Alkoholfri dryck får inte säljas som gin

EU-domstolen har i dom den 13 november 2025 (mål nr C-563-24) slagit fast att en dryck inte får säljas under beteckningen gin, om den inte uppfyller EU:s regler för vad gin ska bestå av. Det omfattar bland annat att drycken ska innehålla en minsta andel alkohol.

Målet gällde försäljning av en alkoholhaltig dryck i Tyskland under namnet "Virgin Gin Alkoholfrei" (Virgin gin alkoholfri). Det räckte inte att produktnamnet innehöll beteckningen alkoholfri, eftersom det också innehöll beteckningen gin. EU-domstolens dom innebär inget förbud mot att sälja produkten, bara förbud mot produktnamnet som innehöll ett namn reserverat för en viss spritdryck, gin. 

Även om jag kan se fördelar med att reservera produktnamn för vissa produkter, kan det gå till överdrift när det ändå framgår tydligt av det fulla produktnamnet att det gäller en alkoholfri variant av spritdrycken i fråga.

Upphandling från tredjeland kan begränsas

En ny utredning lägger fram förslag till nya regler om offentlig upphandling. Det är Tredjelandsleverantörers tillträde till upphandlingsförfaranden, Ds 2025:29.

Enligt förslagen kommer det att bli lättare för upphandlande myndigheter att utesluta anbud från tredjeländer som EU inte har frihandelsavtal med. 

Det här är bra förslag. Det skulle underlätta att utesluta anbud från företag från länder som i princip är fientligt inställda till Sverige. 

Inget vite mot enskild firma

Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt har i dom den 19 november 2025 (mål nr M 4496-25) slagit fast att ett vitesföreläggande inte kan rikta sig mot en enskild firma. Ansökan om utdömandet av vitet avslogs.

En kommun hade riktat ett vitesföreläggande mot en enskild näringsidkare, identifierad genom näringsidkarens enskilda firma. Domstolen konstaterar dock att ett grundläggande krav för att ett vite ska kunna dömas ut, är att det är riktat mot en eller flera namngivna fysiska eller juridiska personer. Det framgår av 2 § lagen (1985:206) om viten. En enskild firma, som inte är ett självständigt rättssubjekt, kan därför inte bli föremål för ett vitesföreläggande. Även ansökan om utdömande av vite ska vara riktad mot en adressat i viteslagens mening. När varken vitesföreläggandet eller ansökan, som i detta fall, är riktade mot en adressat i lagens mening, finns det inte förutsättningar för att utdöma något vite. 

Domen kan synas väl formalistisk. Det är ofta mycket lätt att ta reda på vilken fysisk person som driver näringsverksamhet under en viss enskild firma. Samtidigt handlar viten om statligt tvång mot enskilda personer, då är det väldigt viktigt att alla formella krav följs. Det gör att den här domen är bra. 

Bristfällig kommunikation

För några dagar sedan begärde jag handlingar från en myndighet. Då fick jag ett automatiskt svar på mail med ett telefonnummer man kunde ringa, utan angiven telefontid. Ringde i morse, men fick veta i växeln att handläggarnas telefontid skulle börja först kl. 9. 

Varför kunde inte det automatiska svaret ha innehållit upplysning om telefontiderna? Det var ett exempel på bristfällig kommunikation. 

Fråga om bemyndigande från EU

EU-parlamentet och Rådet har fått ett förslag om att bemyndiga Frankrike att ansluta sig till den interamerikanska konventionen för skydd och bevarande av havssköldpaddor.

Frankrike vill ansluta sig till konventionen på grund av sina områden i Nord- och Sydamerika. Ämnet för konventionen är dock sådant att det faller under EU:s exklusiva befogenhet, enligt EU-fördragets bestämmelser om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Frankrike har därför begärt detta bemyndigande. Frankrike kommer att ta alla kostnader för sin medverkan i konventionen. 

Det är intressant att se när EU:s fördrag har så långtgående påverkan på Frankrike i förhållande till landets grannländer i Nord- och Sydamerika. Några praktiska problem synes inte finnas, bara en omväg via EU-parlamentet och Rådet som gör att det kan ta längre tid för Frankrike än vad det annars hade gjort. Motståndare till medlemskap i EU kan säkert föra argument om att det här talar för att lämna EU, men jag skulle inte säga att det är det. 

Oroande förslag

EU-kommissionen har lagt fram förslag till ändringar i bland annat dataskyddsförordningen. 

Förslagen saknar stöd hos flera medlemsländer och flera partier i EU-parlamentet. Det har också fått kritik för att delar av det skulle strida mot EU-fördraget, reglerna skulle bli mer svårtillämpade och att de bara skulle gynna ett fåtal storföretag. 

Dataskyddsförordningen fungerar bra som den gör. De föreslagna ändringarna framstår som försämringar för människors integritet. Det är integriteten som är huvudsyftet med dataskyddsförordningen. Ändringarna borde inte genomföras. 

Arbetsprövning

Regeringen föreslår i propositionen Arbetsprövning med bibehållen sjukpenning (prop. 2025/26:53) lagändringar för att underlätta för en sjukskriven person att återgå i arbete.

Den som har rätt till hel sjukpenning ska, efter överenskommelse med sin arbetsgivare, kunna arbetspröva hos arbetsgivaren med bibehållen sjukpenning under en begränsad period. Ändringar ska ske i socialförsäkringsbalken och föreslås träda i kraft den 1 mars 2026.

Förslaget är bra, både för den sjukskrivna personen och för arbetsgivaren. Det bör ge större förutsättningar för en sjukskriven person att återgå i arbete, åter bidra och åter få egen inkomst. 

Stärkt skydd mot invasiva främmande arter

Regeringen föreslår lagändringar (prop. 2025/26:41) för stärkt skydd mot invasiva främmande arter i Sverige. Det är bra, skyddet mot dessa behövs för den svenska naturens skull. 

För att motverka antisemitism

Regeringen har beslutat om kommittédirektiv Nationell samordnare för regeringens strategi för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism (Dir. 2025:97). Ett av syftena är att få varaktiga förändringar i samhället. 

Det är bra med ett sådant här direktiv, även om det är tråkigt att det ska behövas. 

Gustav II Adolf

Den 6 november högtidlighåller en av de största svenskarna genom alla tider: Gustav II Adolf. Han avled i slaget vid Lützen den 6 november 1632, men hans insatser i trettioåriga kriget var avgörande för att rädda den lutherska tron i Tyskland och i världen. Den här dagen hade kunnat vara Sveriges nationaldag. Den är avgörande i världens historia. Gustav II Adolf stupade, men hans arv lever vidare. Det är bra. 

Begreppet avrättning

Begreppet avrättning står i grunden för ett lagenligt dödande efter lagakraftvunnen dom om dödsstraff.

På senare år har ordets betydelse förskjutits i det allmänna språket. I stället för att vara ett ord som säger att det var legitimt att döda en person, har det börjat användas för att beskriva vissa uppsåtliga mord. Det används ofta i allmänt språkbruk för att beskriva ett särskilt kallblodigt mord. På så sätt har betydelsen gått från att vara förmildrande till dödandet, till att bli graverande vad avser dödandet.

Till betydelseförändringen hör rimligtvis den allmänna uppfattningen i Sverige i dag att dödsstraff inte ska förekomma. Dödsstraff ses som ett ociviliserat sätt att bestraffa brott. Framför allt torde ändå betydelseförändringen ha att göra med sättet på vilket ett mord begås, nämligen efter noggrant övervägande och utan hämmande känslor, på samma sätt som en skarprättare avrättade människor på den tiden då dödsstraff förekom. 

Det här är en betydelseförändring som jag inte tycker om. Jag är emot dödsstraff, men jag anser att dödsstraff ändå är en helt annan sak än mord. Dödsstraff handlar om ett legitimt dödande efter en rättsenlig domstolsprocess, medan mord är ett olagligt dödande vid sidan om all rättssäkerhet. Ingen av de människor som i modernt språkbruk dödas genom "en ren avrättning" har fått försvara sig i något slags rättegång, utan mördaren spelar åklagare, domare och skarprättare utan hänsyn till den mördades eventuella invändningar. Det är inte avrättning, det är mord, och mord är mycket värre än avrättning. 

Fram till i dag hade jag tänkt mig att det nya sättet att använda ordet avrättning trots allt bara förekom i massmedia och bland juridiska lekmän. Nu har ändå Uddevalla tingsrätt använt ordet i denna nya betydelse i dom den 31 oktober 2025 (mål nr B 2874-24) s. 78 och s. 115, i domskälen. Det borde en domstol hålla sig för god för.