättre hjärnkapacitet, även om effekten inte är lika stor hos dem.

Detta är goda argument för att skaffa barn, framför allt för kvinnor. Det är också goda argument för arbetsgivare för att anställa kvinnor som har eller vill skaffa barn. Den ökade hjärnkapaciteten som moderskapet medför, kan givetvis komma arbetsgivarna till del när modern kommer tillbaka till arbetsplatsen.

Kan forskningsresultat som detta bidra till högre nativitet? Jag hoppas det. Det föds färre barn i Västvärlden än vad som behövs för att hålla befolkningen på en stadig numerär.

Sedlar

I dag har Sveriges riksbank börjat distribuera nya sedlar, kontanter i svenska kronor. Det kanske kan öka intresset för att handla med kontanter. De nya sedlarna har nyhetens behag. Framför allt är de dock utformade på mer säkra sätt än de gamla sedlarna, vilket gör dem svårare att förfalska.

Det kan vara bekvämt att betala med kort i stället för med kontanter. Fördelen med kontanter är dock den personliga integriteten. Ingen kan registrera den som köper med kontanter, bara att köp görs, inte av vem. Det gör att jag ofta föredrar att betala med kontanter. Jag har som målsättning att öka mitt användande av kontanter i stället för kort, tillfället då Sverige får nya sedlar känns som en bra tidpunkt för att börja med det.

Kärnavfall bör tas omhand

Oavsett vad man tycker om den kärnkraft vi har i dag, är ett problem att det blir avfall från den som har kvar farligt radioaktiv strålning i bortåt 100 000 år. Det är dock på gång en teknik som kan ta hand om detta avfall och göra det så pass mycket mindre radioaktivt att det förblir farligt i den jämförelsevis korta tiden 1 000 år. Enligt min mening vore det omoraliskt av oss, gentemot framtida generationer, att avstå från att utveckla och använda denna teknik. Tekniken ger också ett överskott på energi som kan användas för samhällets energiförsörjning. Givet det kärnavfall som vi har i Sverige i dag, finns det några hållbara argument mot att satsa på denna teknik?

Frågan om DÖ bör inte vara svartvit

Många borgerliga väljare kritiserar Decemberöverenskommelsen (DÖ), som i korthet innebär att den borgerliga Alliansen i riksdagen skall låta regeringens budgetproposition gå igenom.

Diskussionen har ofta framstått som svartvit: antingen håller man fast vid DÖ, eller så säger man upp överenskommelsen helt och hållet. Jag anser inte att det behöver vara så svartvitt. Det borde gå att förhandla, kohandla och debattera sig fram till bättre statliga budgetar än de som regeringen ensamma tänker sig att lägga fram.

I dagens Göteborgsposten för Susanna Birgersson fram idén om att använda en dansk modell. Där lägger regeringen fram ett förslag till budget, som regeringen sedan förhandlar om med oppositionspartierna och får fram en budget som kan få en bred uppslutning i folketinget. Då behöver inte oppositionen bara lägga ned sina röster. Detta kan ge alla oppositionspartier någonting och borde kunna ge en mer stabil statlig ekonomi oavsett utgång i val.

Kompromisser är inte alltid bra, men det är i alla fall en intressant idé.

Bostadssegregation

I dag träffade jag tre unga damer som går på gymnasiet i Örebro kommun. De intervjuade mig om bostadssegregation. Det finns mycket att säga om bostadssegregation. Här nedan följer i korthet vad jag påpekade.

Segregation behöver inte vara ett problem, det kan vara en enskildas eget val att bo på ett visst ställe.

Det är den ofrivilliga segregationen som är ett problem, segregationen som beror på att den enskilda inte tycker sig ha råd eller annars möjlighet att bosätta sig i en annan del av staden.

Den ofrivilliga segregationen motverkas bäst genom att folk får jobb och egen försörjning, så att de med sina egna inkomster har råd att välja var de vill bo. I ett internationellt perspektiv har Sverige små inkomstklyftor.

Alla bostadsområden behöver inte se likadana ut, de behöver inte ha lika stora andelar hyresrätter, bostadsrätter, radhus och villor.

Politiker kan planera staden så att det inte finns så stora fysiska barriärer mellan olika stadsdelar. Det behöver inte betyda att en skog huggs ned, men det kan betyda att man ser till att det finns bra vägar för fotgängare, cyklister och bilister, samt bussar om passagerarunderlaget finns.

Det fria skolvalet minskar effekten av bostadssegregationen. Om det går att fritt välja skola, spelar platsen för den egna bostaden mindre roll för skolgången.