Begreppet avrättning

Begreppet avrättning står i grunden för ett lagenligt dödande efter lagakraftvunnen dom om dödsstraff.

På senare år har ordets betydelse förskjutits i det allmänna språket. I stället för att vara ett ord som säger att det var legitimt att döda en person, har det börjat användas för att beskriva vissa uppsåtliga mord. Det används ofta i allmänt språkbruk för att beskriva ett särskilt kallblodigt mord. På så sätt har betydelsen gått från att vara förmildrande till dödandet, till att bli graverande vad avser dödandet.

Till betydelseförändringen hör rimligtvis den allmänna uppfattningen i Sverige i dag att dödsstraff inte ska förekomma. Dödsstraff ses som ett ociviliserat sätt att bestraffa brott. Framför allt torde ändå betydelseförändringen ha att göra med sättet på vilket ett mord begås, nämligen efter noggrant övervägande och utan hämmande känslor, på samma sätt som en skarprättare avrättade människor på den tiden då dödsstraff förekom. 

Det här är en betydelseförändring som jag inte tycker om. Jag är emot dödsstraff, men jag anser att dödsstraff ändå är en helt annan sak än mord. Dödsstraff handlar om ett legitimt dödande efter en rättsenlig domstolsprocess, medan mord är ett olagligt dödande vid sidan om all rättssäkerhet. Ingen av de människor som i modernt språkbruk dödas genom "en ren avrättning" har fått försvara sig i något slags rättegång, utan mördaren spelar åklagare, domare och skarprättare utan hänsyn till den mördades eventuella invändningar. Det är inte avrättning, det är mord, och mord är mycket värre än avrättning. 

Fram till i dag hade jag tänkt mig att det nya sättet att använda ordet avrättning trots allt bara förekom i massmedia och bland juridiska lekmän. Nu har ändå Uddevalla tingsrätt använt ordet i denna nya betydelse i dom den 31 oktober 2025 (mål nr B 2874-24) s. 78 och s. 115, i domskälen. Det borde en domstol hålla sig för god för.